Jag tror att det flyttat in en skitunge i vårt stall

[spinxx]

Long story short: Nyinflyttad helt fantastisk familj som flyttade in med tre hästar för ca. 2 veckor sedan.
Tonårsdottern verkar dock lite slarvig, jag tänkte att det berodde på tonårshormoner och kanske dels på avsaknaden av erfarenhet gällande noggrannhet i välorganiserade, om än mindre, stall.

Vi inackorderade delar sadelkammare och då vi alla är aktiva tävlingsryttare så förvaras det mycket dyr utrustning där, försäkringen täcker vid inbrott/stöld så länge dörren är låst. Vi är alla måna om att låsa/släcka/städa och vi har aldrig haft problem med detta.

Nu till poängen:
1a tillfället: Lyset på ridbanan lämnades tänt över natten. Tonårsdottern var sist på plats vilket gårdsägaren noterat genom deras fönster (utsikt över ridbanan). Det har hänt oss alla, men när gårdsägaren påpekade detta dagen därpå blånekade flickan att hon skulle glömt att släcka, och sa istället att hon "var helt säker" på att hon släckt.

2a tillfället: Jag och flickan är ensamma i stallet, de andra inackorderingarna har redan varit i stallet under dagen. Jag går iväg till vårt ridhus (10 min promenad) och hon kommer upp med sin häst ungefär 40 min senare då jag är klar för att gå ned. När jag kommer tillbaka till stallet är sadelkammaren öppen och tänd.
Jag påpekar det till henne dagen efter men får som svar "Vad konstigt. För jag låste innan jag gick upp."

3e tillfället: Samma scenario som ovan. Jag kommer tillbaka till stallet och ser att sadelkammaren är öppen. Hennes pappa (som precis som mamman verkar vara en väldigt reko person) dyker upp och jag tar det då med honom och förklarar att det inte är första gången detta hänt. Jag måste åka och lämnar stallet innan flickan kommer tillbaka.
Jag får höra av en annan tjej i stallet att pappan pratat med flickan straxt efter att jag åkt, och att hon då svarat "Det var inte jag som var här sist, utan Denise. Så det måste varit hon som glömt att låsa". Vilket
naturligtvis inte stämmer då Denise varit i stallet men hunnit åka hem innan flickan lämnat stallet för att gå till ridhuset.

Nu har det mig veterligen inte hänt något mer under den senaste veckan, men OM detta förekommer igen, -hur sjutton pratar man med en tonåring som bara skyller ifrån sig? Hur hade ni gjort?

 

[As_Vegas]

Long story short: Nyinflyttad helt fantastisk familj som flyttade in med tre hästar för ca. 2 veckor sedan.
Tonårsdottern verkar dock lite slarvig, jag tänkte att det berodde på tonårshormoner och kanske dels på avsaknaden av erfarenhet gällande noggrannhet i välorganiserade, om än mindre, stall.

Vi inackorderade delar sadelkammare och då vi alla är aktiva tävlingsryttare så förvaras det mycket dyr utrustning där, försäkringen täcker vid inbrott/stöld så länge dörren är låst. Vi är alla måna om att låsa/släcka/städa och vi har aldrig haft problem med detta.

Nu till poängen:
1a tillfället: Lyset på ridbanan lämnades tänt över natten. Tonårsdottern var sist på plats vilket gårdsägaren noterat genom deras fönster (utsikt över ridbanan). Det har hänt oss alla, men när gårdsägaren påpekade detta dagen därpå blånekade flickan att hon skulle glömt att släcka, och sa istället att hon "var helt säker" på att hon släckt.

2a tillfället: Jag och flickan är ensamma i stallet, de andra inackorderingarna har redan varit i stallet under dagen. Jag går iväg till vårt ridhus (10 min promenad) och hon kommer upp med sin häst ungefär 40 min senare då jag är klar för att gå ned. När jag kommer tillbaka till stallet är sadelkammaren öppen och tänd.
Jag påpekar det till henne dagen efter men får som svar "Vad konstigt. För jag låste innan jag gick upp."

