känner ni er säkra med era hundar?

Sv: känner ni er säkra med era hundar?

KL

Jag känner mig absolut tryggare när jag har min hund (labbe) med mig ute. Inte för att jag för ett ögonblick tror att han verkligen skulle vara till någon större hjälp om jag blev överfallen (möjligen att han skulle verka avskräckande framför allt eftersom han lätt borstar upp sig och reser ragg t.ex. när han blir osäker, och i sådana situationer ser han förstås inte särskilt vänlig ut) men bara att inte vara helt ensam ute tycker jag ger en viss känsla av trygghet.

Jag är inte direkt mörkrädd eller rädd för att bli överfallen, men jag har nog sett för mycket skräckfilm för att riktigt kunna känna mig helt trygg ens om jag bara går ut över gårdsplanen hemma en sen kväll/natt och där det enda levande väsendet jag riskerar att stöta på är en lika förskrämd hare. Jag känner närvaron av monster och mördare överallt (nåja ;)) så jag tycker det är skönt att ha hunden med mig, även om jag som sagt är medveten om att det mest är ett sätt att lura mig själv till att känna mig tryggare.
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

kl
Jag känner mig ganska trygg när jag är ute oavsett om hundarna är med eller inte. Dock skulle nog ingen kunna överraska mig i mörkret när hundarna är med. De är ganska paranoida när det är mörkt och har morrat åt buskar som vajar i vinden:grin: Eftersom de är terriers (jrt's) har de lätt till skall, de låter dessutom flera storlekar större än vad de faktiskt är.
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

samma här, fördelen med hund ute är att man inte går miste om nåpgra skumma rörelser i mörkret! min hund stannade en gång, tittade upp och började skälla som en dåre... Han hade sett trottoarbelysningen :angel:
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Numera känner jag mig ganska säker med våra hundar. Dels för att vi bor i ett annat område nu och dels är det för att vi har två och inte bara en hund.. Där vi bodde tidigare gick jag aldrig ut med hunden när det var mörkt.. Vår hund hade en tendens att dra till sig alla möjliga skumma typer i det området även under dagtid..

Idag skulle nog båda två försvara mig om något hände. Lillskiten skulle nog mest skälla och hålla på medan gammelgubben skulle säga ifrån rejält.. Han är dock världens mes i vanliga fall, men nåde den som skulle våga sig på matte eller husse i ett sånt läge....:devil:

Har två långhåriga collies på 2 resp, 7 år..
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Vågar ni gå ut var som helst när som helst med era hundar?

Nästan. Jag vill inte gå ut med mina där det finns en massa lös hundar som kan komma framspringandes. Men det är minst lika mycket för de hundarnas skull som mina egna.. Dvs en framspringande hund kan åka på däng likväl som en framspringande kan hoppa på mina.


I vilken utsträckning litar ni på att de skulle försvara er?
Till 110% vad gäller min äldre. Han skulle gå i döden för att försvara matte, och jag är inte minsta rädd för exvis våldtäktsmän. Den lilla kan jag inte säkert uttala mig om, men rent gissningsvis skulle han stå upp lika mycket för matte han. Skulle han vara tillsammans med den äldre skulle han utan tvekan hjälpa till, utan backup så tror jag som sagt men inte helt säker.

Å andra sidan är det nog få exvis våldtäktsmän som ens skulle försöka, de avskräcker en hel del (hundarna alltså) bara genom sin storlek etc.


Och vilken ras har ni?
Riesenschnauzer


Hur tänker ni kring att gå ut själv (med hund) på natten tex.?

Inga problem alls.
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

hunden i fråga har inte skällt vid något tillfälle utan morra dovt och gjorde försökte hoppa på dem men hade koppel. Det är ingen vek hund, hon klarar mycket och jag har aldrig sett henne backa undan något. Sen har jag inte sett henne bli misshandlad men nog har hon fått några smällar både misstag samt att jag tidigare hade mycket problem och bråk med folk och hon är inte den som backar vid sånna tillfällen heller. Nu var det ett dåligt ex jag gav er. Nu kan detta inte jämföras med en sådan här situation och det är absolut inget önskat beteende men denna hunden är skarp och biter i sånna situationer det är inte mycket som bryter henne på både gott och ondt
 
Senast ändrad:
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

*KL*

Jag har en chihuahua och en Jack Russell Terrier. Med chihuahuan känner jag mig lite tryggare än utan henne. Hon är väldigt bra på att hitta folk som gömmer sig i buskar och skäller och morrar argt på dem. De blir naturligtvis inte rädda för henne och hon har absolut noll skrämseleffekt, men jag blir medveten om att det finns folk som lurar i buskagen.

Jack Russelln är jag betydligt säkrare med. Hon är ingen best som anfaller människor på kommando, men hon har ett starkt skall och skäller gärna på folk som inte är där de ska vara. Hon är vaktig och skulle absolut försöka försvara mig. Men hon är för liten för att jag ens skulle låta henne ta den positionen.

Med grannens rottweiler känner jag mig jättesäker. Den är hur agressiv som helst mot människor den inte känner och det är knappt så att folk som känner henne går nära henne. :)
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

KL

Birk som är en Rottweiler/Pyreneér mix på närmare 60 kilo känner jag mig trygg med när jag är ute i mörkret. Jag är egentligen duktigt mörkrädd men med honom känns det tryggt. Han morrar gärna åt folk som kommer för nära men skulle det bli slagsmål och han skulle få sig några smällar så skulle jag nog få se honom någonstans i horisonten.

Jag inbillar mig iaf att ingen skulle ge sig på oss pga hans storlek och hur han beter sig när människor kommer för nära
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Känner mig rätt trygg med leonbergern då hon är så enormt stor så folk byter sida på gatan titt som tätt :D Med chihuahuorna är jag mer rädd att nån ska ge sig på dem/sno dem än att nån ska ge sig på mig. Men de är ju inte direkt avskräckande även om de gärna vill tro det :angel:
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Visst tror jag hunden inger respekt så att man har nytta av att ha med hunden om man är ute och går sent. Däremot tror jag ytterst få hundar går till attack och försvarar husse/matte om det blir bråk.
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

KL

Rent generellt känner jag mig inte tryggare när det är mörkt bara för att jag har hunden med mig. Hon är en liten mes (mellanstor i nederkant, blandras med lite riesenschnauser-look) som hellre flyr än illa fäktar vad det än gäller.

Däremot bor jag vid ett område som jag endast går igenom dagtid om jag har henne med mig (och jag skulle bara inte drömma om att sätta min fot där när det är mörkt). På gott och ont är det så i den här delen av Malmö att hund = våldsam respekt. Stora tuffa killar backar när jag kommer med min lilla mespropp. Går jag igenom där utan hund är jag mest rädd för att bli skjuten :crazy:
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Jag har en rottistik som säkerligen ser avskräckande ut för någon med onda avsikter. Troligtvis skulle hon ställa sig framför mig och uppträda hotfullt om det skulle behövas, hon är skällig för att vara rottis så hon skulle nog gaffla på rätt bra.
Mer än så, det vet jag inte... Hon är snäll och älskar människor, men samtidigt har hon humör och kan bli heligt förbannad.
Men som sagt, utseendet avskräcker nog.

Skulle vi få inbrott hemma skulle nog hunden hålla tjuven inne och en av katterna skulle riva ögonen ur den, katten ifråga har blivit försedd med munkorg och utvisad från en veterinärmottagning en gång :angel:
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Visst tror jag hunden inger respekt så att man har nytta av att ha med hunden om man är ute och går sent. Däremot tror jag ytterst få hundar går till attack och försvarar husse/matte om det blir bråk.

Fler hundar än man tror 'står upp' för matte/husse i en hotsituation dock. Många flyr nog fältet om det börjar bli handgripligheter. Men till och med min - annars -mesiga, människoälskade grey jag hade för länge sen intog försvarsläge när jag kände mig trängd.

Kom ett fyllo och tiggde cigg, han var ganska påstridig och jag tycker sånt är obehagligt. Mes-greyhounden låg i koppel vid mina fötter. När han kände jag blev nervös och jag backade ett steg så hör jag plötsligt 'en arg rottweiler som morrar' och inser det är greyhounden. Hade ALDRIG i något läge (lek, upphetsning etc) hört honom varken morra, skälla eller ens gläfsa. Aldrig sett ens ett uns av aggression i honom.

Men nu hittade han någonstans djupt nere i magen ett sådant där dovt, mullrande morr som får nackhåren att resa sig. Och ställde sig upp, bredbent framför mig och reste raggen. Jag TROR han hade sjappat om fyllot 'svarat upp' - men jag är inte säker. Hursom räckte det alldeles utmärkt med 70 cm benrangel som morrade långt nerifrån magen och ställde sig framför matte med raggen rest för att fyllots röksug skulle vara som bortblåst.

Och de allra flesta fall, förutom påtända idioter och liknande, så räcker det nog med att en hyfsat stor hund beter sig så, för att den potentielle gärningsmannen ska anse att det är för stor risk.

Och som sagt, många fler hundar än man tror är beredda att göra ett skrämselförsök, även om de inte skulle stå för det vid vidare provokation, men dit når det oftast inte.

