Kompromissa om boendeort

[Inte_Ung]

Köpa hus i oattraktiva områden och hoppas att det om några år blivit poppis och svindyrt?

Eller bostadsrätt.
Det som ligger i utkanten i dag ligger centralt i morgon.

Man måste dock ha bra lokalkännedom och läsa på noga för att det skall fungera.

 

[MiniLi]

Eller bostadsrätt.
Det som ligger i utkanten i dag ligger centralt i morgon.

Man måste dock ha bra lokalkännedom och läsa på noga för att det skall fungera.

Det känns ju lite trist och riskfyllt. Bo någonstans där man egentligen inte vill bo och hoppas att man hade rätt när man tittade i spåkulan.
Bostadskarriär är nog inget för mig..

 

[Voeux]

Fast vi vill inte bo i sugig hyresrätt som kostar 15000 i månaden och som faktiskt suger. Hyresvärden är sämst eftersom de vet att flyttar vi flyttar någon ny in imorgon så de bryr sig noll.

Att kunna köpa ett vettigt boende när man har två löner och en miljon sparat tycker jag faktiskt är en rättighet och det är helt skevt att vi inte kan göra det. Hade inte sagt något om vi saknade både insats och hade dåliga löner.

Fast vad ni vill har ju ingenting att göra med rättigheter. Det hade ju varit märkligt om det vore så.

Bostadsmarknaden suger, jag vet, den är jättetuff. Men vad är alternativet? Även om kraven på amortering och insats skulle sänkas så skulle du fortfarande konkurrera med samma personer i budgivningarna. Alla skulle vilja ha mer, för de pengar de har och får låna. Plus att det vore ju trevligt om vi undvek en till finanskris triggad av lånemarknaden. Det enda sättet som jag ser det att få mer för sina pengar är om andra har mindre, och ja, det kommer ju inte ske. Så att något suger och är orimligt ändrar ju inte verkligheten tyvärr. Jag kan själv klia mig i huvet över det faktum att vi inte kan köpa mer på våra löner, men så är det, och bättre lär det inte bli. Kolla på större städer som New York och London. Jag tror att köpa, alls, kommer bli en smärre omöjlighet där jag bor i framtiden. Vilket ställer krav på bygget av just hyresrätter så att folk inte hamnar på gatan. DET är ett REELLT problem.

 

[BernT]

Det känns ju lite trist och riskfyllt. Bo någonstans där man egentligen inte vill bo och hoppas att man hade rätt när man tittade i spåkulan.
Bostadskarriär är nog inget för mig..

Inte för mig heller. Tycker hela systemet är fel. Borde va som i tex Finland att man faktiskt ska betala av sitt huslån. Hade dämpat priserna antagligen. Nu kan man ju inte ändra systemet dock.

 

[MiniLi]

Inte för mig heller. Tycker hela systemet är fel. Borde va som i tex Finland att man faktiskt ska betala av sitt huslån. Hade dämpat priserna antagligen. Nu kan man ju inte ändra systemet dock.

Det kommer nog lugna sig med tid även här, jag tror inte det kommer gå att göra bostadskarriär på samma sätt framöver eftersom priserna tex på lägenheter lugnar sig (iaf där jag bor). Så småningom kanske det blir mer normalt..
Man har ju gjort ändringar här kring hur mkt man får låna och amorteringskrav men antar att det inte hjälper när folk sitter på flera miljoner i kontantinsats från tidigare bostadsaffärer..

 

[Snubbelfot]

hade vi inte haft barn hade jag kunnat tänka mig börja om med en etta osv. Men det känns inte schysst mot en 6-åring.

Man kanske inte behöver dra det så långt som till en etta, men väldigt många välartade och framgångsrika människor har vuxit upp i 2- och 3-rumslägenheter.

Hur som helst, jag har försökt få ett grepp om läget kring dina och din sambos önskemål/krav...

