Kan sparande minska klasskillnaderna?

[Wysiwyg]

Jag har inte nämnt sparande som en väg ut ur fattigdom någonstans. Jag har nämnt det som ett sätt att minska klasskillnaderna. Jag har vid ett flertal tillfällen påtalat att det inte är de fattigaste som ska spara utan de som borde kunna göra det om de gjorde medvetna val med sin ekonomi.

Så ditt mål är inte att minska fattigdomen utan att upphöja lägre medelklass/medelklass till övre medelklass? Då förstår jag verkligen hela din argumentation!

Att du blandar saker menar jag att först pratar du om att minska klasskillnader, sen pratar du om att "det går alltid att finna en hundralapp att spara in på" och sen pratar du om barnlediga med heltidsarbetande partners som kan betala till deras pension.

 

[VLMF]

Uppväxt med ensamstående mamma som jobbade deltid som undersköterska så helt klart priviligerad. Jodåsåatte...

Och i en annan tråd beskrev du dig själv som "höginkomsttagare utan lån". Som niphredil skriver behöver ju inte uppväxten ha något med dina åsikter nu att göra.


Jag blir också helt förstummad av den här tråden.

 

[Mabuse]

Precis, frigöra resurser genom att man går i pension tidigt eller att man vågar starta eget eftersom man har ett kapital om det skulle skita sig.

Fast den där kalkylen håller ju bara om du sätter in hundra kronor varje månad men aldrig nånsin gör av med en endaste krona. Att sätta allt på ett kort, och sätta sitt livs besparingar som det tagit 30 år att få ihop och som man aldrig kommer kunna spara ihop till igen på ett enda kort för att starta eget tror jag väldigt få skulle känna sig bekväma med.

 

[TeamLundVer]

Tror du på det där själv? Att man ska utjämna klass-skillnader genom att alla ska bli miljonärer och ingen ska behöva sjunka i graderna?

Visst kan man handla med aktier och sånt, men kom ihåg att sånt bara handlar om spekulation och risken är STOR att det är luftslott man handlar med. För man kan inte styra vad som händer i resten av världen!
Jag är uppvuxen med en far som handlade med aktier. Han var oerhört kunnig och framgångsrik, det var så att bankens rådgivare bad honom om råd. Han lekte en del med lånade pengar också och det gick ju jättebra, han gjorde stora vinster varje år. Ända till Saddam Hussein kom på den briljanta idén att bomba Kuwait, vilket medförde att börserna över hela världen rasade som korthus. Och plötsligt var aktierna knappt värda mer än kattskit. Min framgångsrika, välbemedlade pappa satt plötsligt med mångmiljonlån (JA, jag tycker att det var oerhört korkat att låna så mycket pengar men det var hans val....) utan säkerhet. Gissa vad som hände...
Ska man syssla med pengahandel, så är mitt bestämda råd att det enbart ska vara med pengar som man har råd att förlora.

Och vad gäller trådens ursprungsfråga, så har jag mycket svårt att tänka mig att det ska vara så enkelt som att man lär folk att spara pengar. Det räcker nog inte ens med universitetsutbildningar för att utjämna klass-skillnader, så länge som vissa yrken har högre status än andra. Ingen ska inbilla mig att jag hoppar upp på klass-stegen när min receptarieutbildning (3 år på universitetet) är färdig. Sjuksköterskan kliver väl möjligen förbi undersköterskan och är väl kanske (?) likvärdig med läraren.

Min fråga är - hoppar man automatiskt upp på klass-stegen bara för att man tjänar mycket pengar? Eller för att man utbildar sig till ett högstatusyrke? Eller är det måhända så att man är kvar i sina invanda fotspår, med sina gamla vanor, vänner och beteenden, även om summan på bankkontot, lönen blir bättre och det står en fin titel på visitkortet? Oavsett i vilken "klass" man befinner sig.

Jag skulle aldrig rekommendera ngn att låna pengar till aktier på samma sätt som jag aldrig skulle rekommendera ngn att låna pengar för att åka på semester. Jag håller med dig om att aktier innebär en risk men det finns ett talesätt som heter "Förstå vad du köper" som jag tycker är oerhört bra. Om du håller dig till stora stabila bolag som du förstår dig på. Där du vet hur de tjänar sina pengar (t ex HM tjänar pengar på att sälja kläder) då har du minskat dina risker betydligt.

