Jobbig inridning?

Sv: Jobbig inridning?

Herre jösses. Hur är man funtad om man ljuger om en sådan sak. Det är ju livsfarligt!!! Nu blev det axlar ur led, fläskläpp osv - kunde lika gärna varit en nacke om rök! Är säkert åtalbart....
 
Sv: Jobbig inridning?

Min fråga är egentliven VARFÖR man ljuger om det. Visst, det kanske gör någon tusenlapp på priset, men å andra sidan riskerar man inte att få en tvist på halsen.

Nu kan jag tänka mig att säljaren FÖRST provat och misslyckats med inridningen, SEDAN försökt sälja den som oriden. När inte det gått har säljaren uppgraderat till "riden, men för länge sedan". Orutinerat.
 
Sv: Jobbig inridning?

Jo så är det säkert. Säljaren kom väl på att det är hyfsat svårt att sälja ett 7-årigt sto som inte blivit ridet och dessutom inte är registrerat. Då finns det ju faktiskt INGET användningsområde för hästen.... Så hon annonserade henne som tidigare riden och att registrering var på gång. Det var för 6 år sedan och hästen är fortfarande varken riden eller registrerad. Fast hon avlar på henne i alla fall... och säger till fölköparna att registrering är på gång... :crazy:
 
Sv: Jobbig inridning?

Jag säger inte att det inte finns knepiga hästar...

Rent spontan reaktion efter att jag läste ditt inlägg är ungefär "hon kanske gör för mycket med hästen istället"...

Ge hästen ett par månader vila och prova att börja om sedan :) Bara för att en häst är 3 år så betyder det inte att den är mogen för inridning. Vissa kan man börja på när dom är 2 år och andra väntar man tills dom är 5....
(nu vet jag inte vad för häst det är ni har, hur gammal, vad den gjort innan osv osv men det är oväsentligt för mig som sitter här bakom en datorskärm... ;) )

Men sedan förstår jag också (till och med jag ;) ) att sådana som har in och tillridningar som yrke har inte all tid i världen på sig. Hästägare betalar dyra pengar varje månad och förväntar sig resultat. Allt är inte svart och vitt faktiskt :idea:

Och det finns inget jag kan säga om det, alla har sitt eget upplägg, på många hästar fungerar det men ibland, som nu för er, fungerar det uppenbarligen inte.
 
Sv: Jobbig inridning?

Målet för alla som ger sig på inridning måste väl ändå vara att lära sig läsa varje individ och lägga upp plan för just den hästen. På så sätt slipper man motgångar.

Det finns en anledning till varför vissa rider in sina hästar utan ett enda bocksprång och andra ligger på backen var och varannan dag.

Har man ett inridningsprojekt som man tycker är jobbig så har man nog missat ett eller två steg i utbildningen av hästen...

Tänk som dom gör när man kör in en häst... Det går inte att spänna för en vagn utan att vara 200% säker att hästen klarar av det.
Samma sak borde alla som ska upp på en hästens rygg för första gången tänka...


Vet du, jag håller inte alls med dig. Hästar är individer och bara för att man lyckats med ett gäng inridningar före så garanterar inte det att även nästa ska gå bra.

Sedan har vi motsatt fall. Jag red själv in min förra häst efter att bara ha ridit in en annan häst tidigare. Det gick hur bra som helst men inte sjutton var det min förtjänst. Det var helt enkelt en snäll och arbetsvillig häst som inte hade ont någonstans och hade förtroende för människan.

Mer än så är det inte, med en någorlunda normal och frisk häst och en någorlunda hygglig ryttare på ryggen fungerar det mesta. Brister det dock någon av förutsättningarna hos häst eller ryttare så kan det gå käpprätt.
 
Sv: Jobbig inridning?

Så en häst som är uppväxt på lösdrift och aldrig hanterats av en människa och slänger av, den är dum då?

Och den som har fötts upp i stall och gullats med varje dag sedan födseln och sedan varit på promenader, longering, tömkört, löshoppning, you-neme-it... det är en snäll häst?