3e tillfället: Samma scenario som ovan. Jag kommer tillbaka till stallet och ser att sadelkammaren är öppen. Hennes pappa (som precis som mamman verkar vara en väldigt reko person) dyker upp och jag tar det då med honom och förklarar att det inte är första gången detta hänt. Jag måste åka och lämnar stallet innan flickan kommer tillbaka.
Jag får höra av en annan tjej i stallet att pappan pratat med flickan straxt efter att jag åkt, och att hon då svarat "Det var inte jag som var här sist, utan Denise. Så det måste varit hon som glömt att låsa". Vilket
naturligtvis inte stämmer då Denise varit i stallet men hunnit åka hem innan flickan lämnat stallet för att gå till ridhuset.

Nu har det mig veterligen inte hänt något mer under den senaste veckan, men OM detta förekommer igen, -hur sjutton pratar man med en tonåring som bara skyller ifrån sig? Hur hade ni gjort?

Uppenbarligen funkar det inte att prata med tonåringen, så jag hade struntat i att säga till henne i fortsättningen och tagit det med föräldrarna istället. Det är deras ansvar att se till att saker sköts (antar att dottern är omyndig), och klarar dottern sig inte utan övervakning så får väl föräldrarna vara med henne och övervaka tills hon lär sig.

 

[Lovisaleonora]

Jag hade pratat med föräldrarna och påtalat att hon skyller ifrån sig och inte är mogen att ta det ansvar som krävs för att vara ensam i stallet utan förälder.

För det är så jag ser det.

 

[spinxx]

Uppenbarligen funkar det inte att prata med tonåringen, så jag hade struntat i att säga till henne i fortsättningen och tagit det med föräldrarna istället. Det är deras ansvar att se till att saker sköts (antar att dottern är omyndig), och klarar dottern sig inte utan övervakning så får väl föräldrarna vara med henne och övervaka tills hon lär sig.

Hon är omyndig.
Jag tror att jag är rädd att föräldrarna tror henne när hon bortförklarar sig. Och det är ju svårt att "ha bevis" på att hon varit sist kvar. Jag vill ju egentligen inte vara den där surtanten i nya stallet men jag har heller ingen lust att bli av med sadlar och utrustning för att någon inte låst dörren...

 

[As_Vegas]

Hon är omyndig.
Jag tror att jag är rädd att föräldrarna tror henne när hon bortförklarar sig. Och det är ju svårt att "ha bevis" på att hon varit sist kvar. Jag vill ju egentligen inte vara den där surtanten i nya stallet men jag har heller ingen lust att bli av med sadlar och utrustning för att någon inte låst dörren...

Jo, men vet du inte säkert vem det är som glömmer så är det ju lika bra att säga till alla, för säkerhets skull

 

[Blandrastik]

Dags för ett litet stallmöte, där man går igenom regler och varför just dessa regler finns.

Sen är det ett aber att fostra folk, men självklart är det föräldrarnas problem.

 

[Görel]

Lägg till på stallmötet att dessa problem fanns inte innan ni flyttade in och att de därför kommer att bli uppsagda om problemet inte rättas till. Alternativt att tjejen inte får vara i stallet ensam och att en vårdnadshavare tar på sig att hålla efter henne och ta ansvar för att allt blir släckt och låst.

 

[Kiwifrukt]

Håller med om att det kan vara läge att ha ett stallmöte där alla är med (och givetvis även hennes föräldrar!) där ni kan gå igenom regler och liknande. På så sätt blir hon inte utpekad, utan att det är väl egentligen rätt normalt att ha ett stallmöte när det flyttat in en ny hästägare i stallet? Vad jag förstår så har alla ni andra stått i stallet under en längre tid? Har det inte varit såna här problem innan flickan flyttade in, så ser jag det som ganska självklart att det är hon som glömmer/gör fel, och att hon skyller ifrån sig när hon blir upptäckt. Att någon annan som tidigare inte gjort liknande grejer plötsligt skulle göra grej efter grej känns ganska långsökt...

