Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

lamalinche

Trådstartare
Jag började rida en ny medryttarhäst för ca 1 mån sen. En 15-årig valack, halvblod, lugn och snäll i de flesta avseenden, inte rädd för mycket utan en cool och stabil herre, precis det jag sökte efter.

Sedan en vecka tillbaka dock så har testperioden börjat. Det är klart att man får räkna med att en häst testar sin nya ryttare, men det pinsamma är att han alltid lyckas skicka av mig och springa hem till stallet :o

Han skriker efter sina hagkompisar på hela "bortvägen".
Det börjar oftast med med lite småprotester, lite småskuttande upp och ner, men han brukar lugna ner sig när jag har drivit framåt.
Men när han tycker att vi har kommit för långt ut, så vänder han helt sonika och börjar springa hemåt. Alltså bara vänder sig om, långsamt, som en stor elefant... :D
När jag försöker vända honom och ryar lite "hörru, lägg av" så lägger han av en bockserie som heter duga och lämnar mig i snön, så springer han hemåt, skriande :grin:

Första gången detta hände reagerade jag instinktivt och kortade tyglarna, men det kan man inte göra på honom eftersom han är väldigt känslig och van vid att ridas för vikthjälperna, så den första gången förstår jag att han blev förbannad och skickade av mig.
Jag försöker ju vara så stilla och "tyst" jag kan med vikthjälperna förutom när jag försöker vända, men när han vill gå hem så vill han, känns det som. Om jag tar honom i munnen blir han frustrerad och bockar av mig, alltså.

Så länge jag rider ut med sällskap gör han inte så här. Han kan bocka litegrann av glädje om vi galopperar på ett fält, men inte den där typen av "skjuta rygg"-bockningar han gör när vi är ensamma.

Ägaren har själv haft problem med denna häst tidigare, men hon har fått massor med hjälp och numera beter sig han som ett lamm med henne.
Jag är hans första medryttare så jag förstår att han inte är van med en ny ryttare, och att jag behöver gå långsamt fram och försiktigt lära känna honom så att han kan få förtroende för mig.
Jag har erbjudit mig att komma till stallet även de dagar jag inte rider, bara för att hänga med honom, pyssla och umgås, men ägaren säger "äsch då, det behövs inte". Men jag tycker ju bara det är mysigt att komma ut och borsta lite och mocka en box ;)

Jag har inte bråttom i det avseendet.
Men jag tänker också att jag förr eller senare måste "rida igenom" hans protester mot att ridas ensam med mig. Jag vill ju rida en häst som jag kan rida ut ensam på, det känns inte så kul att hela tiden försöka boka in sällskap och därmed också anpassa mig efter andras scheman.

Om jag ska kunna rida ut honom ensam, så måste jag ju också försöka rida ut ensam ;) Och det underlättar ju inte om jag åker av honom hela tiden.
Om jag bara kunde sitta kvar på honom när han drar av sina bockserier så kan jag ju också korrigera, vända utåt från stallet och driva framåt. Någon gång måste jag ju ta den "striden". Men det förutsätter ju att jag sitter kvar :angel:

Jag ska rida honom igen på tisdag, och har sagt till ägaren att jag verkligen vill göra ett nytt ärligt försök att rida ut ensam. Det första jag har tänkt på är att korta stiglädrerna och att ha ett fegsnöre runt halsen. Jag har också fått låna en säkerhetsväst av en tjej i stallet. Den mjuka djupsnön har ju börjat smälta bort nu..

Är det något annat ni tycker att jag borde tänka på för att kunna hålla mig kvar på honom när han bockar?
 
Senast ändrad:
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Men varför i hela världens namn är du så dum att du rider ut om du åker av så garanterat?
Hade det varit min häst hade jag inte varit glad om min häst sprang hem själv varje gång.
Dels så är det skaderisk för dig som drattar i backen, dels så är det en jäkla risk att hästen lyckas skada sig eller ställa till en olycka och sen är det stor risk att hästen börjar dumma sig med ägaren igen när han inser att det fungerar att slänga av dig.
Det bästa är att du lär dig rida hästen på inhägnat område först. 1 mån är kort tid att lära sig en ny häst och speciellt när du bara är medryttare och inte rider varje dag.
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Förstår vad du menar, men han beter sig ju inte så när jag har sällskap, och ägaren har sagt att hon hade samma problem med honom när han var ny hos henne också. Jag gillar inte att vara instängd på bana eller ridhus, och det går ju att rida ut så länge jag har sällskap.
Problemet är alltså inte uteritter i sig, utan att han inte tycker om att ridas ut ensam med mig.

Självklart är 1 mån kort tid för att lära känna en häst på. Och som jag sa - jag har inte bråttom. Om jag en tid framöver behöver ha sällskap på uteritter, eller rida på ridbanan - det är helt okej med mig. Det jag syftade på var att jag förr eller senare - kanske till våren - borde försöka ta en tur ensam. OM han då bockar med mig kunde det ju vara bra att sitta kvar för att kunna fortsätta ritten. Det var så jag menade.

Det rör sig alltså inte om att jag ska "lära mig rida hästen" på ett inhägnat område. Han krånglar aldrig förutom när vi är ensamma på väg bort från gården. Om jag har sällskap på uteritter eller om jag rider på ridbanan så uppför han sig perfekt. Det är alltså bara när jag försöker få iväg honom på en "ensam" uteritt som han gör de här kraftiga bockningarna för att han vill hem.

Ägaren stöttar mig självklart och har inte heller bråttom. Men hon säger också att jag förr eller senare måste ge mig på att rida ut honom ensam. Alla andra testningar han har gjort med mig har jag "vunnit". De här bockningarna är alltså en pusselbit jag behöver fnula ut.
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Men sluta rida ut på hästen ensam om det bara är då den bråkar?! Finns väl ingen som helst anledning till det tycker jag... du är medryttare och inte ägare. Varför måste du rida ut hästen ensam prompt? Är det ägarens krav förstår jag inte hur denne tänker heller... vill hon ha en häst som riskerar att återgå till de problem hon själv hade med den i början?

Min häst blev ordäglig då jag skaffade medryttare i höstas. Hon testade mig också när hon var nyköpt men inte ens i närheten av hur hon började konstra då jag skaffade medryttare. Med mig också givetvis, antagligen för att hon råkat få övertaget med medryttaren någon gång. Ingenstans var det värt de lediga 1-2 dagarna i veckan eftersom jag istället för att ha hästen ganska smärtfritt 7 dagar, fick bråka de dagar jag var där och red själv.

Jag tycker att din hästägare ska ta en funderare på hur viktigt det egentligen är att du rider ut ensam. Finns ridsällskap skulle jag inte se nån som helst vinning i att tvinga ut dig ensam med hästen, inte när risken finns att hästen befäster nåt oönskat beteende och/eller ni skadar er båda.
Att kunna rida ut "förr eller senare" betyder inte för mig att man ska kunna göra det efter 1 månad när man inte ens rider varje dag. Med en av mina hästar kunde jag rida ut ensam först efter 3 månader och då hade jag den 7 dagar i veckan... Så fortsätt du rida ut med kompis tills ni känner varandra bättre, och för guds skull bryt trenden att alltid bocka och åka i backen!
 
Senast ändrad:
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Men varje gång han lyckas med att skicka av dig och springa hem har han ju befäst just det beteendet. Jag tror visst att det handlar om att "lära sig rida hästen". Kanske han inte kastar av dig i paddocken, men varje gång du rider honom lär ni känna varandra bättre.

Ett förslag är att du vänder och rider hem varje gång han slutat med det du beskriver såhär:
Han skriker efter sina hagkompisar på hela "bortvägen". Det börjar oftast med med lite småprotester, lite småskuttande upp och ner, men han brukar lugna ner sig när jag har drivit framåt.
Alltså, belöna honom för att han lugnat sig även om ni bara kommit 10 meter hemifrån. Om han upptäcker att han får gå hem när han är lugn, men inte när han bråkar så kanske ni kan komma längre och längre på ridturerna? Rid sedan i paddocken eller hagen en stund istället, så att han inte slipper jobba, kanske tycker han då det är trevligare att rida ut en sväng? Det kanske inte är så roligt att göra så, men bättre det än att ramla av vid varje ridtur...
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Hej
Jag vet att detta går emot det nya sättet att rida, men ett bra knäslut är a och o när man rider hästar som beter sig på detta sätt, så mitt tips är att rid barbacka på hästen i inhägnat område så du får de muskler som behövs för att sitta kvar när hästen studsar runt.
Du lär dig dessutom att läsa hästen med din kropp på de muskelrörelser hästen gör i de olika gångarterna så att du kan hejda utbrotten innan de bryter ut.
Du ska naturligtvis inte sitta och knipa hela tiden utan bara ha det som en ren reflexrörelse om och när hästen bockar och kickar.
Lycka till
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Min häst var också en sån som bockade och stegrade på väg bort ifrån stället, var ett exakt avstånd som gick bra sen gick det inte längre.
Jag red mycket i korta läder ordentligt knäslut, lätt sits och drev helt enkelt på med pisken (visade spöet, slog ej mer än på mitt eget ben för att få ljudet) jockey sits med lite längre läder dvs. De korta lädret gjorde att jag kunde följa med i hästens rörelser, drev jag för mycket med benen så blev hon ännu surare, så då var pisken bra att. Red mycket runt gården bara och fram korta sträckor på vägen, red mycket barbacka och var ute och galopperade bara rakt fram full fart så hon inte skulle börja konstra.
Jag föll dock aldrig av, och genom att hästen aldrig vann så tog det bara ca 2-3 mån innan hästen gick att ta ner i lugnt tempo ute :P envis häst dvs. Hade stora problem också annars i hanteringen.

