Kan sparande minska klasskillnaderna?

[kryddelydd]

Problemet är ju att man börjar på olika ställen. Om två personer kämpar lika mycket blir den ema kanske sjuksköterska och den andre överläkare. Dessutom är ambitioner, flit och tilltro till sin egen förmåga också en del av det sociala arvet.

Ja, och det handlar antagligen om studieförmåga mer än socialt arv i det fallet.

Olika människor har dels olika egen förmåga, men också olika förutsättningar.

Jag hör dock till dem som tror mycket på det egna ansvaret och det egna initiativet.
Jag har aldrig aktivt uppmuntrats till att studera: visst förhörde mamma läxan när jag gick i låg- och mellanstadiet men därefter har jag klarat mig själv. Ingen har haft synpunkter på vad jag skulle välja för gymnasielinje, ingen har haft synpunkter på vad jag skulle välja för vidareutbildning - eller om jag skulle välja att jobba i stället för att läsa vidare.

Min syster har haft samma upplevelse.

Vi har fått möjligheten att själva välja, och båda valde att läsa vidare efter gymnasiet. Min syster valde dock att hoppa av sina högskolestudier och i stället flytta utomlands och skaffa jobb, hyfsat betalt jobb på en datafirma i London (månadslön ca 35-40000kr tror jag).

Men det är ingen annan än vi själva som gjort valen. Föräldrarna har varken uppmuntrat eller avskräckt, så långt som min syster och jag kan komma ihåg.

Nu levde vi ju ett slags normalt medelklassliv; vi hade inga ekonomiska marginaler under min uppväxt, men föräldrarna har betett sig ekonomiskt ansvarsfullt så vi har aldrig haft brist på mat.
Däremot annat var det inte så gott om (vilket också låg i tiden; född 1973): kläder handlades en gång på hösten och en gång på våren, inte däremellan. Prylarna var få. Lyx förekom inte.
Men det var ordnat och ordentligt så det var ju inte så socialt belastande som det kan vara för andra.

Det är betydligt mer socialt belastande att ha växt upp med föräldrar som är arbetslösa eller långtidssjukskrivna eller förtidspensionerande.

 

[Raderad medlem 6459]

i 20 år så har den faktiskt 240 000 kronor och har därmed en bra buffert.

Oj, räknade fel. Det blir ju bara 24 000. Haha! Grattis låginkomstagare! Lev som en liten kyrkråtta i 20 år och du har fortfarande en buffert som är mindre än vad medelklassungarna har som tioåringar . Vilken boost för ens sparmotivation alltså.

 

[Wysiwyg]

Jamen du fattar ju inte? Om personen lever utan TV, billigaste maten, bara gratis hobby (att välja hobby är för rika, fattiga får bannemig välja mellan skogspromenader eller fågelskådning utan kikare), moped etc etc i 20 år så har den faktiskt 240 000 kronor och har därmed en bra buffert.

Snoppenkelt.

100 spänn i månaden blir bara 24 000 på 20 år. Fast en tusenlapp går nog att hitta om en anstränger sig På Riktigt.

Frågan är ju sen vad bufferten ska gå till. En kurs i privatekonomi kanske?

 

[Raderad medlem 6459]

100 spänn i månaden blir bara 24 000 på 20 år. Fast en tusenlapp går nog att hitta om personen anstränger sig På Riktigt.

Mm jag kom på det! Tycker att det här illustrerar så väl rikares syn på fattiga. Minsann det är väl bara att spara, hur lite det än blir per månad så är det ju bra! Helt utan att fatta hur jävla tröstlöst det är att leva på marginalerna, att aldrig kunna unna sig nåt, att den där jävla hunkan per månad blir typ nada hur länge du än håller på.

 

[Lobelia]

Jo, ganska ofta har utbildning ett direkt samband med inkomst. Väldigt vanligt att det jobb man får efter avslutad utbildning betalar sig bättre, ffa på sikt, än det man hade innan. Däremot håller jag med dig om att det inte är ett hundraprocentigt samband, det finns undantag ibland.

Jag skrev:

Utbildning har inget direkt samband med inkomst men är ofta en mycket betydande komponent.