Sen vad det gäller status på yrken så har åtminstone inte jag upplevt att det är så utbrett i min ålder. Jag har alltifrån städare, egna företagare, bönder, jurister, läkare och direktörer i min närhet och jag kan inte se att ngn av dem uttryckt ngn skillnad i status beroende på yrke jämfört med de andra. Men det är kanske en generationsfråga? Jag upplever att det är högre status att leva det liv du vill ha än att ha en fin titel och tjäna mycket pengar till skillnad mot hur det ser ut i generationen över mig.

 

[TeamLundVer]

Och i en annan tråd beskrev du dig själv som "höginkomsttagare utan lån". Som niphredil skriver behöver ju inte uppväxten ha något med dina åsikter nu att göra.


Jag blir också helt förstummad av den här tråden.

Jag har (innan studierna) varit höginkomsttagare utan lån. Det innebär inte att jag är född som det...

 

[Fraggel_Tess]

Det är något sådant jag är ute efter. Fast som obligatorisk kurs.

Jag tror inte att det i sig självt kan lösa problemet men jag har uppfattningen att det kan vara en av delarna som saknas.

Om inte annat så kanske det hade avskräckt lite från att hamna t.ex. i lyxfällan!

 

[Mabuse]

Det är här jag tror att en utbildning i vardagsekonomi på skolorna skulle kunna göra nytta. De som får med sig den kunskapen hemifrån tar inte skada av att höra den igen och de som inte får den kunskapen hemifrån får en chans att ta del av den och kanske låta den spela en roll i deras egna liv?

Fast det är ju en grundläggande inställning till livet, att bygga långsiktigt eller ta dagen som den kommer. Det är ju samma anledning till varför man väljer att studera länge eller skaffa barn sent och planerat, alternativt ta det jobb man råkar få och få barn när de vill komma.

Att tänka sig att några timmar i klassrummet ska kunna ändra det låter optimistiskt. Alla är inte intresserade av att planera långsiktigt, man kanske är fullt nöjd med att ta det som det kommer och har inga långsiktiga mål.

 

[TeamLundVer]

Så ditt mål är inte att minska fattigdomen utan att upphöja lägre medelklass/medelklass till övre medelklass? Då förstår jag verkligen hela din argumentation!

Att du blandar saker menar jag att först pratar du om att minska klasskillnader, sen pratar du om att "det går alltid att finna en hundralapp att spara in på" och sen pratar du om barnlediga med heltidsarbetande partners som kan betala till deras pension.

Min tanke är att höja de som skulle kunna avsätta en mindre (eller större för den delen) summa var månad (om de gjorde medvetna val) och på så sätt kunna avsätta resurser till de som inte har den möjligheten.

Lite som en tvåstegsraket.

1. Höj de som med lite hjälp kan göra jobbet själva
2. Ta de frigjorda resurserna och stötta de som inte faller under p.1

 

[As_Vegas]

Precis, frigöra resurser genom att man går i pension tidigt eller att man vågar starta eget eftersom man har ett kapital om det skulle skita sig.

Visst, det kanske är möjligt att spara undan tillräckligt med pengar för att gå i pension tidigt eller starta ett företag även med en låg inkomst. Men vad blir den reella, praktiska kostnaden av att spara ihop pengarna?
När man har en låg inkomst så skänker varenda krona glädje och höjer livskvaliteten, vissa hade behövt ge upp det enda nöje de har för att spara en hundralapp. Är det verkligen så konstigt att man inte tycker att det är värt det?
Många låglöneyrken är såpass fysiskt tunga att man inte kan förvänta sig att vara pigg och frisk nog att kunna hitta på särskilt mycket när man gått i pension. Varför spara till något man ändå inte kan njuta av den dagen det kommer?
Man kanske trivs utmärkt på sitt jobb, och inte alls vill gå i pension tidigt eller starta eget utan trivs där man är. Varför spara till något man inte vill ha?

Och sist men inte minst, varför ska de som har det sämst i samhället behöva ta ansvar för att frigöra resurser åt andra när de knappt har till sig själva? Är det verkligen vettigt?

 

[TeamLundVer]

Fast den där kalkylen håller ju bara om du sätter in hundra kronor varje månad men aldrig nånsin gör av med en endaste krona. Att sätta allt på ett kort, och sätta sitt livs besparingar som det tagit 30 år att få ihop och som man aldrig kommer kunna spara ihop till igen på ett enda kort för att starta eget tror jag väldigt få skulle känna sig bekväma med.

Tanken är inte att de som måste vända på kronorna ska spara beloppet utan de som måste vända på kronorna för att de gör dåliga val för sin ekonomi och med lite hjälp så borde de kunna spara både till oförutsedda utgifter och till aktier.

Men om ngn som verkligen vänder på slantarna lyckas (och vill) spara 100kr i månaden så har den åtminstone en lite bättre pension att se fram emot jämfört med om den inte hade gjort det valet.

 

[TeamLundVer]

Fast det är ju en grundläggande inställning till livet, att bygga långsiktigt eller ta dagen som den kommer. Det är ju samma anledning till varför man väljer att studera länge eller skaffa barn sent och planerat, alternativt ta det jobb man råkar få och få barn när de vill komma.

Att tänka sig att några timmar i klassrummet ska kunna ändra det låter optimistiskt. Alla är inte intresserade av att planera långsiktigt, man kanske är fullt nöjd med att ta det som det kommer och har inga långsiktiga mål.

Eller så har tanken aldrig ens slagit en. Som sagt jag kan inte se nackdelen med en utbildning i vardagsekonomi i vilket fall som. Vad är problemet med att vi lär våra ungdomar hur mycket det kostar att flytta hemifrån? Hur man betalar räkningar? Och varför man bör ha en försäkring?

 

[Blue]

de senaste 20 åren har börsen gått upp 11% i snitt. Håller man sig till stora välkända bolag så håller man dessutom nere risken. Sen har du ingen kapitalvinst om du väljer att spara på ett ISK utan en betydligt mindre schablonbeskattning istället.

De senaste 20 åren säger inte så mycket om de nästkommande 40 åren. Schablonbeskattningen hos ISK-konton är väldigt låg just nu eftersom statslåneräntan är extremt låg, det är ingenting som kommer hålla i sig. Om man räknar med en normal statslåneränta så blir schablonbeskattningen ungefär densamma som kapitalvinstskatten.

 

[TeamLundVer]

Visst, det kanske är möjligt att spara undan tillräckligt med pengar för att gå i pension tidigt eller starta ett företag även med en låg inkomst. Men vad blir den reella, praktiska kostnaden av att spara ihop pengarna?
När man har en låg inkomst så skänker varenda krona glädje och höjer livskvaliteten, vissa hade behövt ge upp det enda nöje de har för att spara en hundralapp. Är det verkligen så konstigt att man inte tycker att det är värt det?
Många låglöneyrken är såpass fysiskt tunga att man inte kan förvänta sig att vara pigg och frisk nog att kunna hitta på särskilt mycket när man gått i pension. Varför spara till något man ändå inte kan njuta av den dagen det kommer?
Man kanske trivs utmärkt på sitt jobb, och inte alls vill gå i pension tidigt eller starta eget utan trivs där man är. Varför spara till något man inte vill ha?

Och sist men inte minst, varför ska de som har det sämst i samhället behöva ta ansvar för att frigöra resurser åt andra när de knappt har till sig själva? Är det verkligen vettigt?

Återigen missar du vilka det är jag pratar om

 

[TeamLundVer]

De senaste 20 åren säger inte så mycket om de nästkommande 40 åren. Schablonbeskattningen hos ISK-konton är väldigt låg just nu eftersom statslåneräntan är extremt låg, det är ingenting som kommer hålla i sig. Om man räknar med en normal statslåneränta så blir schablonbeskattningen ungefär densamma som kapitalvinstskatten.

mina exempel är beräknade på 2% statslåneränta. När den var som högst låg den på strax över 4%

 

[Mabuse]

Jag skulle aldrig rekommendera ngn att låna pengar till aktier på samma sätt som jag aldrig skulle rekommendera ngn att låna pengar för att åka på semester. Jag håller med dig om att aktier innebär en risk men det finns ett talesätt som heter "Förstå vad du köper" som jag tycker är oerhört bra. Om du håller dig till stora stabila bolag som du förstår dig på. Där du vet hur de tjänar sina pengar (t ex HM tjänar pengar på att sälja kläder) då har du minskat dina risker betydligt.

Sen vad det gäller status på yrken så har åtminstone inte jag upplevt att det är så utbrett i min ålder. Jag har alltifrån städare, egna företagare, bönder, jurister, läkare och direktörer i min närhet och jag kan inte se att ngn av dem uttryckt ngn skillnad i status beroende på yrke jämfört med de andra. Men det är kanske en generationsfråga? Jag upplever att det är högre status att leva det liv du vill ha än att ha en fin titel och tjäna mycket pengar till skillnad mot hur det ser ut i generationen över mig.

Statusskillnaden visar sig i hur samhället värderar jobben. Titta t ex på städarens vs affärsjuristens arbetsförmåner, arbetsmiljö, lön, långsiktiga fysiska hälsa, bostad, möjlighet att få samhällsservice, etc.

Vad som sen ger status i ett specifikt socialt sammanhang är en annan sak, åker du till Göteborgs Horse Show så är Marcus Ehning kung och får stående ovationer för att ingen rider en omhoppning som han, skulle han kliva in på mitt jobb skulle ingen veta vem han var, och folk skulle inte uppskatta hans meritlista något vidare heller.

 

[Mabuse]

Eller så har tanken aldrig ens slagit en. Som sagt jag kan inte se nackdelen med en utbildning i vardagsekonomi i vilket fall som. Vad är problemet med att vi lär våra ungdomar hur mycket det kostar att flytta hemifrån? Hur man betalar räkningar? Och varför man bör ha en försäkring?

Vad jag vet lär man sig redan det där i skolan, åtminstone gjorde jag det. I samhällskunskap och hemkunskap, eller liknande ämnen. Ok, inte hur man betalar en räkning, eftersom det är olika för varje bank och de gärna lär en hur man ska göra för att använda just deras hemsida.

 

[Blue]

mina exempel är beräknade på 2% statslåneränta. När den var som högst låg den på strax över 4%

Nja den har i perioder varit över 10%. Fyra procent låter mer som ett långsiktigt genomsnitt.

https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/statslanerantan/?year=1990

 

[Liran]

För det första handlar det om 21.000kr på 10 år. Fortfarande inte så mycket kanske men vad viktigare är att man genom sitt egna sparande lärt sina barn ngt viktigt. Och personen som kanske är 30(?) har 35 år kvar till en pension som fattigpensionär.

Fast om den har kunnat sätta av 100kr i månaden i de 35 åren så har den 405.000kr vid pension att dryga ut sin urusla pension med. Eller bara ta utdelningen vilket (om man valt utdelningsaktier) bör landa runt 2.000kr i månaden skattefritt...

Det handlar om ett val. Det jag tycker är beklämmande är att folk inte ens vet om att de har ett val. Buke tenderar t ex att bestå av relativt högutbildade människor och inte ens här har man tydligen koll på vad 100kr faktiskt gör i det långa loppet.

Håller med dig i princip, men undrar hur du har fått den månatliga utdelningen på ett aktiekapital på 405 000kr till 2000kr skattefritt per månad. Kan du visa uträkningarna?

 

[VLMF]

Vad jag vet lär man sig redan det där i skolan, åtminstone gjorde jag det. I samhällskunskap och hemkunskap, eller liknande ämnen. Ok, inte hur man betalar en räkning, eftersom det är olika för varje bank och de gärna lär en hur man ska göra för att använda just deras hemsida.

Japp det ingick och ingår i såväl Hemkunskap som i SO-ämnena i mellan- och högstadiet.

 

[Sleepy]

@TeamLundVer Hur länge sedan är det du startade din "pengamaskin" och började handla med aktier?