Jag tror de flesta av oss är ganska överens om att det finns klasskillnader i samhället. Nu tänker jag i första hand på socioekonomiska klasskillnader och vad som egentligen är nyckeln till att dessa fortfarande existerar.
Jovisst existerar klassillnader.
Utbildning i Sverige är gratis och tillgängligt för alla varför utbildning i teorin inte borde vara en bakomliggande orsak. Däremot kan faktorer som var man bor spela in när det gäller kvaliteten på utbildningen man får i grundskolan. Detta kan påverka möjligheterna att komma in på bra gymnasie- och universitetsutbildningar men det är i sig inte avgörande. Samhället kryllar av exempel på människor som trots "sämre" bostadsorter vidareutbildat sig.
En annan indirekt orsak kan vara saknaden av stöd och hjälp hemifrån när det kommer till skolan. Föräldrar som kanske inte har kunskapen att förklara svåra läxor mm för sina barn men även här finns det gott om människor som bevisat att det går ändå.
Utbildning är inte gratis, ja själva kursen är det men man måste leva under tiden man läser. Var man bor spelar nog inte så jättestor roll men väl stödet hemifrån och då kanske inte i första hand läxhjälp utan mer ambitioner, visioner, kontakter, hemmiljö. Det är mycket svårare att nå resultat i ett hem där man inte har studiero, inte support ( stor skillnad mellan "vad ska du plugga för, gå och hjälp mamma i köket" och "Jag fixar med hästen idag och skjutsar dig så du bara behöver rida så du kan plugga till provet".
Till det kan du lägga att alla har olika fallenhet för att studera, det jag lär mig med lätthet, kan en annan tycka är ursvårt och en tredje undra varför inte alla förstaklassare kan det är barnsligt enkelt. Det blir kanske lättare att begripa sig på om man överför till idrottens värld där det är lättare att jämföra.
Ta fotboll, de flesta kan inte bli fotbollsproffs hur mycket de än tränar, de har inte talangen, vissa blir petade redan som knattar medan andra kommer en bit på vägen men inte enda fram. Enstaka blir "Zlatan". Om du anser att alla kan bli Zlatan så kanske du även tror att alla kan få höga akademiska meriter, trippla universitetsutbildningar på 3 år. Nej alla har inte ens förutsättningar att klara universitetet även om fleratlet kan klara sig bra på rätt utbildning.
Eftersom utbildning i teorin inte kan anses ligga bakom klasskillnaderna måste det röra sig om ngt annat. Ahmed från Rosengård vars föräldrar är analfabeter kan mycket väl bli läkare (även om han kommer få kämpa mer än Gustaf från Lidingö).
Nu är du ute och reser, utbildning är en stor del i klasskillnaderna. Inte helt men en mycket stor bit.
Många menar att det handlar om lön, eller rättare sagt skillnaderna på den. Att vi lever i ett klassamhälle för att Lisa bara får 22.000kr på sitt jobb inom vården medan Karl får 55.000kr på sin chefsposition.
I slutändan handlar klass om lön, utbildning och arv (socialt och ekonomiskt). Lönen är en stor bit men det går lika bra att leva på arv exempelvis och få en högre ställning bara genom arv.
Vi lever i ett fritt samhälle där det står var och en fritt att studera till det den vill och skillnaden bör alltså bero på att vi värderar olika arbeten olika högt? Inte att olika personer placeras på en viss typ av (lågavlönat) arbete?
Nej det är inte alla fritt att studera till vad de vill. Jag hade flera klasskompisar framförallt på grundskolan som hade uppenbara problem att lära sig läsa och räkna. De var inga potentiella civilingenjörer och läkare oavsett tillgång till utbildning. De hade inte kapaciteten att klara de jobben. De hade kanske andra talanger såsom skådespelare, fotbollsproffs eller svetsare men den akademiska vägen var helt enkelt inte deras grej även om det skulle vara deras högsta dröm.
Jag personligen är väldigt intresserade av sparande, eller investerande som jag hellre vill se det. Jag funderar över om klasskillnaderna istället kan härröra härifrån? Barn som kommer ifrån en familj där man pratar smarta investeringar och privatekonomi kring matbordet har också ett försprång i vuxenlivet. Ännu hellre om de dessutom haft föräldrar som har sparat till dem. Privatekonomi och sparande är tyvärr ingenting som lärs ut i skolan och många barn kommer alltså ut i vuxenlivet utan denna kunskap.
Du glömmer att folk måste ha någonting att spara. Hur bra du än är på att hushålla med pengar så krävs det pengar till över för att spara och det även med goda kunskaper i privatekonomi. De flesta föredrar att betala hyran och få mat i magen före att spara.
Vad skulle hända om följande gjordes:
*Skolan ger mer stöd till elever i utsatta områden (t ex läxhjälp)
*Privatekonomi finns som obligatoriskt ämne redan från högstadiet. Man lär ut hushållsbudget, hur man betalar räkningar, vikten av att betala i tid, jämföra tex försäkringsbolag samt hur man investerar sina pengar (ränta på ränta effekten)
*Samhället ger stöd till alla föräldrar som vill spara till sina barn men inte tror sig kunna spara tillräckligt mycket. Man utbildar i ränta på ränta effekten, smarta investeringar osv.
För några kanske det skulle göra skillnad men det blir troligen marginellt. Många ser det säkert mer som ett hån att att få annat än ekonomiskt stöd, vad sjutton har man för nytta av av smarta investeringar och ränteeffekter när det inte finns utrymme annat än till det nödvändigaste. Ska vi köpa en vinterjacka på myrorna eller slå till på stövlarna från samma ställe eller spara 50-lappen och sonen får frysa? Ja de flesta väljer inte att frysa och vara hungriga för att kunna spara om de kan undvika.
Det finns en mindre grupp människor (mig själv inräknat) som genom sparande önskar bli ekonomsikt oberoende (termen ekonomiskt oberoende syftar här till att man inte behöver ett heltidsjobb att gå till för sin överlevnad). Om fler människor inser att de genom sparande kan bli mindre beroende av en arbetsgivare och istället få möjlighet att förverkliga sina egna idéer samtidigt som deras föräldrar kanske har lagt grundplåten till detta sparande skulle vi då inte kunna få bort klasskillnaderna eller åtminstone minska dem betydligt?
Som sagt, det räcker inte att inse det, det krävs ett visst mått av budget för att klara det.
Om Anna genom sitt sparande har råd att pröva sina egna vingar och därmed säger upp sig från sitt arbete för att starta eget så öppnas det en vakans på arbetsmarknaden. Är Anna dessutom framgångsrik så kanske hon så småningom behöver anställa personal = fler vakanser. Eller Erik, som genom sitt sparande inser att han kan gå ner till 50% på sitt jobb som han i övrigt trivs med. Istället kan han ägna mer tid åt sina barn.
Det blir inte automatiskt vakanser för att någon slutar. Den som slutar på sitt jobb kan lika gärna konkurrera med någon annan så det blir ett nollsummespel på marknaden.
Vad är det jag missar här? Kan utbildning inom sparande och privatekonomi tillsammans med ett extra stöd till skolor i utsatta områden vara lösningen för att minska klasskillnaderna?
NEJ
Du missar att folk har olika talanger, ambitioner, sociala förutsättningar och personliga resurser.
Extra stöd kan vara bra och ge effekter, likaså sparande och och utbildning i privatekonomi, men en lösning på alla eller flertalet problem är det inte, snarare hjälper det vissa.
Tittar vi på fel saker när vi istället fokuserar enbart på skillnaderna i lön?
Vadå enbart fokusera på skillnader i lön, vem gör det?
Jag fattar inte. Du skriver att ingen av dem hade något direkt utanförskap men du sätter honom i ett utanförskap när du säger att han var född i Sverige bodde i Sverige gick i samma klass som du men ändå inte var svensk? Rasism skapar också utanförskap
