Jag duger inte.

[morgaine]

Sv: Jag duger inte.

Nu tycker jag du är elak. Alla är vi olika, en del tar åt sig lättare en del kan låta det rinna av som vatten på en gås. Om du är det senare så är det ju bara att gratulera att du aldrig tar illa upp...

Ja fast vi ska kanske även passa på att beklaga omgivningen. Gässen har en tendens att inte märka reaktioner för de var ju bara äärliga.

 

[Got2Be]

Sv: Jag duger inte.

Ursäkta?!!! Vilket svin!

 

[anonymatjejen]

Sv: Jag duger inte.

kl

Vilken man jag har då. Han vill inte prata om det längre Han sa att han bett om ursäkt, vad mer vill du jag ska säga?
Inte med någon översittarton utan mer jag är ledsen att jag sa så, nu glömmer vi att jag sagt något och så pratar vi aldrig mer om det igen.

Gud vad dålig jag är på att hantera sånt här.
Ångrar han att han sa något?

 

[ameo]

Sv: Jag duger inte.

Han måste nog inse att det inte är så enkelt som att han skrivit det med krita på svarta tavlan och nu har suddat ut det så är det borta. Det är ju mer att han har skurit in det djupt i din kropp och nu måste såren läka och ärren slipas bort för att du ska bli den samma igen. För honom är det lätt att säga att "jag är ledsen, jag menade det inte". Men han måste nog visa både med ord och handling att det verkligen är så innan det finns minsta lilla chans att du börjar lita på honom igen.

(litegrann jämförbart med när en av mina vänner gjorde abort och killen tyckte att "nu är det borta, så nu är det ur världen", medan det var just detta som blev de utlösande faktorn för den djupa depression som vänner hamnade i för 10 år sedan och som hon fortfarande sitter kvar i femtioelva suicidförsök senare - han insåg inte vidden av det hela)

 

[Petruska]

Sv: Jag duger inte.

Hur brukar det fungera att prata när saker känns jobbiga?

Avviker det här drastiskt från hur det brukar vara, eller har ni ungefär så här svårt för att prata om svåra och jobbiga saker även annars?

För mig känns det som att väldigt mycket av den här situationen går tillbaka till att ni kanske har rätt svårt att prata om saker överlag. I alla fall svåra och känsliga saker.

 

[pulkaskurk]

Sv: Jag duger inte.

Ehh ja jag tycker det är väldigt uppenbart att han ångrar att han sa något.
Vad vill du att han ska säga? Älta och säga förlåt 100 ggr?

 

[Lovisaleonora]

Sv: Jag duger inte.

Det går inte att få osagt. Det DU måste bestämma är om du kan leva med att han sagt det. Att älta det kommer att mala sönder hela er relation.

 

[anonymatjejen]

Sv: Jag duger inte.

Hur brukar det fungera att prata när saker känns jobbiga?

Avviker det här drastiskt från hur det brukar vara, eller har ni ungefär så här svårt för att prata om svåra och jobbiga saker även annars?

För mig känns det som att väldigt mycket av den här situationen går tillbaka till att ni kanske har rätt svårt att prata om saker överlag. I alla fall svåra och känsliga saker.

Jag har inte svårt för att prata om jobbiga saker men han är inte den som pratar så mycket när vi pratar om sånt men han brukar alltid prata om det. Nu drog han sig undan helt.

 

[anonymatjejen]

Sv: Jag duger inte.

Nej, det behöver inte ältas om och om igen. Ett rejält snack om det hade räckt alldeles utmärkt och jag tycker att jag förtjänar minst det. Jag vill veta vad han tänker. Är det för mycket begärt?
Jag vill ha en chans att berätta hur mycket det sårade mig och om han menade allvar med att han ville att jag ska operera mig eller om det var något han bara sa.

 

[Petruska]

Sv: Jag duger inte.

Att älta det kommer att mala sönder hela er relation.

Hur vet du det?

Jag skulle snarare säga att TS gör rätt i att diskutera det med sin man tills hon känner att det är färdigdiskuterat. Så hade jag gjort om min man hade dummat sig, ja, så gör jag om min man dummar sig. Det har hittills inte malt sönder relationen. Efter ett tag blir man färdigpratad, men det går ju inte att bestämma på förhand hurdana och hur många samtal man behöver ha för att komma dit. Och kanske lyckas det inte, men TS har ju inte ens kunnat försöka.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Jag duger inte.

Jag känner en hel hög med människor som ältat sönder sina relationer, när det egentligen handlar om något helt annat än att killen sagt att tjejen i röd klänning på ICA hade snygga bröst.

Jo, jag är övertygad om att en relation inte tål hur mycket tröskande som helst. Särskilt när det inte leder någonvart.

 

[Petruska]

Sv: Jag duger inte.

Fast i det här fallet vet vi ju inte om mer samtal om saken kan leda någonvart. Det hela kan naturligtvis inte göras ogjort, men TS skulle kunna få sin mans hjälp att förstå det, till exempel.

För mig är huvudsaken att TS verkligen blev ledsen. Om hon sedan blev ledsen över en sak som vi andra tycker är stor eller liten, spelar ju ingen roll. Hon blev ledsen. Och hon upplever inte att hennes man bidrar till att hon ska reda ut sin ledsenhet. Trots att det var han som orsakade den.

