Nu har min sambo lämnat buke för många år sen så han är inte med i diskussionen här nej, men jag drog igång den hemma också.Lite sorgligt i sammanhanget är ju att männen i fråga inte är med i diskussionen.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Nu har min sambo lämnat buke för många år sen så han är inte med i diskussionen här nej, men jag drog igång den hemma också.Lite sorgligt i sammanhanget är ju att männen i fråga inte är med i diskussionen.
Jag kontaktades även när det var uppenbarligen pappan som hade barnet efter att vi separerat.Under hela sonens uppväxt skrev vi alltid pappans telefonnummer överst på alla listor så han skulle kontaktas först om det var något. De gånger det var något konstaktes jag
Att vi ska ha samma förutsättningar till vad-vi-nu-vill-göra (bådas vilja och behov räknas) och hjälpas åt hemma. Att sonen ska ha lika bra relation till oss båda och att vi båda ska klara även den biten lika bra.En fundering som jag fick under kvällen. Vad betyder "jämställdhet" för er? Vad innebär det rent praktiskt som exempel?
Ja, jag har ju redan backat på den punkten. Är väl medveten om hur bostadsmarknaden ser ut i stan.Köpte man för länge sen så bor man jäkligt billigt i innerstan.
Ja, jag har ju redan backat på den punkten. Är väl medveten om hur bostadsmarknaden ser ut i stan.
Min upplevelse är att jag av sjukvården får alla frågor om vår dotter, trots av vi båda är med vid besöken. Jag blir sjukt provocerad av det och svarar knappt på tilltal, och efter att jag uppmärksammat min sambo på problemet (han märkte inget) så svarar han trots att frågan är riktad till mig. Några veckor efter att vi fått barn fick jag svara på en rad frågor om mitt mående, och inte alls bara rörande förlossningen utan snarare hur man landat i föräldraroll osv. Min sambo erbjöds inte det men vår dåvarande BVC-sköterska tyckte det var rimligt att även han fick svara på frågorna efter att jag ifrågasatt det men jag tvivlar på att de ändrade rutinerna. Det verkar djupt rotat att mamman har huvudansvaret.Under hela sonens uppväxt skrev vi alltid pappans telefonnummer överst på alla listor så han skulle kontaktas först om det var något. De gånger det var något konstaktes jag
Vi bor i en hyresfyra centralt som vi aldrig skulle kunna köpa om det vore en bostadsrätt. Min partner har hållit fast vid den sedan hens mamma flyttade hemifrån.Den är hiskelig. Är ofantligt tacksam över att vi hade sån tur, men vi kommer ju aldrig ha råd att köpa större (64kvm, tvåa ombyggd till trea-ish).
Vi bor i en hyresfyra centralt som vi aldrig skulle kunna köpa om det vore en bostadsrätt. Min partner har hållit fast vid den sedan hens mamma flyttade hemifrån.
Vi har gjort just det som det varnas för - köpt hus på landet med spädbarn (och hund). Anledningen till att jag tror att det kommer göra oss MER jämställda och inte mindre, är att jag jobbar redan nu (barnet är 3 månader) och kommer jobba minst 80. % efter jul då hon är ett halvår. Jag jobbar 7 mil hemifrån medan min partner jobbar hemifrån. Förskolan ligger 150 m från vårt hus. Det kommer alltså vara partner som vabbar, lämnar och hämtar på förskola, skolar in och rycker in vid akutsituationer. Jag skulle ALDRIG ha köpt huset om det inte var på dessa premisser.
Jag lägger ingen som helst värdering i ert beslut egentligen. Men blir man mer jämställd av att det alltid är mannen som vabbar, hämtar, lämnar osv? Det är väl precis lika ojämställt som om kvinnan gjort allt det?
Fick också såna kommentarer, tex "känns det inte konstigt att lämna ett såndant litet barn?". Lämnade henne ej ensam, hon var med sin pappa. Jag började lite smått när hon var fem månader och vi bytte när hon var sju månader. Tror sambon snarare fick kommentarer i stil med att det skulle "väl bli skönt att vara ledig"...För tillfället (har som sagt en månads föräldraledighet kvar) växlar jag hej vilt i känsla inför att börja jobba. Rent intellektuellt tror jag det blir jättebra.Mycket känslor är ju för att det är mysigt att vara hemma med lilleman men har fått lite skumma kommentarer också faktiskt. Typ oj redan, ska du inte vara hemma nåt mer alls sen? Men du ska väl inte jobba heltid... Vi byts av när han är 9 mån.
Jag lägger ingen som helst värdering i ert beslut egentligen. Men blir man mer jämställd av att det alltid är mannen som vabbar, hämtar, lämnar osv? Det är väl precis lika ojämställt som om kvinnan gjort allt det?
Okej, om man som småbarnsfamilj vill skaffa sig bästa möjliga bostad enligt jämställdhetsteoretikerna så ska man för länge sedan ha skaffat sig sig ett hyreskontrakt eller köpt en lägenhet i innerstaden?
Det låter lite svårgenomförbart
Vi gjorde väl alla fel när vi köpte hus när sonen var 3 veckor gammal. Men vi köpte medvetet ett hus med så lite underhållsbehov som möjligt och vi har flyttat närmare våra jobb jämfört med när vi bodde i stan. Och för oss var det ändå inte ett alternativ att bo kvar i stan, ingen av oss ville tumma så på (vår) livskvalitet. Och då är det inte renoverings- eller pendlingstid jag syftar på
Det är därför all södermedelklass är bäst på att vara jämställda och ekologiska och allmänt braiga . Ett privilegium helt enkelt.Okej, om man som småbarnsfamilj vill skaffa sig bästa möjliga bostad enligt jämställdhetsteoretikerna så ska man för länge sedan ha skaffat sig sig ett hyreskontrakt eller köpt en lägenhet i innerstaden?
Det är därför all södermedelklass är bäst på att vara jämställda och ekologiska och allmänt braiga . Ett privilegium helt enkelt.