Jag har en Bullterrier hane på två år som tidigar varit vanvårdat, och han har lite "attityds problem"
Jag har haft Daddy i 9-10 månader nu och anledningen till att jag fick ta över honnom va att han nästan bet ihjäl en annan hund.
Jag är hans 4 ägare och här är det som jag VET har hänt med honnom
Ägare nummer 1:. Jag vet att han tillbringade i stortsett hela dagarna inlåst i en hund bur och jag VET att dom slog mot buren.
Men när ägare nummer 2 fick honnom så va han inte agressiv mot andra hundar men han hamnade i slagsmål med en Pittbull och fick därför flytta till Ägare nummer 3.
Hos Ägare nummer tre så blev han slagen ganska mkt (i tron om att det ÄR så man bäst uppfostar en hund så visst fick han ävenkärlek där men mkt stryk oxå tyvärr)och lämnad hemma själv i upp till 20 timmar i sträck. När han bodde där så blev han mer och mer aggresiv mot hundar som man mötte ute men bodde samtidigt ihop med en Chiuaua(dom va kompisar inga problem mellan dom) sen flyttade ägaren ifrån stockholm och då bodde han ihop med en annan hund och det gick bra i två veckor.. Sen hade Daddy utan förvarning(den andra hunden låg på andra sidan soffan och sov) bara lugnt gått fram och bitit tag över bröstkorgen på den andra hunden och vägrat släppa så dom fick bända upp munnen med ett vedträ..Den andra hunden fick köras direkt till vetrinären och opereras(alla revben på ena sidan va av)
Det va då han kom till mig. I början när jag hade honom skällde han på hundar man mötte men inte mer än så..
Sen blev han attakerad av två schäfer korsningar och då bröt självaste helvetet ut!!
Jag kunde inte gå utanför min port utan att han blev HELT galen.. han kampade i kopplet skällde KONSTANT och så fort det åkte förbi en bil eller något annat rörde sig så attakerade han mig.Och det va inte lite!! Han hoppade och högg med min hals i sikte!!
Så det blev att köpa munkorg (för skam den som ger sig!):smirk: Efter att ha nästan tränat ihjäl oss (och några resor på akuten senare) så är han min ängel igen!
Nu är han hur lugn som helst när JAG är ute och går med honom(tyvärr så är det bara när jag är med)
Jag har tillochmed kunnat ha honnom ihop med en av Schäfer korsningarna som attakerade och dom busade och lekte jätte mkt! (men jag är ju inte dum så munkorgen stannar på !!)
MEN om man möter en hund och denna börjar skälla.. Då är det inte lika kul längre.. Förvisso så attakerar han inte människor längre (när jag är med)om han blir arg, men han blir han tillräkligt arg så biter han i det som finns närmast.. Det kan vara VAD SOM HELST!!
Det är på grund av att han blir så arg som jag nu är intresserad av att höra massa olika tankar kring detta, Tror ni han kan bli 100% lugn igen?
Jag har haft Daddy i 9-10 månader nu och anledningen till att jag fick ta över honnom va att han nästan bet ihjäl en annan hund.
Jag är hans 4 ägare och här är det som jag VET har hänt med honnom
Ägare nummer 1:. Jag vet att han tillbringade i stortsett hela dagarna inlåst i en hund bur och jag VET att dom slog mot buren.
Men när ägare nummer 2 fick honnom så va han inte agressiv mot andra hundar men han hamnade i slagsmål med en Pittbull och fick därför flytta till Ägare nummer 3.
Hos Ägare nummer tre så blev han slagen ganska mkt (i tron om att det ÄR så man bäst uppfostar en hund så visst fick han ävenkärlek där men mkt stryk oxå tyvärr)och lämnad hemma själv i upp till 20 timmar i sträck. När han bodde där så blev han mer och mer aggresiv mot hundar som man mötte ute men bodde samtidigt ihop med en Chiuaua(dom va kompisar inga problem mellan dom) sen flyttade ägaren ifrån stockholm och då bodde han ihop med en annan hund och det gick bra i två veckor.. Sen hade Daddy utan förvarning(den andra hunden låg på andra sidan soffan och sov) bara lugnt gått fram och bitit tag över bröstkorgen på den andra hunden och vägrat släppa så dom fick bända upp munnen med ett vedträ..Den andra hunden fick köras direkt till vetrinären och opereras(alla revben på ena sidan va av)
Det va då han kom till mig. I början när jag hade honom skällde han på hundar man mötte men inte mer än så..
Sen blev han attakerad av två schäfer korsningar och då bröt självaste helvetet ut!!
Jag kunde inte gå utanför min port utan att han blev HELT galen.. han kampade i kopplet skällde KONSTANT och så fort det åkte förbi en bil eller något annat rörde sig så attakerade han mig.Och det va inte lite!! Han hoppade och högg med min hals i sikte!!
Så det blev att köpa munkorg (för skam den som ger sig!):smirk: Efter att ha nästan tränat ihjäl oss (och några resor på akuten senare) så är han min ängel igen!
Nu är han hur lugn som helst när JAG är ute och går med honom(tyvärr så är det bara när jag är med)
Jag har tillochmed kunnat ha honnom ihop med en av Schäfer korsningarna som attakerade och dom busade och lekte jätte mkt! (men jag är ju inte dum så munkorgen stannar på !!)
MEN om man möter en hund och denna börjar skälla.. Då är det inte lika kul längre.. Förvisso så attakerar han inte människor längre (när jag är med)om han blir arg, men han blir han tillräkligt arg så biter han i det som finns närmast.. Det kan vara VAD SOM HELST!!
Det är på grund av att han blir så arg som jag nu är intresserad av att höra massa olika tankar kring detta, Tror ni han kan bli 100% lugn igen?