Jag tycker inte om att stå med andra överhuvudtaget, men barn kan verkligen vara ett aber. Hur reagerade pappan när du pratade med honom? Jag hade i första hand struntat i att prata med flickan själv om hon ändå bara skyller ifrån sig, utan gått direkt på föräldrarna. Vi hade en medryttare i mitt förra stall som var ganska liten (nedre delen av tonåren, och inte ens det när hon började), i början var det ganska mycket grejer hon gjorde som jag reagerade på (hon var inte medryttare på min häst, men på den som min häst gick tillsammans med så det gick ändå ut över min och hästägaren var aldrig där samtidigt som medryttaren), hennes mamma är hästvan och kunde ibland "slå bort" vissa saker som flickan gjorde med att "det är ju bara kul" och såg väl kanske inte riktigt allvaret i det hela. Det gjorde absolut inte jag heller när jag var tolv ska jag väl tillägga, men jag har lärt mig den hårda vägen att hästar inte är några leksaker. Jag uppfattade att pappan var mer "riskmedveten", kanske för att han inte alls kunde något om hästar och var lite rädd för dem, så jag försökte i första hand ta upp saker som var direkt farliga när han var med. Det blev väldigt, väldigt mycket bättre under den tiden vi red tillsammans, hon utvecklades något helt enormt både som person och i sadeln/runt hästarna. Så pass att hon faktiskt fick prova att rida min häst när "hennes" häst åkte till ett nytt hem, och det är det inte många som fått.

Barn kan självklart inte allting, och kan heller inte lastas för att de inte fått lära sig. Men när det går ut över andra (antingen hästen eller andra i stallet) måste någon faktiskt sätta ner fötterna. Vill hon inte skärpa till sig sen, trots stallmöten och samtal med föräldrarna, så bör de väl söka sig en annan stallplats kan jag tycka.

 

[Lipperta]

Gud vad tråkigt.
Ta kontakt med föräldrar och berätta att det skylls ifrån osv.

Sen stallmöte som någon sa, som föräldrar gott kan vara med på.

 

[Kiwifrukt]

Jag kan tycka att är det en minderårig person är föräldrarna ytterst ansvariga, oavsett om de kan häst eller inte. Stallmöten och sånt hade jag krävt att förälder/rar ska vara med. Nu framgår det ju heller inte av texten hur gammal flickan är, men det är enorm skillnad på en trettonåring och en sjuttonåring. Kan föräldrarna någonting själva?

 

[Lipperta]

Jag kan tycka att är det en minderårig person är föräldrarna ytterst ansvariga, oavsett om de kan häst eller inte. Stallmöten och sånt hade jag krävt att förälder/rar ska vara med. Nu framgår det ju heller inte av texten hur gammal flickan är, men det är enorm skillnad på en trettonåring och en sjuttonåring. Kan föräldrarna någonting själva?

Även enorm skillnad på hur mogen man är vid 13 och 17. Har träffat 12 åringar som är bra mycket mognare att ta hand om ett levande djur och allt som hör till and 17åringar.

 

[Lipperta]

än ska det stå och inte and

 

[lady_vip]

Jag jobbar med tonåringar, där vissa av dem ljuger, det kan för vissa tillhöra åldern.

Mitt bästa tips är följa upp och syna lögnen. Exempel:
- det är inte jag som glömt släcka.
- okej, vem menar du att det är då? För det finns ingen annan här och anledningen till att vi inte vill att det står tänt är för att XXX. Det är okej att du glömt släcka, men tänk på det till nästa gång.

Då har du markerat att du är ganska säker på din sak, men inte lägger någon stor vikt vid det nu, det går bara att bli bättre.

 

[LenaH]

Long story short: Nyinflyttad helt fantastisk familj som flyttade in med tre hästar för ca. 2 veckor sedan.
Tonårsdottern verkar dock lite slarvig, jag tänkte att det berodde på tonårshormoner och kanske dels på avsaknaden av erfarenhet gällande noggrannhet i välorganiserade, om än mindre, stall.

Vi inackorderade delar sadelkammare och då vi alla är aktiva tävlingsryttare så förvaras det mycket dyr utrustning där, försäkringen täcker vid inbrott/stöld så länge dörren är låst. Vi är alla måna om att låsa/släcka/städa och vi har aldrig haft problem med detta.

Nu till poängen:
1a tillfället: Lyset på ridbanan lämnades tänt över natten. Tonårsdottern var sist på plats vilket gårdsägaren noterat genom deras fönster (utsikt över ridbanan). Det har hänt oss alla, men när gårdsägaren påpekade detta dagen därpå blånekade flickan att hon skulle glömt att släcka, och sa istället att hon "var helt säker" på att hon släckt.