Jag hade i motsvarande situation (som förvisso högst troligt skulle ha handlat om något helt annat) krävt att få diskutera tills jag kände mig färdigdiskuterad. Som sagt är min relation i god form trots det. Troligen därför att den typen av samtal har tillåtits leda någonvart - nämligen till att jag fick ro med det skedda.

TS har ju inte fått det. Jag förstår inte varför hon helt på egen hand och under tystnad ensam ska behöva lösa ett problem som mannen är så delaktig i.

Men det spelar ju ingen roll vad jag tycker. Vill inte mannen prata, kan jag inte göra något åt det. Men jag hade varit vansinnig i TS kläder.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Jag duger inte.

Kanske för att du lever med någon som orkar med detta sätt att hantera saker?

Själv hade jag ballat ur rätt omgående, och har faktiskt lämnat relationer där det ska tragglas saker som aldrig går att få ogjorda. När allt är sagt, finns inte mer att göra. Då är det upp till mottagaren att fundera över om det går att leva med, eller leva utan.

Men det blir inte ogjort. Och det är nog viktigt för ts att förstå.

Vad kan rimligen killen säga för att ts ska bli nöjd med sig själv? Svaret är givetvis: INGET. Att vi gillar oss själva har bara med oss själva att göra.

 

[Squie]

Sv: Jag duger inte.

kl

Vilken man jag har då. Han vill inte prata om det längre Han sa att han bett om ursäkt, vad mer vill du jag ska säga?
Inte med någon översittarton utan mer jag är ledsen att jag sa så, nu glömmer vi att jag sagt något och så pratar vi aldrig mer om det igen.

Gud vad dålig jag är på att hantera sånt här.
Ångrar han att han sa något?

Det tycker inte jag alls är ok. Han har fått dig att må dåligt o är inte intresserad av att reda ut det. Det är inte ok. Den här "lösningen" från hans sida gör ju knappast att allt är bra.

Jag finner det märkligt att en människa som påstår sig älska dig, inte har någon lust att engagera sig i det som har blivit fel. Det han har gjort fel.

Har för övrigt diskuterat det hela med sambon idag o hans kommentar var just att en oerhört plump och inte ok sak att kläcka ur sig som han gjorde. Även om man tycker så måste han hålla lite takt o ton.

 

[Petruska]

Sv: Jag duger inte.

Kanske för att du lever med någon som orkar med detta sätt att hantera saker?

TS orkar ju inte med sin mans sätt att hantera den här saken. Rimligtvis är det den sårade som har mest inflytande över hur ett sådant problem ska hanteras, inte den som har sårat.

 

[KungTulle]

Sv: Jag duger inte.

Hur många hundra operationer skulle din man behöva för att likna en snygg skådis då? Alternativt hur många timmar på gymet?

 

[Ramona]

Sv: Jag duger inte.

Ett rejält snack om det hade räckt alldeles utmärkt och jag tycker att jag förtjänar minst det. Jag vill veta vad han tänker. Är det för mycket begärt?
Jag vill ha en chans att berätta hur mycket det sårade mig och om han menade allvar med att han ville att jag ska operera mig eller om det var något han bara sa.

Då måste du växa lite ryggrad och bestämma att ni ska prata också. Varför fogar du dig efter hans sätt att hantera situationen? Ta kontrollen över ert liv och börja bestäm.

 

[Mia_R]

Sv: Jag duger inte.

Mitt "problem" är att du sitter och gnäller på buke istället för att göra något åt saken.

Jag förstår att du är väldigt ledsen och blev sårad av svaret, men det är en otroligt korkad fråga att ställa. Om han nu har svårt att prata om det här så visa honom tråden, så slipper du diskussionen och han får istället läsa själv hur otroligt ledsen och sårad du är.

Att några gäss/fårskallar sitter på buke och bräker med samtidigt som de klappar dig på huvudet hjälper ju inte dig i din relation. Vad vill du vi ska säga? Dumpa svinet och flytta 50 mil, låt honom aldrig mer träffa dig och barnen?

Sluta neka till att du är ledsen om han är klumpig och sårar dig. Berätta vad som gör ont när det gör ont istället för att han ska gissa vad som är fel. Låt honom läsa tråden eftersom du inte kan prata med honom och sen fundera på om det inte är bättre att ni separerar eftersom du redan bestämt att han inte går att leva med.

 

[Grana]

Sv: Jag duger inte.

Nej, det behöver inte ältas om och om igen. Ett rejält snack om det hade räckt alldeles utmärkt och jag tycker att jag förtjänar minst det. Jag vill veta vad han tänker. Är det för mycket begärt?
Jag vill ha en chans att berätta hur mycket det sårade mig och om han menade allvar med att han ville att jag ska operera mig eller om det var något han bara sa.

Då tar du bara upp det. Säg nu behöver jag prata så börjar du berätta hur du känner. Avbryter han så säger du att du först vill säga vad du har att säga..

 

[Grana]

Sv: Jag duger inte.

Jag känner en hel hög med människor som ältat sönder sina relationer, när det egentligen handlar om något helt annat än att killen sagt att tjejen i röd klänning på ICA hade snygga bröst.

Jo, jag är övertygad om att en relation inte tål hur mycket tröskande som helst. Särskilt när det inte leder någonvart.

Självklart är det så. Men nu vill TS säga hur hon känner osv över det han sa. Och det är inte att älta sönder något.

Jag är själv sån att jag kanske behöver få prata flera ggr om något, sen avtar det efter ett tag för då börjar det kännas ok igen.
Men det är inte att älta, det är för jag ska kunna glömma och gå vidare och slippa fundera..