Kan du tala om för mig på vilket vis det du skriver korrigerar eller säger mot det jag skriver eftersom du uppenbarligen ansåg dig behöva korrigera mig och det med felaktigheter.

Du har fel i din tolkning av direkt samband. Med direkt samband menas att om person har utbildning X så har han inkomst Y. Det stämmer väldigt sällan och ibland är det åt skogen och ganska ofta relativt god överensstämmelse. Däremot är utbildningen betydelsefull för vilken inkomst man har men undantagen är många. Utbildningen är en av många faktorer.

 

[Raderad medlem 6459]

Frågan är ju sen vad bufferten ska gå till. En kurs i privatekonomi kanske?

Ja! Så kan personen lägga 20 år till på att spara ihop till 24 000 kronor som den sen kan investera i nåt och bli MILJONÄR. Easy peasy.

 

[TeamLundVer]

Men är du på riktigt? Dina inlägg skriker privilegium och total oförmåga att förstå andra människors situation.

Uppväxt med ensamstående mamma som jobbade deltid som undersköterska så helt klart priviligerad. Jodåsåatte...

 

[Wysiwyg]

Ja! Så kan personen lägga 20 år till på att spara ihop till 24 000 kronor som den sen kan investera i nåt och bli MILJONÄR. Easy peasy.

"Så blir du miljonär vid 60! Det enda som behövs är enträget gnet och en Vilja."

 

[Raderad medlem 6459]

Uppväxt med ensamstående mamma som jobbade deltid som undersköterska så helt klart priviligerad. Jodåsåatte...

Fast du lever ju helt klart privilegierat nu, oavsett hur din uppväxt såg ut. Så pass att du pratar om att bli ekonomiskt oberoende och vill lämna enorma arv efter dig.

 

[As_Vegas]

Fast det här resonemanget bygger på att allas löner ligger i en gemensam pott och så är det ju inte.
Många av dem som har lägst löner är offentliganställda medan många av dem som har höga löner är privatanställda. Det är ju så att man inom privat verksamhet kan höja priset för varan eller tjänsten för att kunna höja löner, medan offentlig verksamhet inte kan göra på samma sätt. Jag säger inte att det inte läcker pengar i "landstingskommunal" verksamhet, så visst finns det sparmån, men det finns sällan möjligheter att "hämta in" ökande personalkostnader.
Det är inte helt ovanligt att ökande personalkostnader i stället leder till färre anställda och därmed en ytterligare belastad arbetsmiljö och en ökad arbetslöshet.

Jag kan jämföra mina föräldrar med varandra.
Mamma var lågstadielärare, har ändå gått en högskoleutbildning för sitt jobb. Slutlön inför pension för ett år sedan, ca 25000kr/mån för en heltid.

Pappa var bonde, blev metallarbetare. Ingen gymnasieutbildning utan 8 år i grundskola.
Slutlön inför pension för ett år sedan, ca 30000kr/mån.

Visserligen relativt lika löner, men skillnaden är utbildning där den lägst avlönade av mina föräldrar hade högskoleutbildning och var offentliganställd medan den högst avlönade saknade utbildning och var privatanställd.

Ja, mitt resonemang är en stor förenkling av verkligheten. Jag ville mest belysa att pengar inte kommer ur tomma intet, någon måste få mindre för att någon annan ska få mer.

När det gäller löner inom offentliga sektorn är det ännu mer tragiskt att vissa löner är så låga än inom det privata. Man tycker ju att det inom det offentliga, om någonstans, borde ha kunnat gå att hitta en lösning så att alla kan leva drägligt på sin lön. Men det visar ju också på vilken komplicerad och komplex fråga detta med löner är.

 

[As_Vegas]

Uppväxt med ensamstående mamma som jobbade deltid som undersköterska så helt klart priviligerad. Jodåsåatte...

Det gör ju bara din syn på människor med låga inkomster ännu märkligare. Hade du växt upp i en skyddad bubbla med stenrika föräldrar hade jag i alla fall kunnat förstå vart dina åsikter kommer ifrån...

 

[micaelathegreat]

Uppväxt med ensamstående mamma som jobbade deltid som undersköterska så helt klart priviligerad. Jodåsåatte...