Men att så fort hästen konstrar, sätta fart framåt en bit och sen ta ner igen och lunka på fungerade för mig. Var inte för mesig när du känner att han börjar konstra, tänk framåt, spänn dig inte (då ramlar du garanterat av)och visa hästen med ledande tygel tag vart den ska gå och rid den ditåt.
Är hästen känslig för tygeln, ta ett milt bett och kombinera med ett bettlöst så du rider på 2 tyglar, det bettlösa för att kunna "vrida om huvudet" på hästen utan att dra den i munnen. Och det milda för att ha nödbromsen.
En halsring är också en fiffig sak att ha, sätter alltid på en halsring när jag rider ut nuförtiden och när nybörjare ska rida andra hästen. En billig livlina när hästen konstrar.
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

/.../
Ägaren stöttar mig självklart och har inte heller bråttom. Men hon säger också att jag förr eller senare måste ge mig på att rida ut honom ensam. Alla andra testningar han har gjort med mig har jag "vunnit". De här bockningarna är alltså en pusselbit jag behöver fnula ut.


Varför då?

Du är medis, det är inte din sak att "rida igenom" dumheter - och som flera dessutom skrivit, fattar hästen att den kan skicka av dig och sticka när den får lust så kommer den säkerligen försöka samma sak med ägaren... För att då inte ens nämna alla möjliga skador som kan bli resultatet när den skickar av dig, eller under tiden den rusar hem!

Är den trevlig och positiv på banan och med ridsällskap så rid då på banan eller med sällskap.
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Svarar er alla med samma knapp:

Tack för alla goda råd och synpunkter! Jag har funderat lite på om jag skulle tycka att det var kul att bara kunna rida på ridbanan eller alltid försöka fixa sällskap. Vad gör jag om jag inte kan ha sällskap, liksom?

För mig är det rena rama terapin att rida ut ensam i skogen, och den biten är väldigt viktig för mig, så det måste fungera. Jag kanske får acceptera att den här hästen är lite för tuff för mig, och jag kanske borde leta ny?

Det känns väldigt tråkigt, dock, eftersom jag tycker om honom så mycket.
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Om du absolut vill kunna rida ut ensam tycker jag du ska se dig om efter en annan mer stabil häst. En sådan häst ska ridas av en person som har balans och teknik nog att sitta kvar när hästen börjar bocka och konstra. Varje gång du åker av vinner hästen och beteendet förstärks. Ju mer du åker av desto längre ifrån att rida ut ensam kommer du.

Personligen hade då jag inte tyckt att det var värt mödan att rida en häst som slänger av mig varje gång. Det ska vara kul att rida och eftersom det är ensam uteritt du vill ha så ska det också vara kul att rida ut ensam. Att bli lämnad med ansiktet i leran i skogen varje gång ser jag inte som kul och jag hade inte velat rida en sådan häst.

Som jag ser det har du två alternativ.
1. Rid inte ut ensam. Har du inget sällskap för dagen får du rida på ridbanan helt enkelt.
2. Hitta en annan medryttarhäst att rida som faktiskt fungerar att rida ut på ensam.

Att åka av i skogen när man är ensam och hästen rusar hem själv är något av det jag är mest rädd ska hända när jag rider ut. Dels kan man skada sig själv men risken är vansinnigt stor att hästen skadar sig. Vet inte hur skogen ser ut där du rider men om det finns trafikerade bilvägar är det rent ut sagt livsfarligt om hästen kommer lös och skenar hem ensam.
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Mmm...

Undrar hur du använder tyglarna när du rider och om du använder halsrem? Mitt tips är att du börjar använda dig av "galoppfattning", dvs. du rider med korsade tyglar och med händerna kontakt med manken. Halsremmen skall du ha så lös som möjligt så att den inte stör dig i ridningen. Du håller i halsremmen med ena handens lång och pekfinger (du håller ju spöt med handra handen). Med halsremmen håller du dig både kvar och undviker att i onödan dra hästen i munnen.