Eller hur menade du?
Jag skrev ju att man måste lära sig läsa av varje individ, vare sig det är ditt första projekt eller ditt 1000:e.

Den hästen du red in igår behöver inte nej vara likadan som den du rider in idag... var det inte precis det jag skrev?
 
Sv: Jobbig inridning?

Så en häst som är uppväxt på lösdrift och aldrig hanterats av en människa och slänger av, den är dum då?

Och den som har fötts upp i stall och gullats med varje dag sedan födseln och sedan varit på promenader, longering, tömkört, löshoppning, you-neme-it... det är en snäll häst?


Eller hur menade du?
Jag skrev ju att man måste lära sig läsa av varje individ, vare sig det är ditt första projekt eller ditt 1000:e.

Jag förstår faktiskt inte vad du skriver?! VAR har jag skrivit att en häst som gått på lösdrift är dum när den slänger av men en häst som fått mer mänsklig kontakt är snäll?!

Har jag överhuvudtaget ens nämnt de begreppen?!

JAG skriver att jag inte håller med om din åsikt nedan

Det finns en anledning till varför vissa rider in sina hästar utan ett enda bocksprång och andra ligger på backen var och varannan dag.

Har man ett inridningsprojekt som man tycker är jobbig så har man nog missat ett eller två steg i utbildningen av hästen...

eftersom det finns hästar som fått maximala inridningsförutsättningar av kunnig ryttare/ägare men det har inte fungerat ändå. Det kan bero på allt från smärta till att hästen de facto är oridbar.
Och det ödet kan drabba den ryttare som tidigare ridit in ett stort antal hästar utan minsta problem.

Ett inridningsproblem som är jobbigt behover inte nödvändigtvis bero på att man missat något som helst steg i utbildningen eftersom hästar är individer och alla följer inte samma mall.


Även i texten nedan håller jag inte med, det kan ha fungerat superbt hela vägen fram till inridningen men när det sedan blir "skarpt läge" finns inga garantier för att det ska fungera ändå.
Självklart finns det folk som forcerar sina hästar och att det därför blir fel men det är inte en alltid en absolut sanning.

Tänk som dom gör när man kör in en häst... Det går inte att spänna för en vagn utan att vara 200% säker att hästen klarar av det.
Samma sak borde alla som ska upp på en hästens rygg för första gången tänka...
 
Sv: Jobbig inridning?

delvis KL
Jag tycker nog att hästar är individer, en del är lätta att rida in medan andra är nästintill omöjliga. Så är det med människor också, en del sitter tyst och snällt i skolan, och en del kan bara inte sitta stilla utan är naturligt mer livliga eller t.om jättestökiga.

Hästar har också olika lätt att lära. En häst som reds in i mitt stall var faktiskt ganska blond, hon förstod liksom inte, utan där gick det åt massa tid till inridningen - även om hästen var jättesnäll.

Men visst gör det skillnad om man haft hästen sen föltiden och den är mycket hanterad och litar på sina människor.
 
Sv: Jobbig inridning?

Jag köpte en gång ett 7-årigt arabsto som enligt säljaren var inriden utan problem som 4-åring men sen fått föl och inte blivit riden sedan dess. Jag tog det säkra före det osäkra och började om från början och behandlade henne som om hon aldrig varit riden. Allt arbete från backen gick väldigt bra - hon var lugn, fin och uppmärksam men jag tog gott om tid på mig med det ändå eftersom jag vid det arbetet också lärde känna henne och tyda hennes signaler... Trodde jag.

Sen var det dags att börja hänga på henne. Hävde mig försiktigt upp på ryggen - heeelt oberörd var hon. Rörde mig lite - fortfarande kolugn. Lyfte överkroppen lite - inte en reaktion. Då tänkte jag att "jamen jag är ju för fånig - det här är ju inget nytt för henne, hon ÄR ju faktiskt inriden och undrar säkert varför jag håller på och daltar så här..."

Såååå... Jag tog beslutet att hoppa över några steg och la istället över benet och satte mig framåtlutad på henne. Hon stod fortfarande helt kolugn. Sen tog hon ett steg framåt... och fullständigt exploderade! Jag flög av och hamnade på axeln som blev så illa skadad att jag inte kunde göra några fler försök.

