Kroppen efter snitt/vaginal

[Midith]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

äh, när man blivit mamma är det helt plötsligt helt ok att diskutera flytningar, inkontenens och hemorojder med sina vänner.
man blir även väldigt updaterad på varandras sexliv!

Jo, det är säkert så men det känns som det krävs att ens vänner oxå är mammor och det kan man ju inte gå och vänta på. Och jag kan inte komma på en enda kvinna i min närhet som jag skulle prata om sådant med om jag inte var jäkligt packad

 

[Calazirya]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Jo, det är säkert så men det känns som det krävs att ens vänner oxå är mammor och det kan man ju inte gå och vänta på. Och jag kan inte komma på en enda kvinna i min närhet som jag skulle prata om sådant med om jag inte var jäkligt packad

Även om man har vänninor som också är mammor så är det inte alla som diskuterar hemorrojder och flytningar under Lattedejten

Jag skulle aldrig komma på tanken att diskutera sådana saker öppet bland vänner, mamma eller inte . Det är därför det är så bra att internet finns och min superbraiga bvc-sköterska

 

[Brandgul]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Å vi sitter till och med på lunchrasterna och pratar om sånt

------------------

Så jag skulle komma fram till att vi är ca 25 kvinnor på min arbetsplats (som pratar om sånt). Det är två som fått problem med urinröret. En är opererad nu många år efter att barnen kommit och en är svårt sprucken och sydd från nord till syd. Så oftast går det rätt bra ändå, även om man kan få komplikationer.

Men hon som har stora problem krystade ut barnet när de sa att hon INTE fick. Hon tog i för kung och fosterland och då gick det så illa

Jag och hon som nyligen blev opererad för urinläckage skojade om det i våras så vi kissade på oss ännu mer. Hon satt ned på huk och reste på sig och sa hjälp nu kissar jag på mig, jag som var helt höggravid och läckande som ett såll svarade ja vem fan gör inte det. Då blev det ju värre för oss båda eftersom vi började asgarva. Kiss- och bajshumor på jobbet.

För min del verkar läckaget vara hormonberoende. Kan det ens vara det? För jag börjar läcka mer eller mindre direkt jag blir gravid och det försvinner lika fort när barnet kommer ut. Det finns ju ingen chans att man läcker i vecka 6 pga barnets/livmoderns tyngd. Jag kände redan innan jag plussade att det hade satt igång och antog att jag var gravid direkt.

 

[Sar]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Du har redan fått svar på komplikationer men jag kan ju bidra med att jag efter akutsnitt för snart 5 år sedan inte har haft några komplikationer alls.
Inget känselbortfall, snyggt (tycker jag) "osynligt" ärr, inga bristningar trots tvillinggraviditet.

Precis som med hinderhoppning tror jag att man får kasta hjärtat före innan man föder, de må bära eller brista () men om något går fel så får man kunnig hjälp.

 

[Lilo Wonder]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

På grund av stor skräck för skadat barn och skadat underliv har jag fått snitt med barn nr 1. Gick hur bra som helst och jag har inte ångrat mig en sekund. Är nu i V 27 med nr 2 och kommer att göra på samma sätt vid den förlossningen. Var uppe på benen några timmar efter snittet och tog en dusch nästa morgon. Lite svidont i ärret när jag vände mig i sängen typ första veckan men kände mig fullständigt återställd efter två veckor. Man ska nog skilja på ett planerat snitt och på ett snitt som man genomgått efter en misslyckad vaginal förlossning. Jag var helt utvilad när jag kom till förlossningen och jag och min sambo hade i lugn och ro kunnat äta middag kvällen innan + att jag hade sovit ordentligt hela natten. Jag kan säga att mitt tillstånd efter att jag fått barn var MYCKET piggare än de vandrande lik till vaginalt förlösta mammor som hasade runt i korridorerna...
Har inte märkt av nån förslappad bäckenbotten alls, tror iofs att man klarar sånt hyfsat bra om man är ryttare men det där om att bäckenbotten blir uttänjd enbart av graviditeten tror jag inte ett dugg på. Självklart är en vaginal förlossning en enorm påfrestning. Fråga en samling pappor som känner varandra riktigt väl så får man höra ett och annat om hur en vagina kan påverkas av en vaginal förlossning. Jag tror också att skillnaden i belastning på kroppen blir ganska stor om man som många förstföderskor går 42 veckor eller som jag som snittades i 38+2, det är ju den sista tiden allt är som tyngst och belastar kroppen nedre delar.