• Absolut max 30 minuter bilkörtid till jobbet, och du kan inte åka kollektivt
• Trädgård
• Inte bo "ute i skogen"
• Ni kan inte renovera själva
• Ny eller nyrenoverad bostad
• Inte inom 2 mil från en särskild person
• Helst i Långedrag
• Max ca 7 mkr

...och jag har svårt att få ihop det.
Jag har uppfattat allt utom möjligen Långedragspreferensen som oförhandlingsbara skallkrav, och då känns det som om mycket står och faller med exakt var din sambos antagonist bor. Två mils radie varifrån som helst i storgöteborg utesluter ju oundvikligen rätt mycket. Jag tror att din sambos skallkrav om två mils radie är en punkt som blir svår att möta, kanske han kan tänka sig att backa ner till 10 km? Kanske dina preferenser kring inredning skulle kunna luckras upp en aning också; du har beskrivit att allt ni tittat på varit antingen perfekt (men för dyrt) eller "skithem" (sic). Om det visar sig att du avfärdar fler bostäder som skithem än vad andra gör, så kanske det inte bara är prisnivån som är flaskhalsen...?
Jag tycker att tråden innehåller en hel del konstruktiva förslag samtidigt som jag uppfattar att du ser läget som ganska strikt svart eller vitt, kan det ligga något i det?

 

[BernT]

Detta tycker jag var fint, behöver bara måla om + byta möblerna i badrummet så funkar det. Dock är det 5-6 mil enkel väg till jobbet och det funkar inte det innebär ca 90 min bilpendling per dag.

https://www.hemnet.se/bostad/villa-6rum-alvhem-ale-kommun-ramstorp-446-17751124

 

[Voeux]

Det kommer nog lugna sig med tid även här, jag tror inte det kommer gå att göra bostadskarriär på samma sätt framöver eftersom priserna tex på lägenheter lugnar sig (iaf där jag bor). Så småningom kanske det blir mer normalt..
Man har ju gjort ändringar här kring hur mkt man får låna och amorteringskrav men antar att det inte hjälper när folk sitter på flera miljoner i kontantinsats från tidigare bostadsaffärer..

Marknaden spås ju svalna lite till hösten och tiden framöver. Husen kring Stockholm har gått upp i snitt 24% under pandemin, i vissa områden mer. Folks ekonomi hänger inte med. Så jag tror också det kommer lägga sig lite, även om det inte gör några revolutionerande skillnader i marknaden i stort.

 

[Inte_Ung]

Att kunna köpa ett vettigt boende när man har två löner och en miljon sparat tycker jag faktiskt är en rättighet och det är helt skevt att vi inte kan göra det. Hade inte sagt något om vi saknade både insats och hade dåliga löner.

Ni kan visst köpa ett vettigt boende.
Men.
Ni kan inte köpa ert drömboende.

Ni får komma på något sätt att lösa problemet så länge. Jag hade utan att blinka valt de rosa handfaten i rätt område. Sedan så hade jag bott i huset som det såg ut och slitit ner det ordentligt. Barnen hade kunnat få leva rövare utan att det hade gjort något och jag hade haft tillräckligt med plats för mina projekt. Jag hade inte frusit, kunnat laga mat och sköta min hygien.
Men tiden så hade jag renoverat huset och på så vis köpt hus på avbetalning.
Det är så som vi gör som kan hiva fram några miljoner. Jag har verkligen inte någon hög inkomst, men jag kan göra bra affärer. Och jag är extremt flexibel, vilket är lönsamt.

 

[MiniLi]

Marknaden spås ju svalna lite till hösten och tiden framöver. Husen kring Stockholm har gått upp i snitt 24% under pandemin, i vissa områden mer. Folks ekonomi hänger inte med. Så jag tror också det kommer lägga sig lite, även om det inte gör några revolutionerande skillnader i marknaden i stort.

24%! Omg..

 

[BernT]

Man kanske inte behöver dra det så långt som till en etta, men väldigt många välartade och framgångsrika människor har vuxit upp i 2- och 3-rumslägenheter.

Hur som helst, jag har försökt få ett grepp om läget kring dina och din sambos önskemål/krav...

• Absolut max 30 minuter bilkörtid till jobbet, och du kan inte åka kollektivt
• Trädgård
• Inte bo "ute i skogen"
• Ni kan inte renovera själva
• Ny eller nyrenoverad bostad
• Inte inom 2 mil från en särskild person
• Helst i Långedrag
• Max ca 7 mkr

...och jag har svårt att få ihop det.
Jag har uppfattat allt utom möjligen Långedragspreferensen som oförhandlingsbara skallkrav, och då känns det som om mycket står och faller med exakt var din sambos antagonist bor. Två mils radie varifrån som helst i storgöteborg utesluter ju oundvikligen rätt mycket. Jag tror att din sambos skallkrav om två mils radie är en punkt som blir svår att möta, kanske han kan tänka sig att backa ner till 10 km? Kanske dina preferenser kring inredning skulle kunna luckras upp en aning också; du har beskrivit att allt ni tittat på varit antingen perfekt (men för dyrt) eller "skithem" (sic). Om det visar sig att du avfärdar fler bostäder som skithem än vad andra gör, så kanske det inte bara är prisnivån som är flaskhalsen...?
Jag tycker att tråden innehåller en hel del konstruktiva förslag samtidigt som jag uppfattar att du ser läget som ganska strikt svart eller vitt, kan det ligga något i det?