Tog istället kontakt med en professionell beridare. Hon skrattade gott åt mig när jag berättade om hästen och bedyrade att hon aldrig någonsin stött på en häst som inte gick att rida in - vissa tog bara lite längre tid på sig och den här madamen som såg så lugn och fin ut och dessutom varit riden som yngre skulle ju inte bli några problem med... Träffade beridaren lite då och då under tiden och hon var då ingen vacker syn - haltande med fläskläppar och blåmärken och det räckte med att jag mötte hennes blick för att förstå vem som var skyldig till detta...

Det var säkert ett jättenederlag för hennes ego men till slut var hon faktiskt tvungen att ge upp. Det GICK inte - hästen bockade runt tills hon gick omkull vid varenda försök att vara kvar på ryggen.

Det visade sig sen att säljaren ljugit och att hästen aldrig varit riden alls, vilket ledde till en långdragen tvist och att hon fick ta tillbaka hästen. Men det är en annan historia...

Tänk om.....ni aldrig hade tagit det där steget och du istället suttit av.
Men det är lätt att vara efterklok.
 
Sv: Jobbig inridning?

Målet för alla som ger sig på inridning måste väl ändå vara att lära sig läsa varje individ och lägga upp plan för just den hästen. På så sätt slipper man motgångar.

Det finns en anledning till varför vissa rider in sina hästar utan ett enda bocksprång och andra ligger på backen var och varannan dag.

Har man ett inridningsprojekt som man tycker är jobbig så har man nog missat ett eller två steg i utbildningen av hästen...

Tänk som dom gör när man kör in en häst... Det går inte att spänna för en vagn utan att vara 200% säker att hästen klarar av det.
Samma sak borde alla som ska upp på en hästens rygg för första gången tänka...

Håller helt med dig.
Om man som inridare kan läsa av hästen och förutse vad som kommer hända så blir inridningen lättare, så är det bara.

Sen innebär det ju inte automatiskt att inridaren gör FEL om hästen skulle börja bocka, utan det kan helt enkelt vara så att h*n missade en pytteliten signal. Det är mänskligt att missa de signalerna och det är sånt man (bör) lär(a) sig av.
Förhoppningsvis då inte på hästens bekostnad. :p

Sen är det ju så att ju mer man förbereder hästen desto bättre förutsättningar har man vid allt som ska ske kring hästen.
Och som sagt. Allt är itne svart vitt, utan olika hästar behöver ju olika förberedelser.
 
Sv: Jobbig inridning?

eftersom det finns hästar som fått maximala inridningsförutsättningar av kunnig ryttare/ägare men det har inte fungerat ändå. Det kan bero på allt från smärta till att hästen de facto är oridbar.
Och det ödet kan drabba den ryttare som tidigare ridit in ett stort antal hästar utan minsta problem.

Ett inridningsproblem som är jobbigt behover inte nödvändigtvis bero på att man missat något som helst steg i utbildningen eftersom hästar är individer och alla följer inte samma mall.

Även i texten nedan håller jag inte med, det kan ha fungerat superbt hela vägen fram till inridningen men när det sedan blir "skarpt läge" finns inga garantier för att det ska fungera ändå.
Självklart finns det folk som forcerar sina hästar och att det därför blir fel men det är inte en alltid en absolut sanning.
Men det är ju precis det som Seabaz menar (iaf vad jag förstår).
Det går inte att följa en mall när man rider in hästar utan man måste läsa av just den individen
.
Om man har ridit in 100 unghästar och det gått bra, sen kommer det en som är "knäpp", då gäller det ju att kunna läsa av DEN hästen och ge DEN hästen rätt förberedelser och förutsättningar för att det ska bli en bra inriden häst.

Det är När man följer mallen som det blir fel, eftersom hästar som du skriver är individer.
Man måste göra individuella bedömningar när man rider in hästarna.
 
Sv: Jobbig inridning?

Jag håller med dig till viss del. De tre jag haft som varit på inridning innan utan att bli inridna har alla varit knepiga. De hästar som varit helt färska när jag fått dom på inridning, har det sällan varit problem med - med ett undantag.

Där fanns det andra omständigheter som spökade. Hästen hade en fantastisk (men otroligt skrämmande...) stam, inköpt dyrt utomlands. Hästen kunde vara helt normal emellanåt, sen kunde hon få ett ryck o attackera folk, samma vid ridningen. Nåja, hästen blev inriden, men fortsatte med dessa ryck. Hon blev borttagen som fyraåring. Hästen var helt frisk, fysiskt sätt, däremot tror jag inte hästen kan ha mått psykiskt bra någonstans, hon påminde mig väldigt mycket om en människa med vanföreställningar. Ena sekunden glad och normal, andra sekunden totalt livrädd och aggressiv. Hästen hade ju varit med om något traumatiskt, det märktes, men vad det var fick jag aldrig reda på, och vad som triggade igång dessa "ryck" lyckades aldrig någon lista ut heller, så av rena säkerhetsskäl togs hon bort. Det var synd, det var en fin häst som var ruskigt trevlig, men hon blev riktigt farlig så jag ifrågasätter mig inte alls beslutet.
 
Sv: Jobbig inridning?

Men det är ju precis det som Seabaz menar (iaf vad jag förstår).
Det går inte att följa en mall när man rider in hästar utan man måste läsa av just den individen
.
Om man har ridit in 100 unghästar och det gått bra, sen kommer det en som är "knäpp", då gäller det ju att kunna läsa av DEN hästen och ge DEN hästen rätt förberedelser och förutsättningar för att det ska bli en bra inriden häst.

Det är När man följer mallen som det blir fel, eftersom hästar som du skriver är individer.
Man måste göra individuella bedömningar när man rider in hästarna.

Då har jag mycket svårt att förstå hur man kan uttala sig så kategoriskt ang. ex.vis att en "jobbig " inridning automatiskt innebär att man missat utbildningssteg med hästen.

De allra flesta hästar går utmärkt att rida in även för en rätt medelmåttig ryttare. Det finns ett helt gäng med hästar som är så schyssta att de fungerar ridmässigt TROTS att de inte får ultimata förutsättningar vid inridningen.
Sedan finns det känsliga individer som köper konceptet när de får ultimata förutsättningar men inte hade fungerat med en sämre inridare.
Och sedan finns det en klick hästar som är oridbara, många gånger beroende på smärta.

För mig känns det helt fel att kategoriskt tro att en misslyckad eller jobbig inridning alltid beror på utbildningsfel. En person som har en känslig individ har kanske gjort en långt mer ultimat utbildning inför inridningen än en sämre ryttare som haft turen att få en väldigt schysst häst.
 
Sv: Jobbig inridning?

Jag tror vi menar samma sak men skriver på olika sätt.

Jag är en sån som höjer hästhantering långt över ridning.

Om vi utgår ifrån att alla hästar i alla fall är friska och inte har ont. Självklart finns det hästar som är "knepigare". Men dom har ju inte fått samma förutsättningar antagligen.

Och även 10 hästar som man kan tycka har fått exakt samma förutsättningar kan vara olika att rida in. Det kan vara så enkelt att den ena hästen har en mamma som är mycket undergiven i flocken och den andra hästen har ett dominant ledarsto som mamma.

Dom hästarna kommer bli olika i sättet även om dom är uppväxta tillsammans på exakt samma sätt!

Det är så himla mycket som spelar roll hur en häst kommer att reagera på olika (nya) saker.
Och då kanske den en behöver en vecka längre på sig i allting än den andra. Eller en månad mer... Eller så går det exakt likadant att rida in dom...

Men man kan inte följa en och samma mall på alla hästar, även om den fungerar på 99 hästar så kommer den 100:e att slå emot. Och då gäller det att ha en Plan B så man inte stökar runt med den unga hästen...

Precis som Vita_N också försöker förklara
 
Senast ändrad:
Sv: Jobbig inridning?

Ja, antagligen menar vi samma sak men pratar förbi varandra:)

Jag är helt med på att man som skicklig hästläsare och inridare kan läsa olika hästar bättre och därmed ge dem en lättare resa i inridningen en de som enbart kör genom standardmallen. Till ex. genom att ge dem mer tid för att mogna, köra igenom vissa moment extra noga etc.

MEN, jag har dock varit med om ytterst skickliga inridare och hästläsare som totalt misslyckats med inridningen av enskilda hästar. Och jag har sätt ytterst klantiga inridare med noll koll inom hästläsandet som fixar en inridning enbart p.g.a. det faktum att den enskilda hästen är väldigt snäll.
 
Sv: Jobbig inridning?

enbart p.g.a. det faktum att den enskilda hästen är väldigt snäll.

Eller så sätter inte den ryttaren lika mycket press på hästen som en "duktigare" gör...

För är det nåt jag lärt mig också (inte minst med min egen häst) så är det att han är (trodde jag) världens gulligaste pluttigris.
Sedan kom en kompis ut och skulle rida hästen och hjälpa mig att börja utbilda hästen...
DÅ kom bocksprången även om man bara skratta åt dom för dom var så små...

Då var hästen 6 år och riden i tre år redan men mest "lajat omkring" både i skogen och på ridbanan utan vidare press (för att jag inte visste bättre då).

Så självklart ifrågasätter många hästar och det är naturligt.
Jag själv som människa ifrågasätter ju också när någon kommer och talar om för mig vad jag ska göra. Motivation är a och o hos alla ;)
 
Sv: Jobbig inridning?

Eller så sätter inte den ryttaren lika mycket press på hästen som en "duktigare" gör...

I dessa fall fungerade det inte att komma upp på ryggen och skritta och kunna sitta kvar....
Så någon press var det absolut inte fråga om.
 
Sv: Jobbig inridning?

Jag hade en häst på inridning för många år sen som var ganska hopplös. Han var fyra år och något måste ha hänt tidigare, en tysk häst som var livrädd för människor. Kunde knappt fånga honom i boxen till att börja med. Efter en del lirkande kunde jag, och bara jag fånga honom i boxen och hagen. När vi skulle börja hänga på honom gick det bra så länge vi stod still men så fort han skulle ta ett steg framåt blev han hypernervös och kastade sig iväg. Efter ett tag vågade jag ändå lägga över benet och det var likadant då, galopp iväg, sprang några varv på volten för att sedan lugna ner sig och därefter gick det rida som vanligt. Väldigt läraktig och ridbar i övrigt. Men när man ridit klart gick det inte hoppa av - så fort man släppte stigbygeln och lutade sig framåt sprang han iväg igen... Mycket märkligt.
Det var en kompis som är hästhandlare som hade denna hästen och då det ändå började gå ganska bra med ridningen skulle det komma en kund och titta på honom, en välkänd och duktig tjej som är bra med lite problemhästar. Så fort hon skulle ta sig upp exploderade hästen och sen gick det aldrig mer att rida på honom... Tror inte han lever idag. Skulle verkligen vara intressant att veta vad den hästen varit med om som gjorde att han betedde sig så.
 
Sv: Jobbig inridning?

vet inte om det är så jättemärkligt?
Många unghästar regagerar med att fly de första stegen. Därför låter man dem de första gångerna bara ta ett steg i taget - ryttaren ändrar ju liksom balansen på dem. kan också bero på att gjorden spänner lite annorlunda osv.

svårt att förklara i skrift vad jag menar.
 

Liknande trådar

Hästhantering Har massa problem med nyköpt häst. Känner mig desperat. Jag bestämde mig för att köpa en riktigt bra häst, tänkte att en gång i...
4 5 6
Svar
117
· Visningar
8 868
Senast: Ponsa
·
Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
2
Svar
20
· Visningar
2 085
Träning Hej! Vi har två islandshästar som står på mina föräldrars gård, valack 23 år och sto 16 år. Vi har haft dem i många år och tidigare red...
Svar
12
· Visningar
1 280
Ridning Har insett att jag kan mycket om foder, hagar, beteende och träning från marken - men väldigt lite om hur man faktiskt lägger upp...
Svar
5
· Visningar
576
Senast: MiniLi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp