musicmakesit
Trådstartare
Jag började för några år sedan rida igen efter ett långt uppehåll efter en olycka som gjorde mig ridrädd. Efter år som medryttare har jag nu fått tillbaka stora delar av mitt självförtroende och känner en längtan efter egen häst. Stallet där jag idag är medryttare har sagt att jag gärna får en plats på deras lösdrift, det finns mycket hästvänner, fina ridvägar, paddock och ridhus på gården. Dessutom ägaren till min nuvarande medryttarhäst som säger att hon gärna hjälper till och ger tips och råd, eftersom jag aldrig haft egen häst tidigare. Eftersom jag har varit lite rädd, och fortfarande kan känna rädslan i bakhuvudet ibland, söker jag en hyfsat trygg häst till mysiga skogsturer och lättare pass på banan. Har alltså inga tävlingsambitioner eller stora träningsambitioner så, utan brinner främst för kärleken till hästarna. Med det sagt – jag har nu hittat en gammal ridskolehäst som ska pensioneras, allt låter perfekt! Precis vad jag söker! Men denne herre är 24 år gammal. Hur skulle ni ställa er till att köpa en ”gammal” häst? Blir lite rädd att jag kanske tar mig vatten över huvudet som köper en äldre häst som första häst, med allt vad det såklart kan innebära med skador och såklart tanken på om han skulle gå bort inom kort och alla beslut som ska tas då (för att inte tala om sorgen)? En del av mig vill inget hellre än att ge honom en fin sista tid i livet, medans den andra delen av mig bromsar lite på grund av oro att jag kanske inte förstår vad det innebär att ta sig an en äldre häst?