2a tillfället: Jag och flickan är ensamma i stallet, de andra inackorderingarna har redan varit i stallet under dagen. Jag går iväg till vårt ridhus (10 min promenad) och hon kommer upp med sin häst ungefär 40 min senare då jag är klar för att gå ned. När jag kommer tillbaka till stallet är sadelkammaren öppen och tänd.
Jag påpekar det till henne dagen efter men får som svar "Vad konstigt. För jag låste innan jag gick upp."

3e tillfället: Samma scenario som ovan. Jag kommer tillbaka till stallet och ser att sadelkammaren är öppen. Hennes pappa (som precis som mamman verkar vara en väldigt reko person) dyker upp och jag tar det då med honom och förklarar att det inte är första gången detta hänt. Jag måste åka och lämnar stallet innan flickan kommer tillbaka.
Jag får höra av en annan tjej i stallet att pappan pratat med flickan straxt efter att jag åkt, och att hon då svarat "Det var inte jag som var här sist, utan Denise. Så det måste varit hon som glömt att låsa". Vilket
naturligtvis inte stämmer då Denise varit i stallet men hunnit åka hem innan flickan lämnat stallet för att gå till ridhuset.

Nu har det mig veterligen inte hänt något mer under den senaste veckan, men OM detta förekommer igen, -hur sjutton pratar man med en tonåring som bara skyller ifrån sig? Hur hade ni gjort?

Jag tycker tvärtemot flera andra att det inte är en hit att gå via föräldrarna (om inte situationen blir ohållbar förstås) - i stallet är man på samma villkor oavsett ålder och jag skulle tagit ett riktigt snack med ungen i stil med vad @lady_vip föreslår och även tagit upp det på ett stallmöte utan att peka ut henne.

 

[spinxx]

Flickan är under 15 och är i övrigt väldigt rar och social, (Förutom hur hon beter sig mot föräldrarna ibland, men det är deras ensak. Jag var långt ifrån perfekt i hennes ålder)
det är enbart detta som är ett problem.

Jag tycker väl att jag fick en "normal" reaktion av pappan, han nickade och lovade att ta upp det. Så huruvida han tycker att jag är en tjatkärring elle ej är svårt att avgöra. Dock kan jag tänka mig att flickan har samma problem med att stå upp för sig själv och sina handlingar även hemma och i vardagen. Och iom att de bägge (hästvana) föräldrarna verkar vettiga så lär de redan vara medvetna om denna problematik.

Jag är så intresserad av kommunikation och undrar mest hur man på ett pedagogiskt och rakt sätt skulle kunna ta det med flickan om det händer igen.
Jag har en skänsla av att hon är noggrannare nu men problemet är ju inte att hon glömmer låsa utan att hon inte kan stå för det.
Vi är väldigt tighta i stallet och har automatiskt en fantastisk gemenskap, där familjen redan passar in ganska fint. Därför vill man hellre att flickan skall "mogna till" när det gäller detta än att behöva kalla in stallmöten. - som vi för övrigt har Max 1ggr/år.

 

[Kiwifrukt]

Jag tycker tvärtemot flera andra att det inte är en hit att gå via föräldrarna (om inte situationen blir ohållbar förstås) - i stallet är man på samma villkor oavsett ålder och jag skulle tagit ett riktigt snack med ungen i stil med vad @lady_vip föreslår och även tagit upp det på ett stallmöte utan att peka ut henne.

Men ts har ju redan försökt prata med barnet flera gånger utan resultat? Jag håller med dig om att prata med barnet först om man inte redan gjort det, men i det här fallet HAR ju vuxna redan sagt till henne flera gånger?

Sen kan jag väl tycka att man på stallmötet kan lägga upp det så att hon inte känner sig utpekad, även om alla andra vet att det är henne det gäller, absolut. Men att prata med föräldrarna när det tydligen inte hjälper att säga till henne själv tycker jag inte är fel.

 

[spinxx]

Jag jobbar med tonåringar, där vissa av dem ljuger, det kan för vissa tillhöra åldern.

Mitt bästa tips är följa upp och syna lögnen. Exempel:
- det är inte jag som glömt släcka.
- okej, vem menar du att det är då? För det finns ingen annan här och anledningen till att vi inte vill att det står tänt är för att XXX. Det är okej att du glömt släcka, men tänk på det till nästa gång.

Då har du markerat att du är ganska säker på din sak, men inte lägger någon stor vikt vid det nu, det går bara att bli bättre.

Vårt första samtal var precis så.
-"Hej! Såg du mitt meddelande igår?"
-"nej? Vadå?"
-"Du hade glömt låsa i stallet, det var öppet när jag kom ned"
-"Vad konstigt, då kanske någon annan var här eftersom jag är helt säker på att jag låste."
-"Njae, det var ju ingen annan här. Bara du och jag. Och vi är väldigt noggranna med att låsa här efter oss även om vi bara är på ridbanan. Mina sadlar är t.ex. bara försäkrade om dörren är låst"
"-Ja, jag vet det. Därför var jag så noga med att låsa"
"Konstigt. Aja, men då är det bara att kanske tänka lite extra på det iallafall"
-"ja, det skall jag göra!"

Jag tyckte att det var ett bra samtal, efter förutsättningarna.
Därför blev jag så besviken när det hände veckan efter igen. Och jag hörde att hon åter igen skyllt ifrån sig, men nu på en annan tjej i stallet dessutom.

 

[LenaH]

Men ts har ju redan försökt prata med barnet flera gånger utan resultat? Jag håller med dig om att prata med barnet först om man inte redan gjort det, men i det här fallet HAR ju vuxna redan sagt till henne flera gånger?

Sen kan jag väl tycka att man på stallmötet kan lägga upp det så att hon inte känner sig utpekad, även om alla andra vet att det är henne det gäller, absolut. Men att prata med föräldrarna när det tydligen inte hjälper att säga till henne själv tycker jag inte är fel.

Jag menar ta ett riktigt snack och inte bara säga till.
Att lämna över det till föräldrarna som inte kanske varit där gör att de inte har hela bilden som i exemplet där ungen till pappan säger att det är någon annan som inte var där men det vet ju inte pappan.

Det här händer ju även med vuxna människor tyvärr, då måste man ju ta det med dem direkt - det finns ju ingen annan att lämpa över på - och jag tror att det bästa är att behandla ungen som en vuxen eftersom hon förväntas ta samma ansvar som de vuxna i stallet.

 

[lady_vip]

Vårt första samtal var precis så.
-"Hej! Såg du mitt meddelande igår?"
-"nej? Vadå?"
-"Du hade glömt låsa i stallet, det var öppet när jag kom ned"
-"Vad konstigt, då kanske någon annan var här eftersom jag är helt säker på att jag låste."
-"Njae, det var ju ingen annan här. Bara du och jag. Och vi är väldigt noggranna med att låsa här efter oss även om vi bara är på ridbanan. Mina sadlar är t.ex. bara försäkrade om dörren är låst"
"-Ja, jag vet det. Därför var jag så noga med att låsa"
"Konstigt. Aja, men då är det bara att kanske tänka lite extra på det iallafall"
-"ja, det skall jag göra!"

Jag tyckte att det var ett bra samtal, efter förutsättningarna.
Därför blev jag så besviken när det hände veckan efter igen. Och jag hörde att hon åter igen skyllt ifrån sig, men nu på en annan tjej i stallet dessutom.

Bra att du tog upp det på det viset. Nu har du ju inget förhållande med tjejen som gör att du kan kräva särskilt mycket, men jag hade helt enkelt klartgjort att hon får stå för sina misstag. Men det samtalet hade jag tyckt att stallägaren får ta med henne. Alternativt föräldrarna.
Jag hade antagligen dragit det till att de inte kan stå kvar i stallet om detta fortgår. Men det får stallägaren ta.

 

[Kiwifrukt]

Jag menar ta ett riktigt snack och inte bara säga till.
Att lämna över det till föräldrarna som inte kanske varit där gör att de inte har hela bilden som i exemplet där ungen till pappan säger att det är någon annan som inte var där men det vet ju inte pappan.

Det här händer ju även med vuxna människor tyvärr, då måste man ju ta det med dem direkt - det finns ju ingen annan att lämpa över på - och jag tror att det bästa är att behandla ungen som en vuxen eftersom hon förväntas ta samma ansvar som de vuxna i stallet.

Det är sant förstås.

Och kanske något för stallägaren som någon annan skrev? En del ungar (och för all del vuxna) har ju attityden "jag behöver minsann inte lyda dig", då kanske det är mer auktoritet bakom om det kommer från stallägaren.