Nä nyrenoverad behöver det inte vara för jag tycker många har ful smak och jag vill inte betala för någon annans dåliga smak. Så helt okej med orenoverat men då måste det va såpass billigt att vi har råd att anlita hantverkare till allt.

 

[Inte_Ung]

Du får jobba på att övertala sambon om markplanslägenhet! Vi bor på markplan, det går att göra mycket med insynsskydd för att slippa känna sig helt blottad. Jag har aldrig känt mig otrygg heller, men altandörren skulle jag nog inte ha öppen på nätterna

Det finns ju gallerdörrar att sätta för med.
Låst men öppet.

 

[Lingon]

Fast det huset kostade ändå 7, och lär inte stanna på det. Alltså blir det för dyrt. Då skulle vi inte ha råd att renovera utan får bo i det fula.

Fult och ofunktionella är två olika saker. Man kan renovera efterhand så länge det som finns "bara" är fult.

 

[MiniLi]

Ni kan visst köpa ett vettigt boende.
Men.
Ni kan inte köpa ert drömboende.

Ni får komma på något sätt att lösa problemet så länge. Jag hade utan att blinka valt de rosa handfaten i rätt område. Sedan så hade jag bott i huset som det såg ut och slitit ner det ordentligt. Barnen hade kunnat få leva rövare utan att det hade gjort något och jag hade haft tillräckligt med plats för mina projekt. Jag hade inte frusit, kunnat laga mat och sköta min hygien.
Men tiden så hade jag renoverat huset och på så vis köpt hus på avbetalning.
Det är så som vi gör som kan hiva fram några miljoner. Jag har verkligen inte någon hög inkomst, men jag kan göra bra affärer. Och jag är extremt flexibel, vilket är lönsamt.

Jag tycker dock inte det är så svårt att förstå att vi är olika gällande hur mkt boendemiljön påverkar vår trivsel?
Jag hade inte heller velat bo i det huset som länkades till. Så jävla trist och deppigt. Vad andra trivs i eller står ut med spelar ju ingen roll.

 

[MiniLi]

Det finns ju gallerdörrar att sätta för med.
Låst men öppet.

Charmigt. Inte alls fängelsekänsla

 

[MiniLi]

Fult och ofunktionella är två olika saker. Man kan renovera efterhand så länge det som finns "bara" är fult.

Om man har råd att renovera efter att ha ruinerar sig på att köpa stället?

 

[bettysmatte]

Detta tycker jag var fint, behöver bara måla om + byta möblerna i badrummet så funkar det. Dock är det 5-6 mil enkel väg till jobbet och det funkar inte det innebär ca 90 min bilpendling per dag.

https://www.hemnet.se/bostad/villa-6rum-alvhem-ale-kommun-ramstorp-446-17751124

Ja, smaken är verkligen olika. Den stilen är ungefär den tristaste och mest opersonliga jag kan tänka mig . Var är karaktären? Charmen???

 

[Inte_Ung]

Det känns ju lite trist och riskfyllt. Bo någonstans där man egentligen inte vill bo och hoppas att man hade rätt när man tittade i spåkulan.
Bostadskarriär är nog inget för mig..

Det blir ju en övning i kompromisser.
Och fungerar litet som aktier med skillnaden att det går att använda, bo i, under tiden och även om det skiter sig.
Fördelen är ju att man i alla fall inte blir bostadslös.

 

[MiniLi]

Det blir ju en övning i kompromisser.
Och fungerar litet som aktier med skillnaden att det går att använda, bo i, under tiden och även om det skiter sig.
Fördelen är ju att man i alla fall inte blir bostadslös.

Jag har verkligen noll lust att öva på den typen av kompromisser.

 

[Inte_Ung]

Inte för mig heller. Tycker hela systemet är fel. Borde va som i tex Finland att man faktiskt ska betala av sitt huslån. Hade dämpat priserna antagligen. Nu kan man ju inte ändra systemet dock.

Det hade medfört att de som har ett hus att sälja hade haft en ännu högre kontantinsats.
Jag tror inte att det gör någon skillnad på priset i attraktiva områden.