kvandi
Trådstartare
Det här riskerar bli ett långt inlägg, men jag behöver skriva av mig o framförallt behöver jag råd!
Min käre far tjatade i över ett år om att få skaffa en jakthund, han lovade dyrt o heligt att ingen av oss andra skulle behöva lyfta ett finger, han skulle sköta allt o promenera med hunden varje dag, träna o allt annat som behövs med en hund. Efter mycket om o men så fick han så lov att skaffa valp. Sitter här med en nu 6 månader gammal wachtel, så himla mysig men ouppfostrad, rädd för andra hundar, hoppar på ALLT(vilket inkluderar främmande människor/barn, köksbänkar, bord m.m.), nyps(min käre bror tycker det är en rolig lek att hunden biter?), lyssnar inte på inkallning, sticker om han är lös, ingen kondition alls, har bitit sönder hela pappas inredning i bilen, kissar på övervåningen( pappas kommentar "det är ju bra att han gör det där han brukar iaf"....).
Jag vet inte vad jag skall göra! Både jag och mamma har pratat allvar med pappa, men han tar inte till sig. Han har nog inte promenerat med hunden mer än tio ggr på dessa 4månader(då har hunden haft ca 40cm koppel att röra sig med), han plockar inte upp bajset i trädgården mer än kanske var tredje dag? Och istället för att försöka lära sig att uppfostra en hund på ett bra sätt så blir han arg så fort hunden inte lyssnar. O det säger ju sig självt hur bra det är att skrika o gapa o skälla på en hund t.ex. vid inkallning eller annat kommando. Hunden får heller inget beröm alls när han gör rätt.
Hur gör man med en människa som inte vill ta till sig o lyssna o lära? Jag har prövat att prata med honom, jag har prövat att skälla på honom(vilket resulterade i att han hotade ta ifrån mig bilen,boendet,-rubbet), jag har provat att manipulera honom ("skall vi inte gå ut o promenera lite pappa, testa den nya selen? Nya kopplet? etc.... Mamma har tröttnat, hon säger inte ett knysst trots att hon egentligen är jättearg.
Nu har jag förmodligen virrat till hela historien här, men ni kanske förstår konceptet iaf- vi har problem!
Vad skall jag göra, sluta tjata o helt enkelt ta över hunden? Att jag går promenaderna varje dag, att jag har hunden inne i min lägenhet o sköter allt, o de inte får hantera honom alls? Eller skall jag fortsätta protesten o hoppas att pappa efter ännu fler påhopp o hintar fattar att hunden MÅSTE promenera varje dag o att han inte kan sitta själv i en bil utan leksaker i flera timmar. Jag river mitt hår över det här, det är så synd om hunden!
Och det andra problemet, Hur tränar jag hunden bäst? Hur får man honom att sluta klättra på köksbänken/borden? Hur får man honom att sluta hoppa på folk? Hur får man honom att sluta nypas o vilja bita så fort han leker? Mig biter/nyper han aldrig, mig hoppar han inte på,o han klättrar aldrig på bänkar/bord när jag är i samma rum- men andra då? När hälften av familjen inte bryr sig utan låter honom klättra, låter/uppmuntrar(!) honom att bita o att hoppa? Jag tränar kommandon varje dag, medans andra hälften av familjen tränar bort det genom att säga kommandona när de inte kan backa upp det o se till att han gör som menat.
Jag skämms för hunden, jag skämms för min far men allra värst -det är synd om hunden! H j ä l p !!!
Min käre far tjatade i över ett år om att få skaffa en jakthund, han lovade dyrt o heligt att ingen av oss andra skulle behöva lyfta ett finger, han skulle sköta allt o promenera med hunden varje dag, träna o allt annat som behövs med en hund. Efter mycket om o men så fick han så lov att skaffa valp. Sitter här med en nu 6 månader gammal wachtel, så himla mysig men ouppfostrad, rädd för andra hundar, hoppar på ALLT(vilket inkluderar främmande människor/barn, köksbänkar, bord m.m.), nyps(min käre bror tycker det är en rolig lek att hunden biter?), lyssnar inte på inkallning, sticker om han är lös, ingen kondition alls, har bitit sönder hela pappas inredning i bilen, kissar på övervåningen( pappas kommentar "det är ju bra att han gör det där han brukar iaf"....).
Jag vet inte vad jag skall göra! Både jag och mamma har pratat allvar med pappa, men han tar inte till sig. Han har nog inte promenerat med hunden mer än tio ggr på dessa 4månader(då har hunden haft ca 40cm koppel att röra sig med), han plockar inte upp bajset i trädgården mer än kanske var tredje dag? Och istället för att försöka lära sig att uppfostra en hund på ett bra sätt så blir han arg så fort hunden inte lyssnar. O det säger ju sig självt hur bra det är att skrika o gapa o skälla på en hund t.ex. vid inkallning eller annat kommando. Hunden får heller inget beröm alls när han gör rätt.
Hur gör man med en människa som inte vill ta till sig o lyssna o lära? Jag har prövat att prata med honom, jag har prövat att skälla på honom(vilket resulterade i att han hotade ta ifrån mig bilen,boendet,-rubbet), jag har provat att manipulera honom ("skall vi inte gå ut o promenera lite pappa, testa den nya selen? Nya kopplet? etc.... Mamma har tröttnat, hon säger inte ett knysst trots att hon egentligen är jättearg.
Nu har jag förmodligen virrat till hela historien här, men ni kanske förstår konceptet iaf- vi har problem!
Vad skall jag göra, sluta tjata o helt enkelt ta över hunden? Att jag går promenaderna varje dag, att jag har hunden inne i min lägenhet o sköter allt, o de inte får hantera honom alls? Eller skall jag fortsätta protesten o hoppas att pappa efter ännu fler påhopp o hintar fattar att hunden MÅSTE promenera varje dag o att han inte kan sitta själv i en bil utan leksaker i flera timmar. Jag river mitt hår över det här, det är så synd om hunden!
Och det andra problemet, Hur tränar jag hunden bäst? Hur får man honom att sluta klättra på köksbänken/borden? Hur får man honom att sluta hoppa på folk? Hur får man honom att sluta nypas o vilja bita så fort han leker? Mig biter/nyper han aldrig, mig hoppar han inte på,o han klättrar aldrig på bänkar/bord när jag är i samma rum- men andra då? När hälften av familjen inte bryr sig utan låter honom klättra, låter/uppmuntrar(!) honom att bita o att hoppa? Jag tränar kommandon varje dag, medans andra hälften av familjen tränar bort det genom att säga kommandona när de inte kan backa upp det o se till att han gör som menat.
Jag skämms för hunden, jag skämms för min far men allra värst -det är synd om hunden! H j ä l p !!!
