Kan sparande minska klasskillnaderna?

[Raderad medlem 19815]

ähum ja. Om vi vet precis hur vi ska lösa problemet så ser jag ingen anledning till att problemet inte är löst. Däremot så kanske vi inte har alla delar lösta än?

Jag skulle säga att det är ostridigt vad problemet beror på. Det är inte samma sak som att man vet hur problemet ska lösas eller att det är lätt att göra det.

 

[TeamLundVer]

Hon berättade också att studievägledaren träffade ungdomarna och de drömde om att bli ekonom, läkare eller jurist men fick höra att det var bättre att bli frisör, jobba i affär, manikyrist. Killarna att de kunde jobba på pizzeria, köra lastbil osv.
Visst, alla har inte förutsättningar att studera vidare, men om de får veta redan i skolan att det inte är någon ide att drömma, eller att plugga vidare blir det en självuppfyllande profetia.
De bästa även från svåra socioekonomiska förhållanden kommer alltid att kunna slå sig fram, det är den stora majoriteten, 'normal' motiverade/målmedvetna/studiebegåvade som är de stora förlorarna jämfört med de som redan befinner sig på samhällets topp och är precis lika motiverade/målmedvetna/studiebegåvade men alltid är vinnarna. Ekonomiskt och socialt.

Här tror jag du slår huvudet på spiken
Det är ännu viktigare för barn och unga som inte har stödet hemifrån att faktiskt få det i skolan. Att få höra att du självklart kan bli läkare. Att man gör upp en plan tillsammans med dem för att nå deras mål och sedan följer upp denna.

 

[TeamLundVer]

Det var lite svårt att få ner exakt vad jag ville säga i text, jag hoppas att det blev hyfsat förståeligt.

Bara det att du använder uttrycket "på toppen" är en del av problemet. Vi kommer alltid att ha ekonomiska skillnader i samhället, vissa kommer alltid att tjäna mer än andra eftersom olika jobb har olika krav. Vi kommer alltid att ha olika sociala grupper i samhället, eftersom folk har olika personligheter och livsstilar och tenderar att umgås med likasinnade. Problemet är ju när klasskillnaderna blir för stora och vi får människor "på toppen" och därmed även "på botten". Alla kan inte vara högutbildade eller framgångsrika, vi behöver massor med människor som har sk okvalificerade arbeten för att samhället ska fungera. Men bara för att man har ett okvalificerat arbete ska man inte behöva vara "på botten" av samhället så som det är för många idag.

De med ekonomiska problem har i allmännhet inte råd att spara, och att säga åt människor att spara för att lösa sina ekonomiska problem är i mina ögon ungefär lika effektivt som att säga åt någon som är utbränd att "rycka upp sig och sluta vara så lat".

Att jag skrev på toppen var ett direkt svar på @Mabuse inlägg om att vara just på toppen.

Om en större andel av Sveriges befolkning kan ha en passiv inkomst så spelar den arbetsrelaterade inkomsten mindre roll och därmed kan man leva det liv man önskar oavsett. Den som vill jobba 16 timmar om dagen 7 dagar i veckan och försaka allt vad familj heter för att göra karriär kan göra det och den som vill jobba 60% natt inom vården kan göra det utan att lönen blir den avgörande faktorn för vilket man väljer.

Jag håller inte med om att de med ekonomiska problem inte har råd att spara. En del av dem, visst. Men det är den andra delen jag pratar om. Den delen som glatt tar lån för att åka på solsemester, röker en ask cigg om dagen eller visar sin ekonomi i program som Lyxfällan. Det är den delen jag pratar om. Tyvärr är det en ganska stor del

 

[TeamLundVer]

Jag har sett vad ett stort arv kan göra för skada på en syskonskara så jag ser det som en stor risk. Min sparplanering för barnen handlar mer om initial hjälp under studier och tidigt vuxenliv med bostad osv.

