könsroller och barn

[Bubbla]

Sv: könsroller och barn

Jo det är ju en tänkbar aspekt på ämnet och man kan ju hoppas att det verkligen fungerar så.

Eftersom jag är lite mer pessimistiskt lagd ser jag också en annan aspekt, att folk tittar på kommande kvinnliga gitarrlärare, som då kanske är MER kompetenta än de manliga, och tänker ja ja du fick väl jobbet bara för att du är kvinna, inte för att du verkligen kan det här.

 

[Lejanna]

Sv: könsroller och barn

Det finns ju inte en chans att vi kan ha bilar och dockor inprogrammerade i våra gener, så länge har det ju inte funnits bilar, men jag tror att vi har gener som ser till att vi att otroligt tidigt börjar leta efter könsroller, och härma dem.

Det där var så klokt skrivet att det är värt att upprepa!

 

[Björk]

Sv: könsroller och barn

Inte på Bukefalos iallafall :smirk:
/Cetzy

Nänä, härinne är det många som tycker som jag. Kanske därför jag trivs!

 

[Björk]

Sv: könsroller och barn

Vill svara bubblan och björk här. Ledsen att det går lite från själva huvudämnet! Jag var till en början också frågande till könskvotering men har studerat det och sett många fördelar. Ex. En ny elgitarrlärare ska anställas. Det är svårt att hitta någon lika kopetent kvinnlig sökande. Varför då? Kanske för att elgittarrlärare är och alltid har varit killar. Men om man anställde en kvinnlig gitarrlärare så blir hon 1. en bra förebild för andra tjejer. 2. Kommer med nya infallsvinklar på lärarendet som kanske bara en tjej kan tillföra. Plötsligt, inte sällan, kan det hända mycket positivt med tjänsten som man kanske inte fått ta del av för att man alltid letat efter en typ av person kanske omedvetet med typiskt manliga drag.
På köpet får man en uppblandning av könen på arbetsplatserna vilket kan leda till jämnare fördelning av löner. Den bästa vägen att gå tycker jag.
Man behöver alltså inte alls känna sig som man inte är värdig ett jobb eller utbildningsplats som man fått på grund av kvotering. Man är istället en tillgång med nya infallsvinklar som kan vara långt mer värdefull än att gå isamma spår.
.

Jag förstår argumenten för kvotering. Men är fortfarande tveksam om det är rätt väg att gå idag....

 

[Björk]

Sv: könsroller och barn

De gör även om en tjej i programmet till kille, dvs ger henne testosteron.
Hon har gjort tester som tjej och nu även som "kille", eller rättare sagt efter ett halvår som kille (hon har alltså fått testostron i ett halvår).
Och de mentala testen, ordförståelse och förståelse för tex känslor osv hade försämrats markant och de sakerna där forskarna räknade med att killarna skulle vara bättre var hon bättre dvs hon var starkare, såg tredimintionellt bättre, snabbare på löpsträckor osv. Utan att träna ett dugg.
Tjejen, eller jag menar killen som h*n vill bli kallad nu, blev jätteförvånad själv, h*n trodde verkligen att ordförståelsen tex skulle vara kvar, men den hade alltså försämrats!!
Det är faktsikt lite intressant!!!

Det DÄR var högintressant!!! Men; som den skeptiker jag är....ett "blindtest" på flera personer behövs nog för att dra några långtgående vetenskapliga slutsatser. Dock är det nog för provocerande och stort ingrepp i individernas liv för att vi ska kunna göra ett sådant. Jag menar såhär; vad jag förstår VISSTE hon att hon fick testosteron (kanske ville ha det?)? Och i så fall vet man ju fortfarande inte helt och fullt hur stor effekten var socialt/mentalt kontra biologiskt. Om hon INTE visste att hon fick testosteron så var det verkligen intressant, men som sagt; för att kunna dra långtgående slutsatser behövs nog testen göras i större omfattning.

 

[Björk]

Sv: könsroller och barn

Men även om vi är jämställda så har ju kvinnor o män ofta OLIKA hobbyer/intressen..det finns generella manliga hobbies och intressen..OFTA är killar intresserade av att meka med bilar, sporter, mekanik osv(även om tjejer och kan vara intresserade men dom är en minoritet)
Menar du att det är socialisering då också???? Min grabb t ex gillar bilar, men avskyr att meka, men spelar hockey som han gjort sen han var 3,5 år(nu 23)

Jepp, jag menar att det mesta som är "kvinnligt" eller "manligt" vad gäller egenskaper och intressen (dock ej ALLT, men säkert mer än "vi" tror) är socialisering. De generella intressena är ju något som i allra högsta grad påverkas av föräldrar, kompisar, lärare, reklam, samhälle.... allt omkring oss. Tackolov har ju gränserna "förskjutits" men jag tror inte att det fåtal killar vi ser på ridskolan i första hand har att göra med testosteronhalter eller tjejers "omhändertagandegen". På Island har det ju varit helt tvärtom! Och jag gissar att män där har lika höga testosteronhalter som män här.... :smirk:

Idag kan fler flickor och pojkar "bryta" mot konventionerna... men också inte.... jag ser långt fler "flickiga" flickor idag än när jag var liten (sent 70 - början 80-tal). Det har naturligtvis inte med några hormonhalter att göra; att vi sena 60-talisttjejer fick i oss för mycket testosteron utan snarare samhällets påverkan.
(OBS! Kan tillägga att jag själv i intresseval alltid varit väldigt "tjejig" hela min uppväxt. Det fanns liksom inte på en karta att välja hockey då för en tjej. En kompis som gillade tennsoldater och aldrig ville ha kjol blev ofta tagen för "kille" av andra. Det om något visar väl vad förutfattde meningar vi har om mäns och kvinnors intressen).

 

[Björk]

Sv: könsroller och barn

Jag håller helt med dig ang allt du skriver....att det är skillnad på män o kvinnor mer än i fysiken är ju uppenbart......behöver ju kanske inte ens diskuteras

Klart det är skillnad!!

Det vi diskuterar är väl om skillnaden är genetisk/biologisk dvs medfödd eller om den är förvärvad genom fostran/socialisering. Eller är det bara jag som diskuterar just det?!

Hur man ser på den saken tror jag avgör hur man ser på män o kvinnor som INTE är enligt stereotypmallen. Är de "omanliga"/"okvinnliga" eller är de bara individer som ÄR det kön de ÄR oavsett sina val av yrken, intressen mm?

 

[Björk]

Sv: könsroller och barn

Det finns ju inte en chans att vi kan ha bilar och dockor inprogrammerade i våra gener, så länge har det ju inte funnits bilar, men jag tror att vi har gener som ser till att vi att otroligt tidigt börjar leta efter könsroller, och härma dem. I alla fall har man sett något liknande hos andra däggdjur (det skulle nog inte kännas OK att testa de här teorierna i experiment med människor...) att de tidigt (innan de ens lämnat mamman) har en period då de präglas sexuellt, dvs "lär" sig vilket kön de har och vilken art de tillhör. Sätter man t ex en liten killing i en fårflock blir mest bara intresserad av får när den blir vuxen och struntar i andra getter.

Jag minns när jag var liten och gick på dagis. När vi lekte familj hade familjemedlemmarna väldigt traditionella könsroller, "papporna" gick till jobbet (det var för trist att vara pappa, ingen av killarna ville vara det, papporna var liksom försvunna ur leken när de väl "gått till jobbet") och "mammorna" var hemma med barnen (vilket ju var lite speciellt eftersom alla vi som lekte måste ha haft mammor som jobbade, eftersom vi var på dagis). Aldrig att en tjej lekte att hon var pappa eller en kille att han var mamma. Ungar håller nog på och testar sådana grejer som könsroller då de leker, för att de ska ha det klart för sig när det blir allvar. Självklart måste det finnas olika könsroller, vi är ju olika kön, men det blir fel då könsrollerna begränsar oss i vad vi vill eller tror att vi kan göra, åtminstone då det gäller saker som inte har med biologi att göra. (Plåtsaxar ÄR för stora för tjejhänder... Men det är ju plåtsaxen det är fel på.)

