Korkade misstag vi alla gjort

[Lise]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Haha, vad roligt att läsa alla inlägg!

En vacker dag för drygt ett år sen band band jag min häst lite för långt ifrån i en lyktstolpe till ridbanan.. Skulle bara springa ner till stallet och hämta något. När jag kommer tillbaka ropar jag till hästen att jag kommer, varpå hon vänder och börjar gå mot mej.. Vad tror ni händer? Givetvis fastnar hon med ena bakbenet i repet och får panik... Börjar studsa runt och spänner bara repet ännu mer. Jag själv får panik också och skriker till min sambo: "Men GÖR nåt då för H-----E!!!! Ska bara tillägga att min sambo knappt varit i närheten av en häst någonsin...
Jag springer ner till stallet igen och ska hämta kniven, hittar inte kniven i paniken och ut och upp till ridbanan igen, försöker få tag i tillräckligt mycket rep så att jag kan knyta upp den nu stenhårda knuten, det gick inte. Jag vet inte hur många gånger hästen försökte trampa ner hoven som en tokig, och det enda resultatet var ju att hon trampade ner "ovanpå" hoven, typ mittemot karleden.. Sambon skriker åt mej att inte gå för nära den galne hästen som sparkar åt alla håll, men va gör man inte??? Man tänker ju inte på sej själv när ens vän är i fara. Jag springer fram mot henne och då slutar hon, bara står helt stilla och låter mej lossa henne.
Hon kanske bara försökte få mej uppmärksam på att hpn satt fast.

Hur som helst så hände det turligt nog ingenting med hoven. Hon fick ett sånt där "gympasalsgolvs-sår" genom hela karleden. Men det läkte jättefint utan några andra skador. Måste bara smörja in det ett par gånger i veckan fortfarande. Men det kanske blir bättre med tiden. Huvudsaken är att hon inte skadade sej värre än hon gjorde...

Skämdes som attan efteråt....... Behöver jag säga att jag är noga med hur jag binder upp henne nu?

 

[Lise]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Kom på en sak till jag gjort.... :S

var på långritt i somras och hon stod i ett främmande stall. Jag hade lämnat boxdörren lite på glänt (brukar ha den vidöppen hemma..) och skulle hämta sadel och träns, när jag är på väg bort hör jag hur hon skjuter upp dörren. Hon lyssnar mycket på rösten och jag sa åt henne bestämt att vända och gå in igen. Det såg gasnak roligt ut faktiskt. Ut i stallgången, vänder och tillbaka in i boxen. Skulle bara ta något steg till koch då hör jag henne trava ut i stallgången. Jag vänder mej om, möter hennes blick och bara där ser jag precis vad hön tänker göra. Hon travar snabbt ut ur det främmande stallet, som praktiskt taget låg öde ute på ett öppet fält, och jag hade bara tur att hon valde att springa runt det åt vänster istället för åt något av dom andra hållen, för åt vänster låg gödselstaden som var inhängnad på de andra tre sidorna.
Att jag pustade ut alltså!

Jag fick tag i henne när hon insåg att hon inte kom nånstans. Men jösses va orolig jag blev när jag kom bakom henne, ser henne bakifrån ut mot ett öppet fält.. Jag hade ännu en gång tur. :P

 

[Ponnyfantast]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

*KL*

var kanske femton år, försommar och solig eftermiddag.
Jag o en kompis red ner till sjön och skulle rida ner med hästarna(barbacka)i sjön o doppa benen. jag har alltså alla kläder och allt på mig . red ner så att vattnet var upp på magen på ponnyn då jag vänder mot stranden varpå min kära ponny häver sig upp o galoppar glatt mot stranden och jag helt oförberedd ramlar av ner i vatten, hela jag från ridjälm till tårna var dyblöt! ponnyn står på stranden och äter på en gräsplätt min kompis har nog inte skrattat så mkt på länge...inte de vi mötte på den 1 timmes långa hemritten heller...

Håller nu mera i manen och är beredd på rece mot stranden när jag badar med hästen

 

[Dahlia]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Hysteriskt rolig tråd det här!

 

[CoNo]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

 

[Bellini]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

*KL*
Jag har gjort många klantiga saker jag... Kan ju ta en till och börja med

Jag bodde i ett litet samhälle där det fanns en häst på en gård en bit bort. Jag gick såklart dit och frågade om jag fick borsta. Det fick jag gärna och rida också om jag ville. Gissa om jag blev glad! Första dagen jag skulle rida så tog jag med en kompis. Vi hade en cykel och skulle turas om att rida (i skogen). Efter ett tag så blev det jobbigt tyckte vi och kom på den dumma iden att rida sammtidigt och lämna cykeln. Jag satte mig längst bak, hästen blev fundersam och ville inte gå. Och då tryckte jag till hårt med fötterna vid flanken Hästen tog ett bocksprång rakt upp i luften och for hemåt i 120 genom skogen, vi låg såklart kvar på marken. Jag med 2 brutna revben och kompisen med en stukad handled. Hästen tog som tur va ingen skada av spektaklet jag ställde till med

 

[stjarnfall]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

*kl*

Jo några saker till, fjordingen jag rider ibland nu har jag med haft mycket kul med

Som den gången när vi var på väg i skritt från stallet, och hon seeegade och gick i snigelfart. Jag satt barbacka och tryckte allt jag kunde med benen men det hjälpte inte.
Då fick jag den briljanta idén att skrika till lite så hon skulle vakna Tänkte inte så mycket på det, satte mig inte stadigare och hade fortfarande halvlånga tyglar och skrek typ WAAAAHHHHH.
Ponny blir naturligtvis skitskraj och flyger flera meter framåt, och jag flyger av bakåt, sen ligger jag där och tittar på en ponny som ser ut såhär:

En annan gång red jag en kort runda barbacka i skritt. Det hade gått så bra så och vi var på väg hem. På vägen till stallet rider man förbi en liten stuga där det bor folk ibland, typ somrar, lov, helger. Där utanför stod en liten lastbil med möbler i och detta var såklart jätteläskigt... Men vi kom förbi och framför den var det några ungar som spelade bandy..
Då får ponny totalt spel, flyger upp i luften och börjar bocka som en galning. Inga små snälla bockar som hon gör annars utan detta var riktiga grejjer :smirk:
Och jag flög såklart som en vante och hamnar på rygg i gruset..
Vid staketet kommer hela familjen och ställer sig och glor och frågar hur det gick
Skitpinsamt var det, jag mumlade bra och sen släpade jag ner ponny i ett dike och hoppade upp igen

 

[Tiara Magnifica]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Knapplån

Först och främst; TRYGG!!!! Underbara berättare! Vill höra mer och mer och mer!

Har massa puckigheter på lager, främst från min vilda ungdom...

Hade en extremt skvattig travarvalack från jag var tolv till jag var femton.
# En vinterdag när vi var ute råkade han kliva rakt på och över en reflexpinne så den drog mellan frambenen och längs med heeeela magen. Stackars pålle gör jordens krumsprång, skräckfjärtar och sätter hela sällskapet i full fart...


# Vid ett tillfälle skulle jag stå utomhus och borsta, men det fanns inga uppbindningsplatser så jag band helt sonika fast honom i en ENORM tank avsedd att samla upp stuprörsvatten.

Fonz står och slappar och halvsover i vårsolen när plötsligt stallägartanten kommer klampandes i sina träskor och skrämmer vettet ur honom.

Han kastar sig helt sonika bakåt och drar med sig åbäket kanske fem meter. Den geniala kommentaren från tanten: "Skrämde jag honom? Ja, ja. Se till att flytta tillbaka tanken så det inte ser stökigt ut på gårdsplanen".

Den vägde runt 600 kilo och jag var tretton år...:smirk:


# Inspirerade av Mio min Mio (eller nåt) skulle jag och en kompis ut med pappas gigantiska (180) nsv-hbl-fjordkorsning och rida barbacka en kväll.

Det gick ju kalas, så sturska manade vi på honom för en härlig, gungande galopp. Av någon konstig anledning börjar hästen springa, men vi liksom... studsade bakåt i takt med att han galopperade framåt.

