evis
Trådstartare
Ja!
Jag läser en del diskussioner med intresse... Och i vissa fall blir jag lite chockad över att våran ridkänsla skiljer sej åt så mycket, kroppskännedom, medvetenhet är vitt skilda saker för olika människor, har också olika väre för olika ryttare - rent inställningsmässigt.
I mina ögon verkar det som en del skribenter liksom aldrig brytt sej om att försöka känna vad bakbenen gör under dem, det fascinerar mej, hur påverkar (inverkar) man om man inte vet vad som händer i hästen? (bara en allmän fundering)
Så därför vill jag så gärna göra en lite enkätundersökning -
Känner ni bakbenen? Kan ni alltså tala om för en åskådare när ett bakben lyfts, när det förs fram, eller när det sätts ner?
Använder ni er något av denna information? Tycker ni att den informationen som känslan ger er, har något värde helt enkelt?
Och ni som är väldigt inridna på en häst, tycker ni det går bra att hitta känslan på nya hästar? Hittar ni den fort?
Om man INTE känner bakbenen hos hästen, Varför tror ni? Handlar det om kunskap om rörelsen? Eller handlar det om begränsningar i ens egna bäcken/höft/SI-leder till exempel? (om man är låst i SI-lederna så vill ju inte rumpestumpen följa med i hela rörelsen = "blurrig information" brukar jag kalla det) Fler orsaker?
Kan du så att säga korrelera känslan från hästens rygg upp i din rumpa till vad som faktiskt orsakar känslan, rörelsen, i övriga hästen?
Jag menar inte riktigt den yttre bilden, utan mer inverkans & tajmings-mässigt...
För att det ska funka med inverkan & tajming så måste ju den där känslan sitta i ryggmärgen, man hinner inte känna-tänka-göra utan måste känna-göra. Men vägen förbi känna-tänka-göra är självklar tycker jag, det är kanske där jag missar något - andra kanske inte behöver "tänka" så mycket som jag inbillar mej att jag måste?
Därför är det för mej så otroligt grundläggande; jag känner mej otroligt handikappad när jag inte kan känna bakbenen, blir helt vilsen i pannkakan. Jag rider olika hästar till vardags men känner mej ändå alltid vilsen på nya hästar, varje häst har ju sitt sätt att röra sej som skiljer sej från andra, det är en annorlunda känsla & för mej tar det rätt lång tid att "hitta igen knapparna" (= förstå vad jag känner och börja kunna inverka & tajma mej rätt). Men det är alltid en lite "thrilling experience", kul och utmanande att få nytta av känslan i rumpestumpen På den egna hästen går det ju av bara farten - "Känna-Göra" istället för "Känna-Tänka-Göra".
Jag läser en del diskussioner med intresse... Och i vissa fall blir jag lite chockad över att våran ridkänsla skiljer sej åt så mycket, kroppskännedom, medvetenhet är vitt skilda saker för olika människor, har också olika väre för olika ryttare - rent inställningsmässigt.
I mina ögon verkar det som en del skribenter liksom aldrig brytt sej om att försöka känna vad bakbenen gör under dem, det fascinerar mej, hur påverkar (inverkar) man om man inte vet vad som händer i hästen? (bara en allmän fundering)
Så därför vill jag så gärna göra en lite enkätundersökning -
Känner ni bakbenen? Kan ni alltså tala om för en åskådare när ett bakben lyfts, när det förs fram, eller när det sätts ner?
Använder ni er något av denna information? Tycker ni att den informationen som känslan ger er, har något värde helt enkelt?
Och ni som är väldigt inridna på en häst, tycker ni det går bra att hitta känslan på nya hästar? Hittar ni den fort?
Om man INTE känner bakbenen hos hästen, Varför tror ni? Handlar det om kunskap om rörelsen? Eller handlar det om begränsningar i ens egna bäcken/höft/SI-leder till exempel? (om man är låst i SI-lederna så vill ju inte rumpestumpen följa med i hela rörelsen = "blurrig information" brukar jag kalla det) Fler orsaker?
Kan du så att säga korrelera känslan från hästens rygg upp i din rumpa till vad som faktiskt orsakar känslan, rörelsen, i övriga hästen?
Jag menar inte riktigt den yttre bilden, utan mer inverkans & tajmings-mässigt...
För att det ska funka med inverkan & tajming så måste ju den där känslan sitta i ryggmärgen, man hinner inte känna-tänka-göra utan måste känna-göra. Men vägen förbi känna-tänka-göra är självklar tycker jag, det är kanske där jag missar något - andra kanske inte behöver "tänka" så mycket som jag inbillar mej att jag måste?
Därför är det för mej så otroligt grundläggande; jag känner mej otroligt handikappad när jag inte kan känna bakbenen, blir helt vilsen i pannkakan. Jag rider olika hästar till vardags men känner mej ändå alltid vilsen på nya hästar, varje häst har ju sitt sätt att röra sej som skiljer sej från andra, det är en annorlunda känsla & för mej tar det rätt lång tid att "hitta igen knapparna" (= förstå vad jag känner och börja kunna inverka & tajma mej rätt). Men det är alltid en lite "thrilling experience", kul och utmanande att få nytta av känslan i rumpestumpen På den egna hästen går det ju av bara farten - "Känna-Göra" istället för "Känna-Tänka-Göra".