Fast där beror det säkert på hur förberedda barnen är sedan tidigare också. Min son har full koll på att han ska lägga mynt i sin sparbössa och även om han bara är 15 månader så sitter han i mitt knä när jag köper aktier. Jag kommer prata ekonomi med honom från start och pusha för att han bygger sin egna pengamaskin. Jag vill att han ska ha de ekonomiska förutsättningarna som det har tagit mig 30år att nå.

 

[TeamLundVer]

Medan du sparar så ökar du i praktiken inkomstskillnaden för stunden. Det är först när man använder pengarna som de gör någon skillnad. Det är svårt att spara sig till en förmögenhet om man inte har en stor inkomst. För en med normal inkomst låt, säga 20.000 netto, kanske 5.000 kr kan vara möjlig medan den som tjänar 40.000 netto kan spara 10.000 och fortfarande ha 50% mer att röra sig med. Nu pratar vi inte om riktiga höginkomsttagare utan en hyfsad lön jämfört med en bra lön.

se mitt tidigare inlägg om sparande över tid.

För den som har råd att spara 5.000kr i månaden (vilket jag tycker är mycket pengar) så landar vi på en summa om 3.936.000kr på 20år, 11.933.000kr på 30år och 34.000.000kr på 40år.

Det är ofantligt mycket pengar

 

[TeamLundVer]

Fast bara för att vi vet varför betyder inte det att det är enkelt att hitta en lösning eller genomföra en lösning även om vi finner en sådan.

För övrigt tror jag inte "en lösning" räcker för klasskillnader, det är så många faktorer som spelar in.

fast nu svarar du ju dig själv. Du vet problemet men har inte kommit på rätt lösning än.

Det jag funderar på är om sparande i kombination med mer resurser till skolor i utsatta områden kan vara dellösningar?

 

[As_Vegas]

Att jag skrev på toppen var ett direkt svar på @Mabuse inlägg om att vara just på toppen.

Om en större andel av Sveriges befolkning kan ha en passiv inkomst så spelar den arbetsrelaterade inkomsten mindre roll och därmed kan man leva det liv man önskar oavsett. Den som vill jobba 16 timmar om dagen 7 dagar i veckan och försaka allt vad familj heter för att göra karriär kan göra det och den som vill jobba 60% natt inom vården kan göra det utan att lönen blir den avgörande faktorn för vilket man väljer.

Jag håller inte med om att de med ekonomiska problem inte har råd att spara. En del av dem, visst. Men det är den andra delen jag pratar om. Den delen som glatt tar lån för att åka på solsemester, röker en ask cigg om dagen eller visar sin ekonomi i program som Lyxfällan. Det är den delen jag pratar om. Tyvärr är det en ganska stor del

De som spenderar sina pengar på skit är i minoritet.

Kollade upp den kommun jag själv är uppväxt i.
Genomsnittlig inkomst efter skatt är strax under 12 000 kr/månad.
Genomsnittlig hyra är 1300kr/kvm per år vilket ger ca 4300 kr/månad i hyra för 40 kvm.
Hushållsel 200 kr, telefon 200 kr, tv-avgift 200 kr (184,66), internet 200 kr, hemförsäkring 100 kr, fack och A-kassa 500 kr, mat och hygienartiklar 1800 kr, kläder 500 kr.
Det ger 4000 kr i månaden kvar. Obefintlig kollektivtrafik gör att man med största sannolikhet behöver en bil för att ta sig till jobbet, sen kanske man vill ha någon typ av nöje/hobby också. Då blir utrymmet för att spara för något annat än oväntade utgifter väldigt begränsat. Man går plus/minus noll mer eller mindre. Och detta är baserat på genomsnittet, om man bortser från de som ligger precis på snittet så har hälften av kommunens invånare mindre än 12000kr/månad efter skatt.
De allra flesta i kommunen har inga skulder och är inte kandidater för lyxfällan. De allra flesta vänder på slantarna och får det att fungera, men får välja mellan att äta gröt sista veckan innan lön eller att spara. Gröt blir ju tråkigt att leva på efter några år...

 

[TeamLundVer]

Sen utgår du också från att alla vill eliminera klassskillnader - så tror jag inte alls att det är. Du själv vill ju t ex lämna ett arv till dina barn, och kanske också lära dem om vikten av att ha en bra ekonomi, spara och placera. Sånt bidrar ju till att permanenta klasskillnader, för då kommer ju dina barn få en bättre start än de som inte får med sig sånt hemifrån.

DET handlar om att jag tror att lösningen handlar om att lyfta de som har det sämre för att alla ska hamna på en mer likvärdig nivå, inte sänka de som har det bättre..

 

[As_Vegas]

DET handlar om att jag tror att lösningen handlar om att lyfta de som har det sämre för att alla ska hamna på en mer likvärdig nivå, inte sänka de som har det bättre..

Där håller jag helt med dig, men de som har mest pengar i samhället får vara beredda att offra lite ändå. För att kunna höja låga löner till en nivå som går att leva på och kunna spara så måste ju pengarna komma någonstans ifrån. De med redan höga löner får då vara beredda på att inte få samma procentuella höjning som de med låga löner, eller att ägarna till företag får en lägre vinst när mer pengar går till löner.

 

[Raderad medlem 6459]

ähum ja. Om vi vet precis hur vi ska lösa problemet så ser jag ingen anledning till att problemet inte är löst. Däremot så kanske vi inte har alla delar lösta än?

1. Uppenbarligen vet inte "alla" vad som uppehåller klasskillnaderna. Du till exempel tror att det går att lära ut sparande för att få bort dem.
2. Det ligger inte i allas intresse att få bort klasskillnaderna.
3. Bara för att man vet vilka mekanismer och strukturer som ligger bakom ett problem behöver det inte betyda att det är lätt att lösa det hela. Vi vet vad som ligger bakom löneskillnaderna mellan män och kvinnor också, ändå kvarstår problemet.

Jag tycker att du ska lyssna på exempelvis @Mabuse i den här tråden. Hon är påläst och kunnig. Eller så kan du ju läsa nån vettig bok på ämnet för att lära dig mer.

 

[TeamLundVer]

De som spenderar sina pengar på skit är i minoritet.

Kollade upp den kommun jag själv är uppväxt i.
Genomsnittlig inkomst efter skatt är strax under 12 000 kr/månad.
Genomsnittlig hyra är 1300kr/kvm per år vilket ger ca 4300 kr/månad i hyra för 40 kvm.
Hushållsel 200 kr, telefon 200 kr, tv-avgift 200 kr (184,66), internet 200 kr, hemförsäkring 100 kr, fack och A-kassa 500 kr, mat och hygienartiklar 1800 kr, kläder 500 kr.
Det ger 4000 kr i månaden kvar. Obefintlig kollektivtrafik gör att man med största sannolikhet behöver en bil för att ta sig till jobbet, sen kanske man vill ha någon typ av nöje/hobby också. Då blir utrymmet för att spara för något annat än oväntade utgifter väldigt begränsat. Man går plus/minus noll mer eller mindre. Och detta är baserat på genomsnittet, om man bortser från de som ligger precis på snittet så har hälften av kommunens invånare mindre än 12000kr/månad efter skatt.
De allra flesta i kommunen har inga skulder och är inte kandidater för lyxfällan. De allra flesta vänder på slantarna och får det att fungera, men får välja mellan att äta gröt sista veckan innan lön eller att spara. Gröt blir ju tråkigt att leva på efter några år...

12.000kr i månaden är precis som du nämner inte mycket. Hyran kan man få ner genom att man är 2 som delar antingen på 40kvm (om man är ett par) eller så går man upp ett rum i storlek och delar med en vän. TV är en onödig utgift och bör klassificeras som hobby. A-kassa för 500kr är mycket och borde ses över (jag betalar 300kr t ex så där är 200kr att spara). Man kan vara flera stycken som delar på bensinkostnader om bil krävs, annars finns det moped. Och många hobbyer är faktiskt kostnadsfria eller så gott som.