Till att sluta av med föll vi av i en mycket generad och mycket skamsen hög av rangliga tolvåringar och när tjejen som hamnat underst återfått andan kunde vi längtansfullt bara betrakta en gigantisk isabell rumpa vackert försvinna i horisonten.


# När jag skulle flytta mitt nyss avvanda föl till ett nytt stall trodde vi att vi var pedagogiska och genomtänkta när vi släppte henne i en enorm hage tillsammans med sin nya kompis.

Tiara blev panikslagen, hon hade aldrig sett en så stor häst förut, och tog helt enkelt sats och seglade ut över grinden. Den var placerad i en uppförsbacke så jag hann tänka "Gud, nu dör min häst" men hon rörde inte ens trådarna.


Andras misstag som jag skrattar åt än i dag:

# En tjej i mitt nuvarande stall blev akut nödig under en ridtur, hoppade av hästen, sa åt honom att stå stilla och pinnade in i skogen för att göra sina behov.
Glöm det, tänkte hästen och drog hem. De som var i stallet när han kom travandes in på gårdsplanen skrattade sig fördärvade när hon, röd om kinderna, berättade vad som hänt.

# Jag och en tjej hade varsin häst på foder från samma familj, så en dag bestämde de sig för att komma ner från Stockholm till Mjölby och hälsa på dem och ta sig en tur.

Av en händelse möter jag pappan och dottern (tuff Stockholmsbrud utan hjälm och med en cigg i mungipan, pappan med halmhatt ) en 45 minuters ridväg från stallet.
Så långt allt väl.

Tyvärr har dottern förväxlat sin häst (Grovt halvblodssto, fux, breeed bläs och fyra vita strumpor) med ett smalt och smäckert fullblodssto, förvisso också fux, men liten strimbläs och två vita bakfötter, inte alls mycket riden.

Påpekar detta, försynt som man var i den åldern, plus att om ägaren till det andra stoet kommer på er, blir det nog hus i helvete.

Maximal tur, eller otur, just då kommer ägaren med sin bil, tvärnitar, far ut som en rasande furie och läser lusen av tjejen som sitter helt lugnt med ciggen och blossar.

Minns inte hur det slutade, men kan än idag fundera på hur man kan ta fel.
Visst, av tidigare inlägg att döma är det inte omöjligt, men borde det inte klämtat till lite vad gäller passform på utrustningen, storlek på häst, personlighet?

 

[_satelit_93]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

"Henrik!! hästen rymde!!!"

har gjort måååååååååånga tabbar men kommer inte på nåra fler nu

 

[Lucky_Me]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

kl

Många misstag har jag gjort med min gamla ponny, här är en:

Utanför stallet har vi en vikt - 50 kg av någon anledning. Jag tänkte att jag skulle skölja av ponnyn på benen och därför band jag fast honom där, med säkerhetsknut. Jag tvättar honom och sedan låter jag honom stå och beta, fastknuten medan jag går in i stallet och börjar väga upp hö. Jag tänkte att han står ju så fint att risken är så liten att det skulle hända ngt. Ack vad fel man kan ha. Rätt som det är hör jag ett bullrande och en häst som galopperar, MIN HÄST! Han hade antagligen fått ngt ben över grimskaftet och sedan fått panik och nu höll han på att galoppera runt med en 50 kilos klump ngande i grimskaftet. Matte ropar på honom och skräckslagen springer han in i paddocken där han lyckas meja ner ett antal staket stolpar. Som tur är hör han mig och lugnar ner sig. Pga av mattes klantighet stog han 2 veckor med hälta. Jag hade tur, han hade kunnat slå av sig benen. Detta är något som jag fortfarande skäms lite över

Samma ponny som själv gjorde ett misstag.
Jag stod och höll honom medan han betade på frenetiskt, hur glad som helst. Han betade sig närmare en skottkärra som stod lutad mot en vägg och till slut var han i princip mellan skottkärran och väggen. Jag försöker "dra" bort honom med inte lyssnar han, han fick ju äta gott grönt gräs! När han sedan lyfter huvudet lyckas han fastna med skottkärran i den på något konstigt vis. Han ser ut ungefär och känner att något tar emot. En tiondels sekund senare hade han lyckats lyfta skottkärran med grimman och slängt iväg den 2 meter bort. Vi:

Samma ponny igen är i hagen och har en grimma på sig. När han skulle klia sig med hoven på örat (som en hund) lyckades han fastna med hoven i grimman. Alltså, en ring i grimman hade lyckats kila sig fast mellan hoven och skon. Han hade ramlat omkull och sedan legat i denna ställning medan andra hästen i hagen gick och puffade på honom. Till slut blev detta upptäckt och han kune bli befriad.

Sedan är detta kanske inget misstag men det var väldigt roligt.
Jag och en kompis var på ett fält fullt med snö. Vi tolkade efter min kompis ponny. Efter en stund var det min tur att rida ponnyn och min kompis tur att tolka. När vi sedan i trav elr galopp (kmr ej ihåg) tolkar börjar plötsligt ponnyn att bocka! Jag var ju inte alls med och flyger som en vante över halsen. Jag är uppe relativt snabbt på fötterna och det jag ser kommer jag aldrig at glömma. Iväg, travande springer ponnyn mot en grusväg med min kompis åkande efter, hon åker fortfarande med skidorna efter och skriker. Jag står och asg medan min kompis och ponnyn når vägen. Såklart blir hon tvungen att släppa och ponnyn springer för glatta livet iväg samtidigt som min kompis försöker springa efter hästen med plastskidorna på och ropar: TA HÄSTEN! TA HÄSTEN! Jag lyckas springa efter och fånga ponnyn till slut men detta är ett minne för livet som jag fortfarande skrattar åt

 

[anni0301]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Senast i helgen gjorde jag ett av det dummaste jag nånsin gjort som kunde ha slutat riktigt illa.
Ställer alltid min treåring i ett hörn för att hoppa upp i sadeln. I det hörnet finns även en uråldrig brygga upp till fäxet och varenda gång jag ställer honom där tänker jag "Där kommer han gå igenom ifall han får för sig att kliva upp på den"
Nu har det hänt. Precis när jag kommit upp i sadeln hoppar han upp på bryggan med framhovarna, bryggan ger vika och han FASTNAR med högerfram. Sliter, drar å kastar sig åt alla håll, men sitter fortfarande fast. Då går han omkull åt vänster, jag hamnar som tur var inte under honom. Sen bara ligger han där.... rör sig inte. Jag tycker att ett ben ser krokigt ut och tänker bara "nödslakt nödslakt nödslakt"
Smackar åt honom och viftar med armarna varvid han hoppar upp och travar sen långsamt mot hundgården, luktar lite på hunden, skrittar nedåt infarten, kikar sig omkring och kommer tillbaka till mig när jag visslar på honom! Inte ett dugg halt!! jag tänkte att jag aldrig mer kommer få hoppa upp på hans rygg men jag provar, där mitt på stallbacken UTAN hörn och han står som ett ljus. Sen skrittar vi iväg, travar å galopperar ute å han är precis lika lugn å glad som vanligt! Hittar inte den minsta skråma eller svullnad.
Men nu ska jag aldrig någonsin gå emot mina farhågor. Fattar inte i efterhand att jag ens ställt honom där en enda gång! men så är det, det är enda stället att hoppa upp på, så då är man tydligen tillräckligt korkad för att riskera benen på hästen...!

 

[sessan78]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

ojojoj.. mycke man gjort.

*skulle rida långritt ihop me kusinen-på våra lånade sommarhästar-travare,knappt ridna,gav oss iväg ca 3 mil över starkt trafikerade vägar.läskiga broar mm mm .idiotgrejj,dessutom red min kusin hela vägen med bettet felvänt i pålles mun.

*åka pulka efter häst-kul-tills man kommar på-hur i helsike ska ja stanna?pulkan fäst i sadeln , o inge mer...slutade med en titt på häst underifrån.haha

*sommarhäst-lycka-total nollkollpåhästföräldrar-en vild travare-lasta ur-öppnar bak o får jaga häst 2 timmar på åker, ska rida, ojj,va den ens irnriden?otaliga skenturer på gärdena.. jo mamma ja lovar - den e snäll

*har gjort så mkt mer men kommer inte på allt just nu.. haha..sjukt kul tråd o läsa iaf...