Jag vet att en lyckad vaginal förlossning är allra bäst men för mig har det här varit fantastiskt och all oro som jag alltid känt för en vaginal förlossning kunde jag slippa så snart jag fick mitt snitt bekräftat. Känner att min kropp är väldigt förskonad från kvarvarande graviditetsbekymmer och min underbara dotter är precis lika fantastisk fast att hon inte kommit ut på det "vanliga" sättet.

Kram på er!

 

[Gnist]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Efter två barn har det inte hänt mycket med min kropp.

Visst är magen lite slappare, men inga bristningar eller så.

Brösten har kanske blivit hängigare,

Samma här fast jag har 3 ättelägg.

Att jag väger mer nu än innan jag blev gravid med knatte no 1 beror mer på att jag blivit 19 år äldre och genom åren dragit på mig en del defekter av andra orsaker än mina graviditeter

 

[Gullan86]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

varför haka upp sig på det som kan gå dåligt?? Det kan oxå gå hur bra som helst, jag födde mina tvillingar med snitt, fick åka hem efter 3 dagar och har inte haft ett enda problem efteråt, visst, magen är lite slappare än vanligt men vad gör det? Går att träna upp

håller med dig, vilket härligt svar varför gå runt och oroa sig man lär ju knappast få alla men som finns och får man någe får man väl ta itu med det när man får det, varför oroa sig.

samma sak som att oroa sig för missfall, man går ju inte och väntar på ett missfall man väntar ju på ett barn

det går ju säkert bra i de allra flesta fall med så...

men en tanke, epudural har fått för mig att man inte känner lika bra när man ska krysta då kanske kan det ge skador om man trycker på för mkt utan att känna tex?

 

[ameo]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Så då kan man alltså säga att vid snitt riskerar man att få samma problem som vid en vaginal plus de problem som kan komma av själva snittet? (That sucks)
I vårtråden står det en hel del om problem efter stygnen, men de problemen borde man ju iaf slippa om det skulle bli snitt....

Suck, inte roligt detta. Att man blir fet och slapp har jag accepterat men det är ju "bara" estetiska saker...hängbröst är tyvärr oundvikligt ändå

Mer eller mindre så, ja... Det enda du kan vara säker på att slippa vid snitt är att spräcka sönder hela underredet när barnet kommer ut.
Efter 4 graviditeter och lika många planerade kejsarsnitt har jag en egen variant av rutmage - bristningar på längden och tvären (kom ihåg att bristningar är hormonellt betingade, jag fick mina första bristningar på lår o höfter i tonåren så det var ganska givet att det skulle bli mer nu...)
Första halvåret efter snittet har det varit dåligt med känsel mellan snitt och navel, men det har rättat till sig med tiden. Mitt snittärr är jättefint på utsidan, trots att de har karvat fyra gånger på samma ställe. På insidan har jag massor med sammanväxningar, ser mest ut som köttfärs i stället för en massa skilda lager (hinnor, muskler mm) - jodå, jag låg och tittade på spegelbilden i lampan ovanför op.bordet och kommenterade glatt vad de höll på med och hur det såg ut! (man kan be dem rikta lampan så att det inte går att se om man vill slippa se - jag VILLE se... ) Personalen skrattade gott åt mig .

Vad ska jag mer säja? Brösten har nog snarare följt min viktkurva i övrigt - jag kan inte skylla min övervikt på mina graviditeter... - annars ser de ut som de alltid gjort, som vadderade cockerspanielöron . Min hud på magen har inte dragit ihop sig efter graviditeterna - bristningarna hänger ihop med dålig elasticitet - åt båda hållen.. - och kommer inte heller att göra. Min reumatiska sjukdom bröt ut ordentligt efter tredje graviditeten, karpaltunnelsyndrom har jag också, sen om det beror på graviditeterna eller den reumatiska sjukdomen låter jag vara osagt.
Sexlivet är som det alltid har varit.
Kommer inte på mer.... Eller jo, en sak till . Jag har haft svåra foglossningar, fast i varierande grad, alla gravidteterna och det har tagit vädligt lång tid att läka ihop fogarna igen. Tveksamt om jag är ihopläkt helt ännu.

För min del verkar läckaget vara hormonberoende. Kan det ens vara det? För jag börjar läcka mer eller mindre direkt jag blir gravid och det försvinner lika fort när barnet kommer ut. Det finns ju ingen chans att man läcker i vecka 6 pga barnets/livmoderns tyngd. Jag kände redan innan jag plussade att det hade satt igång och antog att jag var gravid direkt.

Det har det absolut varit för mig, jag har varit tydligt inkontinent tidigt i alla graviditeterna, fast olika mycket...
Det är i princip helt borta nu, 14 månader efter fyrans födelse - det var bara när vi hade kräksjukan i vintras som jag märkte av det... Att sitta på huk och kaskadspy i toaletten är ingen höjdare när man inte håller 100% tätt, kan jag berätta.