Sen kan du korta upp lädren något så att du får hopplängd på dem. Tanken är helt enkelt att när han sätter igång att bocka kan du ställa dig upp och "balansera" ut bockningarna. Och i och med att du rider med korsade tyglar så kan du ta stöd mot manken utan att falla framåt.

Det här ett vedertaget sätt att rida unghästar på liksom de flesta galophästar. Till och med Jens Fredriksson har rekomenderat att rida på det här sättet när det handlar om lite "studsiga hästar".
 
Senast ändrad:
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Det här är en bra lektion med fd. jockey's Lovato om hur man rider med korsade tyglar för att få stöd och hjälp när man rider. Allt fler rekomenderar detta sätt att använda tyglarna vid uteritten. Se även hur han alltid har tyglarna korsade oavsett om han använder en hand eller använder båda...

http://www.youtube.com/watch?v=h6vqQ_LNmBM&feature=relmfu
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Jag förstår dig helt! Att rida ut ensam är typ det bästa som finns med att ha häst. Usch och fy för att rida ut med andra o behöva anpassa sig. Nej, aldrig!

Jag tycker inte du ska ge upp än. Om ägaren kan rida ut själv så kommer du också kunna göra det så småning om. Det betyder ju att hästen testar dig, inte att den är omöjlig. Du fixar det ska du se :)

Annars är ju ett alternativ att byta häst. Det är ju lätt hänt att man blir rädd om man åker i backen många gånger o då är det svårt att vara tuff. Eller så tröttnar man bara på att bråka.

Tyvärr har jag inga tips på hur man sitter kvar... :( Men lycka tilL!
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Mmm...

En annan sak med att rida med halsrem, korsade tyglar och händerna i kontakt med manken är att du få en "fysisk kontakt" med hästen du inte får annars. Du känner om den är spänd eller spänner sig och kan klia den på ett ställe som de flesta hästar tycker om att bli kliade på. Efter ett tag får du ett "fysiskt" band med hästen när du rider på det sättet. Hästen känner ju hur du känner dig med, om du är spänd eller avslappnad. I förlängningen så gör det att du kan lugna, styra tempot mm helt genom hur du använder dina händer mot manken. Blir hästen stark i munnen och börjar pulla eller vill "sticka" så tar du stöd mot manken med tyglarna och håller emot. Vill du framåt eller öka galoppen så trycker du på...

Om du känner dig osäker på hur du skall göra så smyg in på stallbacken på Täby någon lördag morgon och titta på hur de rider galopphästarna där. Prata gärna med några av arbetsryttarna eller tränarna. De visar dig gärna hur du gör med tyglar och halsrem och tipsar hur man håller sig säkert kvar och kommer levande hem med hela hästar som kanske i mångas ögon förefaller livsfarliga att rida. Och det inte bara en gång i veckan utan kanske sex, sju gånger varje dag sex dagar i veckan... *ler*

Det är ju tråkigt om du inte kan göra det du bäst tycker om. Med de här tipsen så känner du dig snart säkrare i sadeln och förtroendet mellan dig och hästen ökar. Så förhoppningsvis blir det här bara en period i din ridning som går över med mer tid i sadeln.
 
Senast ändrad:
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Jag tänker från hästägarens perspektiv - jag skulle bli väldigt upprörd om en medis som inte fixar hästen ändå gav sig ut ensam på vinst och förlust - för att se om det kanske går denna gång...

Det kan ju räcka med en vrickning - så ska hästen stå i fyra veckor. Eller så rusar den rakt framför en bil och kanske dödar någon... Likaså kan ju du själv slå i huvudet, eller skada dig. Det är inte din häst och inte värt riskerna.

Träna upp balansen och reaktionerna på banan, eller på en mer stabil häst. Det kan ju funka skitbra även med denna, om du bara ger det ett par månader med sällskap. Men rid inte ut ensam bara för att provocera fram en massa reaktioner som du inte klarar att hantera.
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Jag tänker från hästägarens perspektiv - jag skulle bli väldigt upprörd om en medis som inte fixar hästen ändå gav sig ut ensam på vinst och förlust - för att se om det kanske går denna gång...

Men rid inte ut ensam bara för att provocera fram en massa reaktioner som du inte klarar att hantera.