Då är det ju ännu märkligare att du har den inställning du har.

 

[TeamLundVer]

@TeamLundVer Förlåt men du tror inte att nån som sitter med den låga lönen 12 papp i månaden kommer vilja kunna göra något trevligt nån gång istället för att spara den där hundringen? Och ja, nu kommer du moralisera över att folk är fattiga för att de väljer att spendera istället för att spara. Som väntat liksom.

Jag VISSTE att den här tråden skulle mynna ut i att människor med mycket pengar dömer ut att fattigare har TV pga "det är bara ett nöje" och i nedlåtande termer förklarar hur de faktiskt skulle kunna spara en hunka i månaden.

Snacka om påhopp!

Jag dömer inte ut människor, jag säger att det visst går att spara även på den lönen som exemplet angav. Sedan är det upp till var och en vad den vill prioritera. Däremot är det för mig ganska uppenbart att det i samhället i stort och så även i denna tråd finns en stor okunskap kring hur stort sparande som faktiskt krävs för att göra skillnad precis som det finns en stor okunskap om hur man bör spara. Det finns en överrepresentation av lågavlönade som sparar på sparkonto jämfört med tex aktier. Vilket är totalt kontraproduktivt när vi ser på vad dagens ränta ligger på.

Och sedan (utan att moralisera) så kan man hitta på trevliga saker som inte kostar så mycket heller. Om man vill. Vi har ingen TV och kommer inte skaffa oss ngn heller eftersom vi inte tycker att nöjet väger upp kostnaden. Det är ett val vi gör och det är upp till var och en så länge man gör ett MEDVETET VAL. På samma sätt kommer vi hålla oss i Sverige i sommar. Vår son är för liten för att uppskatta annat så det kommer bli lite lekplatsutforskande mm

 

[TeamLundVer]

Jamen du fattar ju inte? Om personen lever utan TV, billigaste maten, bara gratis hobby (att välja hobby är för rika, fattiga får bannemig välja mellan skogspromenader eller fågelskådning utan kikare), moped etc etc i 20 år så har den faktiskt 24 000 kronor och har därmed en bra buffert.

Snoppenkelt.

NU förutsätter du sparande i madrassen antar jag?? Vore bra om du läste på lite vad pengar faktiskt kan vara värda om du nu ska sätta dig på dina höga hästar och trycka ner mig. Du verkar ha lite brist i dina kunskaper du med..

 

[giovanna]

Jag har funderat på en sak och har nu kommit till slutsatsen att det skulle vara oerhört intressant att höra hur ni andra resonerar kring ämnet. Vill först bara tillägga att jag själv inte har tagit någon ståndpunkt i frågan utan är fortfarande på vända/ vrida nivån.

Jag tror de flesta av oss är ganska överens om att det finns klasskillnader i samhället. Nu tänker jag i första hand på socioekonomiska klasskillnader och vad som egentligen är nyckeln till att dessa fortfarande existerar.

Utbildning i Sverige är gratis och tillgängligt för alla varför utbildning i teorin inte borde vara en bakomliggande orsak. Däremot kan faktorer som var man bor spela in när det gäller kvaliteten på utbildningen man får i grundskolan. Detta kan påverka möjligheterna att komma in på bra gymnasie- och universitetsutbildningar men det är i sig inte avgörande. Samhället kryllar av exempel på människor som trots "sämre" bostadsorter vidareutbildat sig.
En annan indirekt orsak kan vara saknaden av stöd och hjälp hemifrån när det kommer till skolan. Föräldrar som kanske inte har kunskapen att förklara svåra läxor mm för sina barn men även här finns det gott om människor som bevisat att det går ändå.

Eftersom utbildning i teorin inte kan anses ligga bakom klasskillnaderna måste det röra sig om ngt annat. Ahmed från Rosengård vars föräldrar är analfabeter kan mycket väl bli läkare (även om han kommer få kämpa mer än Gustaf från Lidingö).

Många menar att det handlar om lön, eller rättare sagt skillnaderna på den. Att vi lever i ett klassamhälle för att Lisa bara får 22.000kr på sitt jobb inom vården medan Karl får 55.000kr på sin chefsposition.