Så, även om du i ditt exempel tar upp ett snitt med väldigt låg lön så kan jag hitta 100kr i månaden att spara (lätt). Snittet ligger annars på 26.414kr/ månad innan skatt för åldrarna 20-64år.

 

[micaelathegreat]

12.000kr i månaden är precis som du nämner inte mycket. Hyran kan man få ner genom att man är 2 som delar antingen på 40kvm (om man är ett par) eller så går man upp ett rum i storlek och delar med en vän. TV är en onödig utgift och bör klassificeras som hobby. A-kassa för 500kr är mycket och borde ses över (jag betalar 300kr t ex så där är 200kr att spara). Man kan vara flera stycken som delar på bensinkostnader om bil krävs, annars finns det moped. Och många hobbyer är faktiskt kostnadsfria eller så gott som.

Så, även om du i ditt exempel tar upp ett snitt med väldigt låg lön så kan jag hitta 100kr i månaden att spara (lätt). Snittet ligger annars på 26.414kr/ månad innan skatt för åldrarna 20-64år.

Men är du på riktigt? Dina inlägg skriker privilegium och total oförmåga att förstå andra människors situation.

 

[kryddelydd]

Där håller jag helt med dig, men de som har mest pengar i samhället får vara beredda att offra lite ändå. För att kunna höja låga löner till en nivå som går att leva på och kunna spara så måste ju pengarna komma någonstans ifrån. De med redan höga löner får då vara beredda på att inte få samma procentuella höjning som de med låga löner, eller att ägarna till företag får en lägre vinst när mer pengar går till löner.

Fast det här resonemanget bygger på att allas löner ligger i en gemensam pott och så är det ju inte.
Många av dem som har lägst löner är offentliganställda medan många av dem som har höga löner är privatanställda. Det är ju så att man inom privat verksamhet kan höja priset för varan eller tjänsten för att kunna höja löner, medan offentlig verksamhet inte kan göra på samma sätt. Jag säger inte att det inte läcker pengar i "landstingskommunal" verksamhet, så visst finns det sparmån, men det finns sällan möjligheter att "hämta in" ökande personalkostnader.
Det är inte helt ovanligt att ökande personalkostnader i stället leder till färre anställda och därmed en ytterligare belastad arbetsmiljö och en ökad arbetslöshet.

Jag kan jämföra mina föräldrar med varandra.
Mamma var lågstadielärare, har ändå gått en högskoleutbildning för sitt jobb. Slutlön inför pension för ett år sedan, ca 25000kr/mån för en heltid.

Pappa var bonde, blev metallarbetare. Ingen gymnasieutbildning utan 8 år i grundskola.
Slutlön inför pension för ett år sedan, ca 30000kr/mån.

Visserligen relativt lika löner, men skillnaden är utbildning där den lägst avlönade av mina föräldrar hade högskoleutbildning och var offentliganställd medan den högst avlönade saknade utbildning och var privatanställd.

 

[Wysiwyg]

fast nu svarar du ju dig själv. Du vet problemet men har inte kommit på rätt lösning än.

Alltså? Du svarade på ett inlägg ungefär som att "om vi vet vad det beror på, varför finns ingen lösning?" och jag svarade på ditt inlägg utifrån ditt resonemang. Och för tydligheten och repetitionens skull tror jag inte det finns "en lösning", problemet är mer komplext än så.

Flera andra har svarat dig bättre här i tråden, bland annat @Mabuse , @niphredil och @Diskurs .

 

[Raderad medlem 6459]

@TeamLundVer Förlåt men du tror inte att nån som sitter med den låga lönen 12 papp i månaden kommer vilja kunna göra något trevligt nån gång istället för att spara den där hundringen? Och ja, nu kommer du moralisera över att folk är fattiga för att de väljer att spendera istället för att spara. Som väntat liksom.

Jag VISSTE att den här tråden skulle mynna ut i att människor med mycket pengar dömer ut att fattigare har TV pga "det är bara ett nöje" och i nedlåtande termer förklarar hur de faktiskt skulle kunna spara en hunka i månaden.

 

[Raderad medlem 6459]

Men är du på riktigt? Dina inlägg skriker privilegium och total oförmåga att förstå andra människors situation.

Du sa det bättre.

 

[kryddelydd]

Jo, ganska ofta har utbildning ett direkt samband med inkomst. Väldigt vanligt att det jobb man får efter avslutad utbildning betalar sig bättre, ffa på sikt, än det man hade innan. Däremot håller jag med dig om att det inte är ett hundraprocentigt samband, det finns undantag ibland.

Har redan skrivit som svar på ett annat inlägg, men håller inte helt med dig.
I mitt personliga fall: hade aldrig fått den månadslön jag har utan studier.

Mina föräldrar: mamma högskoleutbildad, lågstadielärare. Slutlön inför pension för ca 1 år sedan, ca 25000kr/mån.
Pappa, 8-årig grundskola. Metallare i ca 20 års tid (innan dess bonde). Slutlön inför pension för 1 år sedan, ca 32000kr/mån.

Har utbildningen lönat sig för mamma??? Jämfört med pappa???

Ett faktiskt inte helt ovanligt "undantag".

 

[Wysiwyg]

Så, även om du i ditt exempel tar upp ett snitt med väldigt låg lön så kan jag hitta 100kr i månaden att spara (lätt).

Jaha men sen då? Efter ett år utan ost/kött/TV/maxmat etc så har personen 1200 kronor. Hur ska det kunna dra upp hen ur den skrala tillvaron?

 

[As_Vegas]

12.000kr i månaden är precis som du nämner inte mycket. Hyran kan man få ner genom att man är 2 som delar antingen på 40kvm (om man är ett par) eller så går man upp ett rum i storlek och delar med en vän. TV är en onödig utgift och bör klassificeras som hobby. A-kassa för 500kr är mycket och borde ses över (jag betalar 300kr t ex så där är 200kr att spara). Man kan vara flera stycken som delar på bensinkostnader om bil krävs, annars finns det moped. Och många hobbyer är faktiskt kostnadsfria eller så gott som.

Så, även om du i ditt exempel tar upp ett snitt med väldigt låg lön så kan jag hitta 100kr i månaden att spara (lätt). Snittet ligger annars på 26.414kr/ månad innan skatt för åldrarna 20-64år.

En lön på 18 000 kr innan skatt ger en avgift för facket och A-kassan på 473 kr/månad i min hemkommun om man är medlem i Handels (https://handels.se/varfor-medlem/vad-kostar-det/).

Det är klart att man kan hitta 100 kr, men vad är den praktiska kostnaden för de 100 kronorna? Det är ju 100 kr/månad i väldigt många år vi pratar om, alltså behöver man göra den uppoffringen som hundralappen kräver under väldigt många år. Det är ju inga problem att leva utan TV ett tag, men att inte kunna ha en TV under större delen av sitt vuxna liv?

För många ger en extra hundralapp eller två i månaden ett stort lyft när det kommer till livskvaliteten. Det handlar inte om att överleva, det handla om att ha ett drägligt liv, hela livet.

 

[Raderad medlem 6459]

Jaha men sen då? Efter ett år utan ost/kött/TV/maxmat etc så har personen 1200 kronor. Hur ska det kunna dra upp hen ur den skrala tillvaron?

Jamen du fattar ju inte? Om personen lever utan TV, billigaste maten, bara gratis hobby (att välja hobby är för rika, fattiga får bannemig välja mellan skogspromenader eller fågelskådning utan kikare), moped etc etc i 20 år så har den faktiskt 24 000 kronor och har därmed en bra buffert.

Snoppenkelt.