Intressant inlägg! Som faktiskt till viss del understödjer precis det jag tror! Att vi försöker "härma" den rådande könsrollen!! Det är säkerligen medfött - att härma gör vi ju i ALLT vi lär oss. Såklart lär vi oss även härma den saken. Vi är ju sociala varelser och bästa sättet att överleva i ett samhälle är ju att anpassa sig till de sociala normerna. Ungefär så menar jag att könsrollerna formas; genom ett härmande som också uppmuntras (omedvetet som regel) av omgivningen när vi gör "rätt". Och då fortsätter vi på samma väg såklart. I en familj där pappan är den som är hemmaman blir troligen pojken något annorlunda mot en pojke med en "machopappa". Sen är det ju som sagt mer än den närmaste familjen som påverkar oss.

Håller också med att könsrollerna blir fel när de begränsar oss. Jag tror de delvis gör det i större utsträckning än man själv alltid upplever. Män/pojkar begränsas till viss del att utveckla sin omhändertagande sida, sin empati och känsla för samarbete, att visa sig sårbara osv. Kvinnor begränsas till viss del vad gäller våga visa aggression/ilska, utveckla sina tekniska färdigheter och sitt mod. Till exempel, i stora drag alltså. Individvariationen är alltid större än den generella skillnaden mellan könen dock.

Jag tror att de som märker begränsningar och lider mest av dem är "pojkflickorna" och (ännu mer?) "flickpojkarna". De blir liksom inte ansedda som "riktiga" kvinnor eller män för att de inte "spelar med" i det sociala spelet. Om vi istället fokuserade mer på individ istället för kön (eller sexualitet för den delen) så kanske vi skulle kunna bli "friare" i många bemärkelser. Eller??

Jag menar inte att jag som individ känner mig "låst" eller förlamad att handla pga min "kvinnoroll". Långt därifrån. Men visst har de (få) otypiska dragen hos mig varit mig till last ibland. Att jag VILL och KAN klara av saker själv, att jag är ganska påstridig och aggressiv i min framtoning ibland, att jag INTE skriker "åååååååååå" så fort jag ser en bebis mm. Det är intressant att fundera om jag verkligen skulle uppfattas som "självständig, påstridig" mm om jag vore kille???

 

[Tokmaja]

Sv: könsroller och barn

Det DÄR var högintressant!!! Men; som den skeptiker jag är....ett "blindtest" på flera personer behövs nog för att dra några långtgående vetenskapliga slutsatser. Dock är det nog för provocerande och stort ingrepp i individernas liv för att vi ska kunna göra ett sådant. Jag menar såhär; vad jag förstår VISSTE hon att hon fick testosteron (kanske ville ha det?)? Och i så fall vet man ju fortfarande inte helt och fullt hur stor effekten var socialt/mentalt kontra biologiskt. Om hon INTE visste att hon fick testosteron så var det verkligen intressant, men som sagt; för att kunna dra långtgående slutsatser behövs nog testen göras i större omfattning.

Ja hon vill bli kille, det är därför hon får sitt testosteron, men samtidigt så vill hon ju inte bli "dummare".
Och hjärnröntken visade ju tydligt att h*n bara efter ett halvår på testosteron behövde använda FLER punkter i hjärnan än ett halvår tidigare för att utläsa känslointryck i ansikten!
Programmet går för den delen ikväll 22,45 på ettan tror jag!!!
Värt att se! Det väcker många funderingar!!

 

[Philosophia]

Sv: könsroller och barn

Min syster har tvillingar en flicka och en pojke
De har tillgång till samma leksaker mm
Och resultatet blir
han leker med bilar
hon leker med dockor
Bägge har samma förutsättningar

Att leka med bilar kan inte vara något som ligger i generna hos pojkar. Det tar betydligt längre tid än 100 år att förändra vår arvsmassa. .