Oh nej, det skulle jag absolut inte göra! Hoppas det inte var så det framstod i mina inlägg :crazy:

Som sagt, jag vill kunna rida ut ensam och känna mig trygg, och hästen vinner varje gång den får av mig - så vi passar helt enkelt inte ihop. Ska börja leta annan häst :)
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Ta ändå chansen och smyg ut till Täby. Där kan du få tips som är bra att kunna när du skall rida andra hästar ute i skogen. Och jo, de har en skogsdung där med en flisad ridväg som de travar galopphästarna på. De är inte bara ute på banan och rider...
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Ja, lite lärdom av piloterna till fullpumpade Lamborghini-hästar skulle man nog behöva ;)
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Klister i sadeln vore allt bra ibland... Jag har själv funderat på en uppfinning elektromagnetisk kontakt mellan sadel och ridbyxor ;)

Jag tror du börjar komma till en klok slutsats här i tråden - frågan om hästen verkligen passar dig. Det gäller att vara ärlig mot både sig själv och hästen - vad vill jag ha ut av min ridning, och varför beter sig hästen som den gör. Är lugna uteritter högt upp på listan verkar det som att du borde leta upp en häst som också trivs med det tillsammans med dig! Det finns en vanlig attityd att man inte får "ge upp" utan ska rida sig igenom alla problem, men till vilken nytta? Är man proffsryttare och har fått uppgiften så är det ens jobb, är man inte det så bör man tänka noga efter vad man sysslar med. Händelseförloppet du beskriver är farligt för både dig, hästen och andra i er omgivning. Dessutom ska ridning vara roligt!

Jag äger två hästar, en islandshäst som är en pansarvagn på uteritt och ett halvblod som är ganska tittigt ute. Halvblodet rids inte ut ensam längre därför att jag anser det olämpligt - jag själv tycker det är obehagligt att riskera att åka av, och jag vill inte utsätta andra som rider henne för risken. Jag har ridit ut henne själv massor tidigare och hon har även blivit riden av proffsryttare ute, och det går bra men man kan aldrig helt slappna av. Så nu på äldre dagar har jag bestämt att hon bara rids ut med sällskap, punkt slut och alla är glada!
 
Sv: Jag sitter inte kvar... Klister i sadeln?

Jobbar du honom mycket ute, eller är det mest lufsande rakt fram för att det är mysigt att komma ut?

Har precis börjat rida en häst som också håller på ungefär sådär. Hemåt kan hon vara helt omöjlig och jag har ibland allvarliga problem med att få henne att förstå att hon minsann aldrig kommer bli en fågel och kunna Flyga hem, hur mycket hon än försöker ;)

Men där handlar det helt enkelt om att vi har olika syn på uteritt. Jag är van vid att det är ett avkopplande och kravlöst alternativ till att jobba på bana/i ridhus och tycker att det är hur mysigt som helst att bara kunna skritta en tur på långa tyglar. Men hon behöver bli aktiverad Hela tiden för att inte tycka att det är urtrist och börja konstra. Så där får det helt enkelt bli jobb hela tiden. Brukar flytta ordentligt för skänkeln när hon börjar konstra. Ibland blir det flera hundra meter sidledes, men det funkar :)

Sen så som några andra nämnt, det kanske inte är rätt häst för skogslufsande i ensamhet? Jag växlar med att rida en annan häst för att få komma ut och "lufsa" i skogen helt kravlöst, för att Bara rida hästen ovan tror jag att jag hade tröttnat på efter ett tag. Behöver någonting stabilt som man i princip kan somna på för att få slappna av och inte behöva kämpa med hela tiden.

Men vill du få uteritterna att fungera tror jag tvärtemot vad många andra sagt, att det absolut kan gå. Tycker att du ska åka ut och pyssla även om det inte "behövs", jobba mycket från marken och ta promenader vid hand. Som någon annan sa, rid en kort tur själv tills dess att han lugnat ned sig efter de första "småprotesterna", även när du kanske egentligen ska vara i ridhuset/paddocken eller rida ut sen med sällskap och gå sedan hem så fort han lugnat sig, som belöning så att det blir en positiv upplevelse. Eller, om du ska ut och rida rid på samma sätt, men hoppa av istället för att rida hem och fortsätt sedan turen till fots. Sen är väl säkerhetsväst, halsrem och korta stigbyglar såklart bra hjälpmedel, men det bästa är ju om man kan undvika att hamna i den situationen att man behöver använda dem.
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
Svar
19
· Visningar
1 601
Senast: Freazer
·
Ridning Jag har just nu väldigt mycket tid framför datorn och har hittat ett antal brittiska Youtubare som filmar sina uteritter med GoPro. Jag...
2 3
Svar
44
· Visningar
6 589
Senast: MiniLi
·
Hästhantering Hej! Jag har en medryttarhäst som jag haft nu i 2 år. Han är en rätt kraftig connemara, 10 år och importerad från Irland. Jag tror att...
Svar
15
· Visningar
3 031
Senast: Sel
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 109
Senast: Juli0a
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp