Sv: Kalla Fakta granskar travet.
Bigganl, jag möter ditt inlägg, men ta det inte som om jag "pekar" ut dig personligen.
Jag har träffat endel travtränare som satt hästens start före hästens välbefinnande. Pga att de inte velat "svika" de som spelar på hästen. De som tävlar tävlar inte enbart för sin egen skull. De tävlar lika mycket för alla de som spelat på hästen också. Men jag är inte insatt väl i travvärlden så det kanske inte alls är något som är vanligt förekommande. Jag kanske bara haft oturen att träffa dåliga tränare. Sådana finns det ju inom alla inriktningar.
Beklagligt att du har mött en del travtränare som har resonerat så.
Själva resonemnaget framstår för mig ytterst märkligt då tränare och kuskar
sätter spelarens roll sist! (Fråga Nybrink
)
Först är det den sportsliga framgången. Ingen inom branchen stod väl i valet och kvalet mellan en karriär som pokerspelare eller travtränare/kusk!
Det är ju intresset för hästen, sporten, som förde en in i travet!
Men först och främst har tränaren ansvaret gentemot ägaren!
Tar en tränare ut hästar som inte är i tävlingsmässigt skick -och om tränaren lyckas att dribbla sig förbi banveterinären osv- så kommer tränaren att tappa kunder!
Det säger ju sig självt!
Ska försöka. Travsporten syns ju mycket mera i media också än övrig hästsport. Det verkar ligga mycket prestige i travsporten, men det är bara min egen känsla. Jag är som sagt inte insatt i travet. Det är bara den uppfattning jag fått.
Att travsporten syns mer än tex. dressyrsporten är ju för att travet har fler utövare och fler personer är intresserade av trav än dressyr.
Drar en parallell mellan tex. fotboll och basket.
Däremot är många med mig synnerligen irriterade på att media många gånger förvandlar våra hästar till den nummerbricka den har lottats till.
Dvs, man nämner inte ens hästens namn utan det kunde lika gärna ha varit en lottodragning man redovisade!
Prestige..
Jag vet inte riktigt vad du lägger för innebörd i det ordet i travsammanhang men prestige finns i ALLA sporter.
Jag drar återigen en parallell, denna gången mellan Malin Bayard och Helena Lundbäck.
Sen så gissar jag att det är många som inte vet ett skvatt om trav egentligen, men som tror att tränarna ser hästarna som tävlingsmaskiner eftersom det spelas så stora summor och vinster är värda mycket för både ägare och tränare. Jag misstänker att det är de som vet minst som gör såna antaganden och då sprids uppfattningen. De utgår liksom ifrån att pengar och känslor inte går ihop.
Det fetmarkerade tror jag är huvudet på spiken!
Travets räddning och FÖRBANNELSE är att det finns en möjlighet att spela på vår sport!
Men jag som både har varit hästskötare och hästägare ska ärligt säga att spelarens betydelse går mig helt förbi!
Jag har inte haft en tanke på, när man har slitit i stallet så som alla hästägare gör, spelpengarna som omsätts i vår sport finns för jag har inte fått ta del av dom!
De hästar vi har haft i proffsträning har inte ens gått ihop sig trots att de har haft en halv miljon på sig!
Jag har inga siffror exakt men att ha en häst hos en stor proffstränare kostar ca 200 000:- per år
Man har gjort om reglerna så idag har de flesta hästägare ett bolag, vilket innebär att de vinstpengar som blir över beskattas på ett annat sätt.
Därför är det så stora summor i form av vinstpengar som ska till innan en häst kan generera ett överskott.
Om jag inte har hört fel så är det 10% (TIO PROCENT!) av travhästarna som går ihop!
Dvs, det är hästar vars framgångar på travbanan betalar för sitt uppehälle.
Vad procentsatsen blir om vi ska räkna de hästar som ger sina ägare överskottspengar vågar jag inte tänka på.
En storhästägare som har ägt ett hundratal hästar under sin livstid får i bästa fall fram en framgångsrik mångmiljonär som får bekosta de mindre lyckade hästarna.
Ska man tjäna pengar på sin häst ska man vara en liten amatörtränare med få, egenägda, hästar som lyckas få fram en storstjärna, med en medioker stam = billiga att köpa in eller föda upp, som tex. Opal Viking eller Fridhems Ambra.
Därför är hela debatten med våra hästar som penningmaskiner så snedvriden.
Jag såg inslaget med, den i tråden gästspelande, Mantorpsveterinären.
Jag kan bara beklaga att han står och pratar om den dolda plågan med magsår, lungblödning osv samtidigt som upploppsbilder med Johnny Takter (Som är en erkänt stor djurälskare) visas.
Underförstått, den oinvigde förfasar sig och tror att den tävlande hästen som visas är lungblödare eller springer med magsår.
Detta är givetvis helt felaktigt då en häst med lungblödning eller magsår inte kan prestera någonting.