 

[sessan78]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Denna tråden är bara så bra!!

Jag var nyfrälst inom NH!
Hade gått en del kurser och som en nyreligös gick jag runt och förkunnade mitt budskap!
Allt annat än NH är fel!
(Det var innan jag fattade vad NH faktiskt innebar!)

Jag fördömde alla ofrälsta och i mitt stall fanns det gott om dom!
Men JAG skulle nu visa vägen!
JAG hade ju gått några NH-kurser, sett alla filmer, läst alla böcker och mina ögon kunde nu SE allt det underbara!

Min häst stod lös i stallgången (till vilken nytta undrar jag nu?) och han följde mig lös som en hund över stock och sten. Genom rök och eld!
JAG talade ÄNTLIGEN hästarnas språk!

I stallet kom det en nyinackordering.
Det var en mamma som hade köpt en övervuxen connemaravalack till sin dotter.
Valacken var nervig och hetsig.
Kort sagt, de fick ingen bukt med honom alls!
Med sargat hjärta såg jag hur de försökte longera honom i paddocken.
Med LINA och SPÖ!
Detta satans påfund!

Jag erbjöd dom min hjälp men de tackade artigt nej.
Åja, tänkte jag. De ska nog bli varse tids nog att MIN väg är den enda rätta vägen.
Så en dag när dom longerade hetsporren tog jag min haflingervalack till en annan del av paddocken.
Han var lös och vi samspelade!
Ja, som vi samspelade han och jag!

Mitt trick gick hem och nu frågade mamman om jag ville hjälpa dom!
Jag lade mina händer på deras huvuden..
Nej, det gjorde jag inte men jag gjorde en fyrkant i paddocken där jag nu skulle visa dom hur man samspelar med sin häst via löslongering!

Min egna valack placerade jag i hörnet på paddocken och där stod han lös och betraktade sin strålande NH-människa till matte!

Det började så bra!
Så otroligt bra, jag nådde fram till deras valack och tog efter ett tag bort linorna så att han själv skulle välja att vara runt mig!

-Ånej, han kommer hoppa över! skrek mamman
-Du, kan inte ha honom lös!! skrek dottern

Mina sporrar klingade, jag rättade till hatt o chaps och skred till verket..

När jag närmar mig deras häst studsar han till, vänder bakdelen mot mig, sparkar bakut med en fjärt och hoppar rakt över staketet ut från paddocken!

Min valack ville inte vara sämre han så han tog sats, körde ner huvudet, bockade förbi sin matte och med ytterligare en brakskit -som i mina öron dånade som ett stort hån- försvann även han över staketet!
Även om han fastnade med magen så kanande han iväg efter sin flyende kompis!

Stallet låg bredvid en kyrka med tillhörande kyrkogård och dit in stack de två rymlingarna!
Jag efter i en stil som skulle ha gjort John Wayne grön av avundsjuka!

Nedtrampade gravplatser, uppätna blommor, bajs på grusgången..sen stack de två ut på vägen ner mot centrum!!

För att göra en lång historia kort så fick vi hem de två utbrytarkungarna till sist.
Polisen var oss behjälplig..

De var hela men inte rena.

Något som man inte kan säga om mig.
Hela mitt rykte och hela min tro var sargad in i själen..

En varning på radion om lösspringande hästar blev slutet på min NH-karriär..

shiiit ja döööör..garva så tårarna spruta.. hahahahahahahahaha

 

[Amha]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Jo, jag gjorde en småkomisk grej en gång när jag var liten (runt 12-13 år kanske).

När jag var 11 år fick jag min första häst, en D-ponny som kort sagt var lite besvärlig. Hon gjorde precis som hon ville alltid och jag kämpade på så gott det gick. T.ex gick hon knappt att fånga i hagen, när man fick tag på henne vred hon skallen och drog grimskaftet ur händerna på en, stegrade och skenade hem när man red själv ovs osv osv.

I alla fall, jag hade lyckats få ut hästen ur hagen och hade väl ridit också tror jag. Många år sedan nu. Jag tänkte ut världens bästa idé att testa hennes gränser. Jag gick BORT ifrån hagen med endast grimma och grimskaft! :O Som väntat slet sig hästen och skulle springa tillbaka. Det enda jag fick tag på var svansen som jag höll fast i med ett järngrepp. Först kom hästen springande ner och stannade utanför hagen, jag efter och tänker att jag bannemig inte ska släppa taget. Jag fångar in hästen och gör samma sak igen och igen och igen, för hon skulle minsann inte få sin vilja igenom. Tillslut blir det envisa lilla stoet förbannad och sparkar till mig på låret så jag fick världens lårkaka! Skodd var hon ju med hästen så jag gick runt och haltade några veckor.

Jag kan fortfarande känna var på benet sparken träffade då lårkakan aldrig försvann. Att dra en häst i svansen är alltså inte att rekommendera. Min schäfervalp gjorde likadant på en annan ponny och fick sig en rejäl smäll. Hon grät i flera minuter och jag var tvungen att bygga en specialbår åt henne för att kunna ta upp henne utan att bli döv. Hunden klarade sig dock utan större skador hon med. Hon kom fram till att det var svansen på hästarna som var farliga, inte munnen och inte benen, svansen

 

[Jennifer80]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

gud var man känner igen sig, vilken härlig tråd.

Dumma saker jag har gjort:
ja det var väl när jag skulle tömköra våran shettis som hade då stått rätt länge innan. Allt känndes så bra och enkelt och ponnyn var ju så duktig, så jag trodde äsch i stället för att vara på banan så går vi runt byn i stället, det är ju mycket roligare.
Visst det tyckte ponnyn också så han börjar dra och bocka ordentligt och lyckas få ett bakben över tömmen, får panik och drar i väg med tömmarna efter. Herregud om han skulle ha fastnat nånstans, till slut stannade han upp för att lite gräs jag fick smyga mig fram för att få tag i tömmen, eftersom ponnyn tyckte det var skit kul att smita iväg så snart jag kom..

Mina föräldrar lyckades med en grej.
De skulle släppa in hästarna och våran arab är van med att springa själv in i boxen, så mamma går till stallet och ska öppna alla dörrar och pappa går till hagen. Grinden öppnas och araben flyger iväg i galopp till boxen, men där tar det tvär stopp!. Med huvud först dunsar han in i boxdörren som mamma glömde att öppna.

Tja blind häst, att han inte såg det men i alla fall gick det bra och han gjorde inte illa sig. Han såg mest förvånad ut berättade mamma.

 

[Next]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

gud var man känner igen sig, vilken härlig tråd.

Dumma saker jag har gjort:
ja det var väl när jag skulle tömköra våran shettis som hade då stått rätt länge innan. Allt känndes så bra och enkelt och ponnyn var ju så duktig, så jag trodde äsch i stället för att vara på banan så går vi runt byn i stället, det är ju mycket roligare.
Visst det tyckte ponnyn också så han börjar dra och bocka ordentligt och lyckas få ett bakben över tömmen, får panik och drar i väg med tömmarna efter. Herregud om han skulle ha fastnat nånstans, till slut stannade han upp för att lite gräs jag fick smyga mig fram för att få tag i tömmen, eftersom ponnyn tyckte det var skit kul att smita iväg så snart jag kom..

Mina föräldrar lyckades med en grej.
De skulle släppa in hästarna och våran arab är van med att springa själv in i boxen, så mamma går till stallet och ska öppna alla dörrar och pappa går till hagen. Grinden öppnas och araben flyger iväg i galopp till boxen, men där tar det tvär stopp!. Med huvud först dunsar han in i boxdörren som mamma glömde att öppna.

Tja blind häst, att han inte såg det men i alla fall gick det bra och han gjorde inte illa sig. Han såg mest förvånad ut berättade mamma.

"Den brukar ju va öppen"

 

[Amha]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Jag kanske ska lägga till den gången jag var dum nog att glömma broddarna i vintras. När jag kom på att jag hade glömt att brodda vad jag i princip redan påväg ut ur stallet. "Äh" tänkte jag väl och bestämde mig för att ta det lugnt. Det brukar ju fungera och dessutom hade jag en hund som ville komma iväg.

