Sv: Korsningsavel
Med risk för att låta tråkig, men...
Finner vi ingen lämplig kombination som vi tror på, så låter vi nog bli att låta betäcka henne. Det är lite synd dock, för jag tror att hon skulle mogna mycket mentalt och få ett annat lugn än vad hon har nu. Hon visar tydliga brunster och är visar intresse i alla hästar av hankön som hon möter på. Hon blir lätt "förälskad" om man kan uttrycka det så. Förhoppningen är att hon skulle bli mer tillfreds om hon fick ett föl. Avkomman skulle i första hand stanna hos oss själva, det är inget vi föder upp för att medvetet försöka sälja.
Hade hon inte brunstat så tydligt så hade vi inte börjat fundera i dessa banor, då hade vi låtit det vara helt.
Bli mer tillfreds under tiden hon är dräktig blir hon nog, eftersom hon inte brunstar då. Men varför skulle hon brunsta mindre efter hon fått ett föl, sen när brunsten kommer igång igen? Sker det någon förändring skulle jag snarare tippa på att det blir värre. Risken är ju även stor att det ärvs ned till avkomman, och då har du bara fått ännu mer problem.
Egentligen tycker jag inte korsningsavel är så mycket att stå efter
, men i vårt fall vill vi inte ha fler kallblod på gården, dessutom har vårt sto inte något högre avelsvärde iom att hon saknar KBI och inte anses vara av någon särdeles intressant stam att bevara (hon är en i mängden). Jag kan inte finna någon Nordsvensk Brukshingst som skulle kunna lätta upp henne i och med att hon redan är nätt, och få fram en bättre ridmodell. Därför funderar vi åt andra håll, vad som skulle kunna fungera.
Fast ni får ju fler kallblod på gården om ni betäcker det kallblod ni har? Även om det så blir en korsning blir det ju inte automatiskt någon nätt ridhäst för att ni betäcker henne med en sån. Tvärtom är min erfarenhet att det kraftiga brukar slå igenom. Samma sak med kort hals och lång rygg, min erfarenhet är att i de allra flesta fall ärver fölen detta, framför allt om det är stoet som har det. Jag upplever nämligen att fölen för det mesta ärver sin mammas utseende mer än sin pappas. Självklart finns det ju undantag, men är det verkligen värt att chansa? Är ju ett betydligt mer säkert kort att köpa en unghäst av den modell du vill ha.
Du skriver även att hon inte har något avelsvärde, varför då använda henne i avel? En häst man ska avla på ska ju ha många egenskaper värda att föra vidare och duger den inte till renrasavel känns det väl ganska onödigt att avla över huvud taget, enligt min mening.
Vad jag förstår är "avelsmålet" främst att ändra stoets beteende, tycker du att det är en tillräcklig anledning? Framför allt när chansen till det är liten och du istället riskerar att få två hästar med samma beteende, samt samma exteriöra brister? Du verkar dessutom bara nämna alla brister ditt sto har, vilket för mig är helt fel ände att börja i. Ska man avla ska man göra det för att man har ett
bra sto med
bra egenskaper som man vill förstärka ännu mer, inte ett sto med dåliga egenskaper som man vill förändra. Det sista är dessutom en extrem chansning och något som sällan fungerar.
Det är självklart upp till dig och jag är inte alls ute efter att vara elak, vill bara ge dig lite perspektiv som kan vara bra att tänka över. Är ditt sto inte av någon bra ridhästmodell kanske hon inte heller ska användas i ridhästavel.