 

[Pallas]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

det där om att bäckenbotten blir uttänjd enbart av graviditeten tror jag inte ett dugg på. Självklart är en vaginal förlossning en enorm påfrestning. Fråga en samling pappor som känner varandra riktigt väl så får man höra ett och annat om hur en vagina kan påverkas av en vaginal förlossning.

Nu kanske jag tolkar ditt inlägg fel, men vaginan och bäckenbotten kan garanterat "ta stryk" både av korta graviditeter (i mitt fall 32 och 36 veckor) och trots kejsarsnitt. Jag är ett levande bevis på detta, dock vill ingen hjälpa mig med mina problem eftersom jag inte har ont, bara jävligt jobbiga praktiska besvär.

 

[TinyWiny]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Suck, inte roligt detta. Att man blir fet och slapp har jag accepterat men det är ju "bara" estetiska saker...hängbröst är tyvärr oundvikligt ändå

Jag blev varken fet, slapp eller fick hängbröst.
Jag vägde samma efter barnen fötts (med tvåan 7 kg mindre) som vid inskrivningen och några hängbröst har jag fortfarande inte 38 år gammal.
Att vara gravid och amma ger inte automatiskt hängbröst och fetma.

Min svägerska som fick barn för en vecka sedan drog på sig favvojeansen när hon kom hem från bb samma dag som barn nr två hade fötts. Inte heller hon har hängbröst eller en massa övervikt.

Jag tror mer att det hör ihop med att många passar på att äta allt de inte annars unnar sig och därför drar på sig övervikt ihop med minskad motion av förklarliga själ. Att vara gravid behöver inte innebära att man går upp en massa i vikt utan man behöver bara gå upp just de kilon som själva graviditeten drar med sig.

 

[Sirocco]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Jag gick upp rätt ordentligt i vikt de siste tre månaderna av graviditeten, dock mest vätska... De flesta kilona rasade direkt, men ett par extra kilon stannade kvar.

Dock så har kroppen ändrat form och jag tvivlar faktiskt på att jag någonsin kommer att komma i favvojeansen igen...

 

[Brandgul]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

men en tanke, epudural har fått för mig att man inte känner lika bra när man ska krysta då kanske kan det ge skador om man trycker på för mkt utan att känna tex?

Nej. Epidural tar bara bort "öppningsvärkarna". När barnet kommit så långt ned att det blir krystvärkar så hjälper epiduralen inte. Då kan man t.ex. ta bäckenbottenbedövning, då får du svårt att känna värkar och hur du ska göra. Jag har testat det själv och vet hur det känns

 

[Brandgul]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

KL

Jag läste något om kejsarsnitt att det var så bra för man var utvilad efteråt och så om det var ett planerat snitt.

Min kompis gjorde först ett snitt som var planerat med blev akut eftersom värkarna satt igång en månad för tidigt. Dvs. hon fick värkar hemma med allt vad det innebar. Den risekn finns ju också även om man har ett planerat snitt. Med andra barnet gick hon ända tills det planerade snittet. Men efteråt fick hon så j*vla ont att hon gick som en fällkniv i en vecka efteråt. Hon var helt förstörd och jätteldsen för hon trodde att andra snittet skulle gå lika smidigt som det första. Jag har nog aldrig träffat en sådan knäckt människa, inte ens hon jag låg bredvid på BB som legat 36 timmar på förlossningen...

 

[Minna86]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Jag blev varken fet, slapp eller fick hängbröst.
Jag vägde samma efter barnen fötts (med tvåan 7 kg mindre) som vid inskrivningen och några hängbröst har jag fortfarande inte 38 år gammal.
Att vara gravid och amma ger inte automatiskt hängbröst och fetma.

Min svägerska som fick barn för en vecka sedan drog på sig favvojeansen när hon kom hem från bb samma dag som barn nr två hade fötts. Inte heller hon har hängbröst eller en massa övervikt.

Jag tror mer att det hör ihop med att många passar på att äta allt de inte annars unnar sig och därför drar på sig övervikt ihop med minskad motion av förklarliga själ. Att vara gravid behöver inte innebära att man går upp en massa i vikt utan man behöver bara gå upp just de kilon som själva graviditeten drar med sig.

Nej, det behöver det inte göra men eftersom jag är en person som får kämpa för att hålla en hyfsad vikt så räknar jag kallt med att jag kommer bli rätt fet. Både mormor och farmor var smala snygga 20-åringar när de blev mammor och de har varit mer eller mindre tjocka sen dess
Sen är det ju så att eftersom jag har bröst modell större så är det helt enkelt så att de hänger och jag har svårt att tänka mig att en graviditet skulle göra att de hänger mindre.

Om jag blir gravid kommer jag kämpa som ett djur för att verkligen inte äta mer än vad som behövs. Inte banta givetvis men verkligen inte se det som en chans att äta allt hela tiden med en ursäkt.

 

[Kattennizze]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Man kan ju påverka väldigt mycket själv, är man i god kondition och inte överviktig innan graviditeten minskar ju såklart riskerna. Jag har fått bredare och större fötter efter graviditet och det är ju inte så kul. Och hemorojder ska vi inte bara tala om...verkar som det är rätt vanligt. Inkontinens går att träna bort väldigt lätt tycker jag, annars finns det väl möjlighet att opereras också.

 

[jerseyko]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Suck, inte roligt detta. Att man blir fet och slapp har jag accepterat men det är ju "bara" estetiska saker...hängbröst är tyvärr oundvikligt ändå

Detta kanske är lite positivt?

Här är jag i 2a månaden med mitt 2a barn i magen. Fet, slapp och med hängbröst

Såhär såg jag ut 4 månader efter mitt 1a barn hade fötts.

Men att de skulle bli såhär visste jag ju inte innan. Trodde faktiskt jag skulle bli lite "hulligare" efter 2 barnet men så blev det inte. Så fort jag börjat rida igen så har magen snyggat till sig.

 

[Bebben]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Din jävel

Skämt åsido.
Jag gick upp enbart det som krävdes för barnet, strax över 10 kg. En vecka efter hans födsel (via planerat snitt, en underbar upplevelse) så hade jag gått ner ännu mer än det.
Trots en yttepytte mage som gick att dölja som höggravid, så fick jag bristningar.
Tuttarna var rätt stora innan graviditeten (stor C till D-kupa), men blev mycket fulare och hängigare efter graviditeten. Jag ammade inte.

Däremot förändrades min kropp i hur den fungerar kring mat. Pre-barn så kunde jag äta allt, och gick aldrig upp ett endaste gram över 52 kg (är 160 cm). Efter barn så får jag leva på en extrem svältkost med tillhörande massor av motion för att ens kunna hålla mig på normalvikt, alltså inte ens vara smal.
Det spelar ingen roll vad jag än gör, äter jag mer än en supermodell (Eller vad jag tror att dom äter i alla fall ) så går jag obönhörligen upp i vikt, och jag ser ut som en fet kossa rätt snabbt. Mår jag dåligt och inte håller koll på maten, tar det max 6 mån innan jag utan problem gått upp 20 kg.

Det suger riktigt illa. Jag hade hellre fått ett fult ärr, fulare tuttar, lite inkontinens eller vad som helst.

 

[Midith]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Det är ju det som jag är helt förberedd på!
Hade i höstas en dålig period på några veckor som jag tyvärr dämpade med skräpmat och vips hade jag gått upp 10 kg så jag är som sagt beredd på att jag kommer bli en fetknopp.

Jerseyko: Det är kanon att du har fått behålla din kropp men du ser inte ut som en person som kämpar för att hålla vikten (hålla den låg alltså) så det går inte att jämnföra.

 

[_saga_]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Nej. Epidural tar bara bort "öppningsvärkarna". När barnet kommit så långt ned att det blir krystvärkar så hjälper epiduralen inte. Då kan man t.ex. ta bäckenbottenbedövning, då får du svårt att känna värkar och hur du ska göra. Jag har testat det själv och vet hur det känns

du har tyvärr fel, epidural kan ta bort krystvärkarna men inte känslan av trycket.. Mig fick dom säga till när jag hade värk via ctgn när jag skulle trycka på eftersom jag inte fick krystvärkar, dock hade jsg fått 2 extra doser av epiduralmedel då jag upplevde att den slutat verka på min vänstra sida 2 gånger, kanske det påverkade krystvärkarna?

 

[Pallas]

Sv: Kroppen efter snitt/vaginal

Däremot förändrades min kropp i hur den fungerar kring mat. Pre-barn så kunde jag äta allt, och gick aldrig upp ett endaste gram över 52 kg (är 160 cm). Efter barn så får jag leva på en extrem svältkost med tillhörande massor av motion för att ens kunna hålla mig på normalvikt, alltså inte ens vara smal.

Har du kollat dina sköldkörtelvärden efter graviditeten? Felaktiga värden kan påverka ämnesomsättningen rejält och ge problem med vikten åt ena eller andra hållet.