Thunder_rose
Trådstartare
Mitt liv är ganska rörigt just nu och jag måste ta många stora beslut inom en ganska snar framtid, men jag är osäker på om jag ställer för höga krav på min kille?
Vi har varit tillsammans i 1 år men umgåtts en hel del i 2 år. Alltså känner vi varandra väldigt bra vid det här laget. Det är en åldersskillnad på 8 år och många i hans ålder ( 30+) har hus, barn osv medans han är lite utav...en ungkarl.
Iaf så är jag inneboende hos en tjej som jag trivs väldigt bra med ( flyttade till hans stad och fick även ett nytt jobb här ) men det är ingen långsiktig plan och just nu försöker jag få ordning på alla bitar så man slipper känna att allt hänger i luften iom boende situationen ser ut som den gör. Det är svårt att få boende i den här staden kan också nämnas.
Mitt problem: Han vet ALDRIG vad han vill. Velar, känner sig inte redo och har svårt att komma med svar överlag. Men vi älskar varandra väldigt mkt och det finns mkt potential hos honom som gör att jag ser förbi hans velighet, just nu iaf.
Men för att jag ska kunna slappna av och kunna planera inför min eller våran framtid så måste jag ju veta vad han tycker och känner. Det är nu det blir svårt. Kräver jag för mkt av honom genom att..."kräva" svar på vad han har för planer i framtiden? Han vill gärna ta dagen som den kommer och är rädd för förändringar.
Pga allt det här har vi haft det lite struligt i förhållandet eftersom jag blir frustrerad och han vill springa bort.
Hur hittar man en mellanväg som passar båda?
Han vill gärna ha tid att tänka men det känns som om varje gång han får det så "köper" han sig tid så han slipper bry sig om det under en tid, för att i sista sekund tvingas ta en beslut som kanske inte är så genomtänkt eftersom han faktiskt inte har tänkt över det som han lovat![O_o O_o O_o]()
Han är underbar på många plan och jag vill inte lämna honom, bara ha svar..Men hur sjutton ska jag göra??
Idag pratade jag med honom och sa ungefär samma sak som jag skriver här men jag är rädd att det kommer bli som vanligt![Banghead :banghead: :banghead:]()
Ska ge honom lite tid att tänka över det iaf...det är det enda jag kan göra och det gör mig så frustrerad att jag måste pausa mitt liv och planeringar för framtiden..
Vi har varit tillsammans i 1 år men umgåtts en hel del i 2 år. Alltså känner vi varandra väldigt bra vid det här laget. Det är en åldersskillnad på 8 år och många i hans ålder ( 30+) har hus, barn osv medans han är lite utav...en ungkarl.
Iaf så är jag inneboende hos en tjej som jag trivs väldigt bra med ( flyttade till hans stad och fick även ett nytt jobb här ) men det är ingen långsiktig plan och just nu försöker jag få ordning på alla bitar så man slipper känna att allt hänger i luften iom boende situationen ser ut som den gör. Det är svårt att få boende i den här staden kan också nämnas.
Mitt problem: Han vet ALDRIG vad han vill. Velar, känner sig inte redo och har svårt att komma med svar överlag. Men vi älskar varandra väldigt mkt och det finns mkt potential hos honom som gör att jag ser förbi hans velighet, just nu iaf.
Men för att jag ska kunna slappna av och kunna planera inför min eller våran framtid så måste jag ju veta vad han tycker och känner. Det är nu det blir svårt. Kräver jag för mkt av honom genom att..."kräva" svar på vad han har för planer i framtiden? Han vill gärna ta dagen som den kommer och är rädd för förändringar.
Pga allt det här har vi haft det lite struligt i förhållandet eftersom jag blir frustrerad och han vill springa bort.
Hur hittar man en mellanväg som passar båda?
Han vill gärna ha tid att tänka men det känns som om varje gång han får det så "köper" han sig tid så han slipper bry sig om det under en tid, för att i sista sekund tvingas ta en beslut som kanske inte är så genomtänkt eftersom han faktiskt inte har tänkt över det som han lovat
Han är underbar på många plan och jag vill inte lämna honom, bara ha svar..Men hur sjutton ska jag göra??
Idag pratade jag med honom och sa ungefär samma sak som jag skriver här men jag är rädd att det kommer bli som vanligt
Ska ge honom lite tid att tänka över det iaf...det är det enda jag kan göra och det gör mig så frustrerad att jag måste pausa mitt liv och planeringar för framtiden..