Vi lever i ett fritt samhälle där det står var och en fritt att studera till det den vill och skillnaden bör alltså bero på att vi värderar olika arbeten olika högt? Inte att olika personer placeras på en viss typ av (lågavlönat) arbete?

Jag personligen är väldigt intresserade av sparande, eller investerande som jag hellre vill se det. Jag funderar över om klasskillnaderna istället kan härröra härifrån? Barn som kommer ifrån en familj där man pratar smarta investeringar och privatekonomi kring matbordet har också ett försprång i vuxenlivet. Ännu hellre om de dessutom haft föräldrar som har sparat till dem. Privatekonomi och sparande är tyvärr ingenting som lärs ut i skolan och många barn kommer alltså ut i vuxenlivet utan denna kunskap.

Vad skulle hända om följande gjordes:
*Skolan ger mer stöd till elever i utsatta områden (t ex läxhjälp)
*Privatekonomi finns som obligatoriskt ämne redan från högstadiet. Man lär ut hushållsbudget, hur man betalar räkningar, vikten av att betala i tid, jämföra tex försäkringsbolag samt hur man investerar sina pengar (ränta på ränta effekten)
*Samhället ger stöd till alla föräldrar som vill spara till sina barn men inte tror sig kunna spara tillräckligt mycket. Man utbildar i ränta på ränta effekten, smarta investeringar osv.

Det finns en mindre grupp människor (mig själv inräknat) som genom sparande önskar bli ekonomsikt oberoende (termen ekonomiskt oberoende syftar här till att man inte behöver ett heltidsjobb att gå till för sin överlevnad). Om fler människor inser att de genom sparande kan bli mindre beroende av en arbetsgivare och istället få möjlighet att förverkliga sina egna idéer samtidigt som deras föräldrar kanske har lagt grundplåten till detta sparande skulle vi då inte kunna få bort klasskillnaderna eller åtminstone minska dem betydligt?

Om Anna genom sitt sparande har råd att pröva sina egna vingar och därmed säger upp sig från sitt arbete för att starta eget så öppnas det en vakans på arbetsmarknaden. Är Anna dessutom framgångsrik så kanske hon så småningom behöver anställa personal = fler vakanser. Eller Erik, som genom sitt sparande inser att han kan gå ner till 50% på sitt jobb som han i övrigt trivs med. Istället kan han ägna mer tid åt sina barn.

Vad är det jag missar här? Kan utbildning inom sparande och privatekonomi tillsammans med ett extra stöd till skolor i utsatta områden vara lösningen för att minska klasskillnaderna? Tittar vi på fel saker när vi istället fokuserar enbart på skillnaderna i lön?

Jag tror absolut att "kurser i sparande" skulle kunna vara bra. Däremot kanske den grupp som behöver den bäst är svår att nå ut till?

Själv skulle jag absolut ha nytta av en sådan kurs men jag är så ointresserad

 

[TeamLundVer]

Fast du lever ju helt klart privilegierat nu, oavsett hur din uppväxt såg ut. Så pass att du pratar om att bli ekonomiskt oberoende och vill lämna enorma arv efter dig.

Just nu lever jag på 10.000kr i månaden (CSN för vidareutbildning) så ja helt klart privilegierat.

Fast jag har ju en man också så nu landar vi på drygt 30.000kr tillsammans i månaden dvs 15.000kr vardera efter skatt (varav 5.000kr går direkt till hästen). Lite skillnad mot de 50.000kr vi tjänade innan jag ville byta bana. Inte så långt ifrån tidigare angivna exempel alltså. Vi lägger undan 1500kr i månaden på sparande nu. Om vi nu ska ta och dissekera mitt liv och mina rättigheter att fundera över klasskillnader vill säga.

Kan tillägga att jag är den förste på min pappas sida att studera vidare. Mina föräldrar gick inte ens ut gymnasiet. Min mor drog runt som ensamstående deltidsarbetande undersköterska MED häst och dessutom storrökare. Hade hon inte lagt 50år på cigg så hade hon kanske inte varit fattigpensionär om 10 år när hon går i pension. Säg inte till mig vad som går eller inte. För jag vet fasiken hur det är att själv ta sig upp ur skiten. Att inte kunna få hjälp av sina föräldrar när det kommer till läxor för att de inte ens vet vad 1+1 är.

 

[As_Vegas]

Snacka om påhopp!

Jag dömer inte ut människor, jag säger att det visst går att spara även på den lönen som exemplet angav. Sedan är det upp till var och en vad den vill prioritera. Däremot är det för mig ganska uppenbart att det i samhället i stort och så även i denna tråd finns en stor okunskap kring hur stort sparande som faktiskt krävs för att göra skillnad precis som det finns en stor okunskap om hur man bör spara. Det finns en överrepresentation av lågavlönade som sparar på sparkonto jämfört med tex aktier. Vilket är totalt kontraproduktivt när vi ser på vad dagens ränta ligger på.

Och sedan (utan att moralisera) så kan man hitta på trevliga saker som inte kostar så mycket heller. Om man vill. Vi har ingen TV och kommer inte skaffa oss ngn heller eftersom vi inte tycker att nöjet väger upp kostnaden. Det är ett val vi gör och det är upp till var och en så länge man gör ett MEDVETET VAL. På samma sätt kommer vi hålla oss i Sverige i sommar. Vår son är för liten för att uppskatta annat så det kommer bli lite lekplatsutforskande mm

Fast att spara i aktier är inte bara att sätta in pengar och så värdet med 11% om året. Om man investerar fel eller har otur kan man förlora alla pengarna, och har man lite pengar ifrån början så vågar man kanske inte ta den risken. För aktier är ju inte magiska pengamaskiner, ibland går det nedåt också.

Att du ens nämner att du väljer att stanna i Sverige för att din son är för liten för att uppskatta en utlandsresa är också rätt talande. Många kan inte ens drömma om att åka iväg till campingen 10 mil bort i några dagar...

 

[TeamLundVer]

Och tydligen måste jag skriva ut det stort för ni verkar vara en del som missar det jag skriver JAG PRATAR INTE OM DE SOM FAKTISKT MÅSTE VÄNDA PÅKRONORNA FÖR ATT FÅ DET ATT GÅ IHOP! JAG PRATAR OM DE SOM SPENDERAR SINA PENGAR FEL PGA OMEDVETENHET, DÅLIG KUNSKAP MM

Kan vi lyfta ovanstående grupp så kan vi kanske lägga en större del av våra resurser på dem som inte tillhör den gruppen

 

[Wysiwyg]

@TeamLundVer

Jag har skrivit tidigare men jag kör igen: sen då, när personen har sina 12 000 kronor efter 10 år? Vad händer då? Eller hen får en jävla skjuts på aktiemarknaden utan nergångar eller missköp så vi kan säga 24'. Eller för att verkligen ta i lyckades personen fyrdubbla pengarna till 50'. Och inget ekonomiskt bakslag har skett såsom blev sjuk från jobbet och fick stanna hemma och inga möbler gick sönder. Och hen har inte heller sett på TV eller gått på bio på 10 år.

På vilket sätt kommer dessa 50' förändra personens liv och förutsättningar? Eller ja, egentligen är det ju bara 12' och mest troligt 5' för vespan gick sönder.

 

[TeamLundVer]

Fast att spara i aktier är inte bara att sätta in pengar och så värdet med 11% om året. Om man investerar fel eller har otur kan man förlora alla pengarna, och har man lite pengar ifrån början så vågar man kanske inte ta den risken. För aktier är ju inte magiska pengamaskiner, ibland går det nedåt också.

Att du ens nämner att du väljer att stanna i Sverige för att din son är för liten för att uppskatta en utlandsresa är också rätt talande. Många kan inte ens drömma om att åka iväg till campingen 10 mil bort i några dagar...

Självklart kanske HM eller ICA går under om man nu sparar i dem. Man kan välja hur stor risk man vill ta. Man kan bli överkörd på gatan också om man väljer att gå över utan att se sig om...

Och självklart hänger du upp dig på att jag väljer att stanna i Sverige. Och totalt ignorera det faktum att man KAN hitta på roliga saker även hemmavid.