Jag gick ut ur stallet, hängde fast longerlinan med hunden över hornet (hade gjort knutar så att jag skulle slippa hålla i henne) och satt upp. När jag hade ridit en bit tänkte jag att det går ju skitbra det här. Börjar trava i kort trav där det var snö, det brukar ju inte vara halt där. Rätt vad det är trampar hästen rakt på en isfläck och faller omkull med mig på ryggen och den stackars schäfern i koppel. Som tur var lossnade ju hundens koppel när hästen höll på att falla så hon kom undan. Vi klarade oss oskadda alla tre och det gick alldeles utmärkt att sitta upp och rida vidare... i skritt!

Korkat egentligen att ens fortsätta.

En annan gång skulle vi gå igenom ett dike som var helt enormt. Min lilla häst bestämde sig för att absolut inte gå i diket utan tog ett par steg ner, hämtade krafter och... HOPP! Diket var säkert 1.5 meter brett på det stället men so tur var inte lika djupt och det var helt torrt i det. Jag blev såklart ganska paff och for av... Ganska nära en stor väg där massa bilar körde förbi. Hästen stod ju stilla på andra sidan men det var inte nådigt pinsamt. Tänk om någon såg!

 

[zolan]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Har väll gjort miljarder missar.
Men den största handlar nog om hur jag för evigt lyckades få dottern att hata hästar (inte hästens fel, men nog morsans)
Hade tjatat länge och även lyckats tvinga med henne på någon ridtur under protester.
Men nu skulle 8 åringen lära sig på riktigt och då började det helt åt skogen, redan med hästvalet. En i och för sig trevlig men totalt oskolad varmblods valack.
Så ägaren till den hästen skulle sköta undervisningen så jag gick till stallet och mockade. Efter en kvart kommer en liten kille springandes och informerar mig att min dotter hade ramlat av.
Åhåjaja, tänkte jag och gick i sakta mak upp till ridplanen. Där satt hon i knät på den stackars hästägaren, dottern med tårarna rinnande i jämn flod. Jag frågade hur det var och dotter klagade på att hon hade ont armen.
Kan du röra fingrarna frågade en måttligt korkad mamma, japp de kunde hon även om det gjorde ont. Jaha sa jag, men då är det ju bara att hoppa upp igen.
Aldrig i livet svarade dottern, hur som helst tvingades stackarn att rida tillbaka illtjutande till stallet. Och jag tänkte att vadå, lite fall skall väll inte innebära slutet för min dotters "ridning".
Vi åkte hem och jag skulle hjälpa henne av med jackan då jag får se att armen är alldeles blodig och att en benpipa sticker ut i överarmen.
Sedan fick jag som ni förstår heta "den galna morsan, som tvingar ungen rida med öppen fraktur" av all personal på operation och avdelningen på Astrid Lindgrens sjukhus.
Den stackars hästen klarade sig förstås, lite undrande vad vi höll på med kan jag tänka.

Måste tillägga att jag senare när dottern var 14 gjorde ett nytt försök, denna gång vis av erfarenhet, i mer ordnade förhållande på en emenent westernridskola. Dotter red en termin, med plågad min tills jag till slut kom på den smått geniala idén att fråga henne om hon inte tyckte det var skoj.
Hennes svar var: Nej Mamma jag gillar inte ens hästar, jag gör det här för att du inte ska bli ledsen.
Ops
Så nu behöver hon aldrig mer gå nära en häst och hon skrattar och ler.

 

[Amha]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Det måste ha varit väldigt pinsamt att åka till akuten och vara medveten om sitt ganska dumma misstag, framför allt om de vet situationen på akuten med! Då vet jag i alla fall precis hur jag inte ska göra med mina barn när jag blir stor

 

[zolan]

Sv: Korkade misstag vi alla gjort

Jodå, dottern ville straffa sin mor, så hon berättade vitt och brett för alla som ville lyssna, lite sluddrande för narkospersonalen. Med en allvarlig rynka mellan ögonbrynen för städerskan på avdelningen och så vidare. Jag var ökänd av alla som någonsin hade slängt en blick på Astrid Lindgren barnsjukhus.
Men jag hade förtjänat det