Titta i leksakskataloger. Pojkar finns på bild vid pojkleksaker och flickor finns på bild med flickleksaker. I sandlådan träffar väl barnen andra kamrater antar jag där de kan observera hur andra barn leker. Sedan tror jag att föräldrar (ibland omedvetet) uppmuntrar visst beteende från pojkar och annat beteende från flickor.

 

[pollipop]

Sv: könsroller och barn

Sedan tror jag att föräldrar (ibland omedvetet) uppmuntrar visst beteende från pojkar och annat beteende från flickor.

Håller med. Vi gör det HELA TIDEN. Tänk om man skulle komma in i en leksaksaffär och se en förälder stå vid hyllan med babydockor och prata med sin lilla pojke om hur fina dockorna var, vilken som hade gulligast klänning och diskutera om hur man skulle bädda åt dem i dockvagnen. I alla fall min spontana tanke (innan jag skulle hejda mig och bli generad över hur jag tänker) skulle vara "men herregud, försöker h*n få ungen att bli homosexuell!!?" Och intresse för fina kläder och förmåga ta hand om barn anser inte jag ligger i biologiska skillnader mellan könen. Det borde ligga även i männens intresse att deras barn överlever och så småningom skaffar egna barn som de är bra på att ta hand om.

Jag tror att de som märker begränsningar och lider mest av dem är "pojkflickorna" och (ännu mer?) "flickpojkarna". De blir liksom inte ansedda som "riktiga" kvinnor eller män för att de inte "spelar med" i det sociala spelet. Om vi istället fokuserade mer på individ istället för kön (eller sexualitet för den delen) så kanske vi skulle kunna bli "friare" i många bemärkelser. Eller??.

Ha, så lustigt, jag har alltid tänkt tvärs om. De som jag tycker har begränsats av sina könsroller är just de som av någon anledning inte överskrider dem. Jag tänker t ex på en man som jag jobbade som hästskötare åt. Han kunde inte ens vispa potatismos eftersom allt som hade med "matlagning" (nej, jag tycker inte heller att pulvermosvispning riktigt kan kallas att laga mat) var något som bara kvinnor kunde klara. Eller som en kompis till mig som inte ens kan borra ett hål i en vägg utan att ropa på hjälp. Jag tror att hon har en sorts känsla av att borrmaskinen helt enkelt inte hör hemma i hennes händer.

Delvis kan jag hålla med om vad du skriver, det är lite löjligt när folk förutsätter att man är lesbisk bara för att man klarar av att byta tändstift på sin egen bil, men i de flesta fall tycker jag att jag fått ett positivt gensvar då jag överskridit könsroller och gjort "killaktiga" saker. Folk tycker att det är lite tufft. Åtminstone då jag haft att göra med människor som är säkra i sin egen roll. Sådana män som har för sig att de själva skulle bli onödiga om kvinnor lär sig att byta glödlampor och skaffar en trappstege för att nå de översta hyllorna i köksskåpen, de kan förstås bli oroliga. Men jag tror nog också att det kan vara lite annorlunda för män som gör saker som hör till den traditionella kvinnorollen.

 

[Philosophia]

Sv: könsroller och barn

Håller med. Vi gör det HELA TIDEN. Tänk om man skulle komma in i en leksaksaffär och se en förälder stå vid hyllan med babydockor och prata med sin lilla pojke om hur fina dockorna var, vilken som hade gulligast klänning och diskutera om hur man skulle bädda åt dem i dockvagnen. I alla fall min spontana tanke (innan jag skulle hejda mig och bli generad över hur jag tänker) skulle vara "men herregud, försöker h*n få ungen att bli homosexuell!!?" Och intresse för fina kläder och förmåga ta hand om barn anser inte jag ligger i biologiska skillnader mellan könen. Det borde ligga även i männens intresse att deras barn överlever och så småningom skaffar egna barn som de är bra på att ta hand om.

Jag har faktiskt ett färskt exempel... Min hälften så gamla lillasyster är deppig över livet och skolan i största allmänhet och beklagade sig för mig häromdan. Hon ska om några månader välja till gymnasiet och vill gå en praktisk linje eftersom hon är så skoltrött. Hon förslår bygg och jag säger: "Men bygg, kan det vara så roligt? Vad säger du om sömnad och tillskärning, du gillar ju att sy..."

Vad arg jag blev på mig själv efteråt . Jag kallar mig medveten om sociala konstruktioner - föreläser i bl a feministisk etisk teori - har kompisar och kollegor som forskar i genus som social konstruktion osv. Men ändå, tramp i klaveret och fastlåst i gamla konstruerade könsuppfattningar!

 

[pollipop]

Sv: könsroller och barn

Vad arg jag blev på mig själv efteråt . Jag kallar mig medveten om sociala konstruktioner - föreläser i bl a feministisk etisk teori - har kompisar och kollegor som forskar i genus som social konstruktion osv. Men ändå, tramp i klaveret och fastlåst i gamla konstruerade könsuppfattningar!

Haha, det är hur roligt som helst!!! EN FÖRELÄSARE I FEMINISTISK TEORI också! Vi människor är verkligen underbara. Man kan konstatera att vi har en lång väg kvar... Men jag kan trösta dig att för en urinnevånare på shetlandsöarna hade det nog verkat lite queer med ditt förslag. Jag har hört att där är det t ex männen som stickar, inte kvinnorna. Intressant med tanke på att Freud ansåg att stickning var ett utslag av kvinnornas penisavund (den mjuka och ulliga stickningen skulle vara en undermedveten ersättning för könshår och på så sätt dölja att vi kvinnor inte har någon snopp...) Fast du har antagligen bättre koll på Freuds teorier om sådant här än vad jag har.

Hur som helst tycker jag att vi trots allt behöver könsroller. Vi är två olika kön, det förutsätter att det är skillnad mellan oss, det är ju det som är så spännande och roligt... Däremot finns det en hel del strunt som vi bara går runt och tror, och som överhuvudtaget inte har med biologi att göra, utan larviga sociala traditioner som gör att vi inte kan/törs göra saker som vi vill eller kanske skulle må bra av att lära oss. Förekomsten av könsroller är biologi, men utformningen av dem är verkar till största delen vara kultur.

 

[cetzyboy]

Sv: könsroller och barn

Jag håller inte med dig !
Urmannen jagade så sina barn fick mat och höll dem vid liv på det sättet mamman höll barnen "varma och torra " och samlade mat .
Så mamman borde vara mer vårdande än mannen.
/Cetzy

 

[pollipop]

Sv: könsroller och barn

Jag håller inte med dig !
Urmannen jagade så sina barn fick mat och höll dem vid liv på det sättet mamman höll barnen "varma och torra " och samlade mat .
Så mamman borde vara mer vårdande än mannen.
/Cetzy

Jag håller med om att det borde vara en större andel män som jagade, eftersom det är svårt att springa och ha sig när man är höggravid eller ammar ett litet spädbarn. Jag måste erkänna att jag har lite dålig koll på historia, men vet vi säkert att det inte var några "urkvinnor" med överhuvudtaget och jagade? Den här teorin att det var "urmannen" som jagade och inte kvinnorna alls kanske bara är ett uttryck för vad vi lägger in i könsrollerna idag.

Det ingår ju lite mer i att uppfostra barn så att de klarar sig själva, än att bara hålla dem varma och torra. Om de är urmänniskor ska de t ex lära sig att jaga. Jag föreställer mig att den upplärningen, även om den handlar om sådana "manliga" saker som att att döda, kräver att man är en "vårdande" person, eftersom man bl.a. måste ha tålamod med ungar som gör fel, och kunna förklara hur man ska göra med olika saker, och överhuvudtaget bete sig på ett sådant sätt gentemot barnen så att de känner sig trygga och litar på sin lärare.

Det är helt uppenbart att vissa hormoner finns i olika nivåer hos kvinnor respektive män, men exakt hur mycket de påverkar vårt beteende och vad som enbart är kulturella föreställningar om hur män och kvinnor ska bete sig, det är ganska svårt att säga. Vad som är tråkigt är att de föreställningarna alldeles för ofta begränsar oss i fråga om många saker.

 

[cetzyboy]

Sv: könsroller och barn

Jag förstår inte heller varför kvinnor känner sig begränsade ??
Jag har aldrig funderat över om jag kan göra något jag vill bara för att jag är tjej.
Jag gör det bara och reflekterar väldigt sällan över om det är manligt eller kvinnligt.
Vem bestämmer att det är manligt eller kvinnligt ??
Kanske är det inte negativt med manligt och kvinnligt??
Det känns på något vis som vissa kvinnor måste försvara sin kvinnlighet och om de inte klarar uppgiften skyller på disskriminering eller liknande.
Varför är vi annars så många om inte stöter på alla dessa fördomar i arbetslivet och privat ?? Vi är ju kvinnor vi med !!
Jämför gärna siffror om löneskillnader och tänk då också på att en man i samma branch ofta har dålig lön med ex. sjukvårdsbiträden. Det finns många underbetalda mansdominerade arbeten också men dessa nämms aldrig i jämnställdhetsdebatten ex.avfallshanterare.
/Cetzy

 

[pollipop]

Sv: könsroller och barn

Jag förstår inte heller varför kvinnor känner sig begränsade ??
Jag har aldrig funderat över om jag kan göra något jag vill bara för att jag är tjej.
Jag gör det bara och reflekterar väldigt sällan över om det är manligt eller kvinnligt.
Vem bestämmer att det är manligt eller kvinnligt ??
Kanske är det inte negativt med manligt och kvinnligt??

Ja, så tycker jag att det borde vara! Jag kan bara tala utifrån mina egna erfarenheter. Jag gör också saker som jag har lust att göra, men det finns exempel på människor som inte törs prova att göra saker som de mycket väl skulle klara, bara för att de är av ett visst kön. Ofta kan man ju få någon annan till att göra det (som min kompis med borrmaskinen, hon är verkligen fenomenal på att tala om för en man vilken MAN han är om han bara hjälper henne att borra de där hålen och skruva fast hyllan i väggen. Det fungerar förvånansvärt bra) men ibland kan man hamna i situationer då man faktiskt måste klara sig själv. Jag tänker t ex lite på människor som stannar kvar i en relation enbart för att de inte tror att de skulle klara sig om inte de hade sin partner att sköta vissa praktiska saker. Detta gäller naturligtvis både kvinnor och män.

Jag håller med till 100% att det är himla fint att det finns manligt och kvinnligt. Men i ibland förstör det onödigt mycket också.

Det känns på något vis som vissa kvinnor måste försvara sin kvinnlighet och om de inte klarar uppgiften skyller på disskriminering eller liknande.
Varför är vi annars så många om inte stöter på alla dessa fördomar i arbetslivet och privat ?? Vi är ju kvinnor vi med !!
Jämför gärna siffror om löneskillnader och tänk då också på att en man i samma branch ofta har dålig lön med ex. sjukvårdsbiträden. Det finns många underbetalda mansdominerade arbeten också men dessa nämms aldrig i jämnställdhetsdebatten ex.avfallshanterare.
/Cetzy

Det finns säkert människor som drar nytta av den här debatten. Det är som en tjej jag stötte på i kön till nattbussen en gång - när någon sa åt henne att sluta trängas började hon gasta och kalla folk för rasister. Det var ju inte riktigt det det handlade om då.

Självklart finns det lågavlönade män också. Men om man jämför traditionella kvinnoyrken med traditionella mansyrken, som båda kräver ungefär lika låg utbildning, så finns det ändå förvånansvärt stora löneskillnader. Och de manliga sjukvårdsbiträdena har statistiskt sett högre lön än de kvinnliga sjukvårdsbiträdena med samma kompetens.