Men den enda av mina jag är säker på skulle gå till regelrätt attack, det är Utter. Den lilla skulle prova hota, men jag är tveksam i nuläget iaf om han skulle göra mer än ta till sjappen om angriparen fasade upp. Å andra sidan lär det vara i kategorin 'påtänd idiot' eller någon med skjutvapen för att tycka det är värt att 'syna' om hunden menar allvar.
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Jag tror oxå att många hundar kan gå till skrämsel attack, men att gå i när kamp med angriparen är nog mindre vanligt.
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Absolut, de flesta hundar backar nog där. Men oftast, spec om hunden är hyfsat stor och inte 'bara går att sparka/fösa undan med foten' så räcker det nog i normala fall.
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Ja jag kan nog säga att jag aldrig kan känna mig trygg på kvällen i landskrona men jag är inte rädd.
Men jag känner mig tryggare när jag har bella med mig då hon är väldigt misstänksam och vaktig när det blir mörkt och ser hon nåt som hon inte gillar så reser hon ragg och kan börja skälla.
Även om hon är super snäll så skulle jag tro att hon skulle skydda mig.

Har lärt henne att skälla om jag öppnar min handflata så jag ska slippa skrika eller säga skall om det kommer nån.
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Nja kan inte påstå att jag känner mig supersäker. Bara om jag går med någon av föräldrarnas karelska bjönhundar som är stora som hus,haha! En av deras hanar är snäll som en björn rent ut sagt när det gäller folk han känner, dock lite lynnig med folk som kommer nära som han inte känner, så går jag med honom behöver man aldrig vara rädd!

har själv en whippet pojke som är ganska mesig av sig. Tror dock att han skulle försvara flocken (dvs mig!) om det verkligen gällde. Det fick jag bevis på en dag när vi var ute på promenad och det kommer två alkisar gående. De kommer emot oss ranglandes och börjar yra en massa "åhh vilken fin gullig hund,osv" Sen när den ena stapplar till och kommer närmare mig ställer sig min lilla vovve franför mig och morrar och försvarar mig:) Jag blev så gald och stolt över honom!!:D Vinthundar är ju ofta lite mer reserverade mot främlingar än många andra raser, men det har jag aldrig märkt med våran kille förrutom vid detta tillfället.
 
Senast ändrad:
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Hos oss gäller nog citatet "Never mind the dogs, Beware of owner" bäst!! :devil:

/Ulga
 
Sv: känner ni er säkra med era hundar?

Jag känner mig trygg efter som att han inger respekt - BC-korsning på 34 kg. Inte för att han ser skräckinjagande ut utan för att han är så pass stor att jag inte tror att ngn skulle ta risken om man inte först visste att han var snäll. Det har tex gjorts inbrott i sambons lägenhet när hunden var hemma, innan jag träffat dem. Men dessa personer kände till hunden, att han var snäll.

Om jag skulle bli överfallen och vrålade högt så skulle min hund med största sannolikhet börja cirkulera och troligtvis slutligen också skälla. Han är anbsolut inte skällig men jag litar på att han skulle känna på sig att ngt inte var som det ska faktiskt. Han är väldigt intelligent och tyr sig mkt till sin matte o husse. Om inte annat, om jag var vid mina sinnes fulla bruk, kanske jag skulle kunna ge honom kommando för skall och då är han högljudd och blir dessutom lite osäker/hetsig efter som att han vet att han normalt sätt inte får skälla. Däremot tror jag inte att han skulle attakera ngn, för han är totalt genomsnäll. Ev skulle han komma fram, hoppa upp med framtassarna eller liknande, men absolut inte bita eller bli aggressiv. Snarare osäker och hetsig.

Så jag känner mig trygg med honom. Men såklart hade en riktigt stor rottishane skapat ännu mer trygghet, absolut.

Jag vågar mig ut på kvällen men att gå inne i stan bland stökiga gäng hade jag inte känt mig trygg med. Främst för att jag är rädd för att ngn skulle skada min hund. Själv klarar jag mig alltid.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Fick sådan oerhörd lust att skriva något. Inte som i att hitta på något, utan skriva i princip om det som är nu och här och på riktigt...
Svar
0
· Visningar
652
Senast: Takire
·
Hundträning Hej på er! Vill egentligen bara bolla med er om ni tror jag kan få bukt med valpens beteenden eller om jag ska byta inställning dvs lära... 2
Svar
24
· Visningar
8 577
Senast: Migo
·
Hundträning Jag har en notoriskt människohoppande 15-månaders labrador - och jag känner en viss hopplöshet kring det. Är hon runt andra människor än... 2 3 4
Svar
61
· Visningar
7 962
Senast: skiesabove
·
Övr. Hund Hej! Den här frågan har säkert varit uppe på tapeten många gånger men eftersom jag inte hittade en tråd som riktigt relaterar till min...
Svar
11
· Visningar
4 572
Senast: Dopy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Klippmaskin
  • Guldfasanerna

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp