Jag bryter ihop.

[Brandgul]

Sv: Jag bryter ihop.

Men sen också det du skriver. Man får 2 h på egen hand och så känns allt så mycket lättare och man har nya krafter ett tag igen! Men sen behöver man en paus igen osv osv.

 

[MittNyaJag]

Sv: Jag bryter ihop.

Man är inte duktig bara för att man klarar allt själv, bara utbränd.

Så sant!

Vad skönt det känns ändå att jag aldrig varit särskilt pedant. Det gör mig inget att dammråttorna här hemma håller på att konvertera till elefanter och det är bara lite störande när de rena glasen tar slut.

 

[MittNyaJag]

Sv: Jag bryter ihop.

Men förhoppningsvis så ger de där stunderna av lättnad en liten push så man kan hamna i en god cirkel istället för att bara gräva sig djupare ner i skiten.

Det har inte gått så lång stund av dagen idag och jag vet att sambon snart ska åka till jobbet och inte kommer hem förrens till kvällen men det känns ändå som en väldigt bra dag än så länge. *hoppfull*

 

[Mammas]

Sv: Jag bryter ihop.

Vad bra att det känns bättre! Kommer ihåg hur det kunde vara i början, fick ett par dagar här för någon vecka sedan när Loke åt hela nätterna igenom och de få stunder han inte ville äta vägrade han att sova själv, ville ligga tätt tätt intill. Sov inget vidare, och på en gång kom det där att man mådde dåligt. Sömn gör så oerhört mycket. Jag tycker ändå att du ska försöka få tag i någon att prata med, om känslorna om snittet om inte annat.

En jag känner sa till mig (har enbart fått höra det från en, så jag vet inte hur sant det är) att man absolut inte ska kittl dem under fötterna när de äter. Detta för att de tycker att det är obehagligt att bli kittlade och kan förknippa det med maten och då sluta äta. Men som sagt har jag enbart hört det från en person, och nu när jag skriver det känns det mer och mer som en skröna. Men et kanske är någon annan som hört det och kan verifiera? (Vore oerhört tråkigt om det vore så, och att barnet slutar äta på grund av något man gör. ) Efter att ha hört det har jag inte vågat kittla honom vid maten iaf, men som sagt kanske någon annan vet mer?

Edit: Så länge man inte blir omkullsprungen av dammråttorna/elefanterna har det inte gått för långt.

 

[MittNyaJag]

Sv: Jag bryter ihop.

Vi frågade på BB hur vi skulle hålla honom vaken för att äta, iom att han var gul var det ju viktigt att han åt ordentligt och då sa de att vi kunde prova klä av honom/klä på honom, "nypa" honom i nacken eller kittlas...
Fast jag har oxå läst det där om att man inte ska kittla dem under fötterna!
Det fungerar dock väldigt bra, om man kittlar honom lite så äter han en stund sen är det bara att peta lite nästa gång så äter han igen.

*elaka mamma*

Och jo, det vore nog bra att få prata med någon, ffa om snittet som sagt.
Får försöka ta tag i det...

 

[jerseyko]

Sv: Jag bryter ihop.

Jag fick kittla Rasus under fötterna när han var så liten också, och min mamma fick göra det med mig + mina 2 syskon för vi inte skulle somna när vi ammades. Och vi är fullt normala idag

 

[cirkus]

Sv: Jag bryter ihop.

Jag hade också LÅG ambitionsnivå med mina två första.

Jag bestämde att EN sak om dagen fick räcka, dvs ett ärende, tvätta eller vad det nu kunde vara. Och om jag inte orkade så struntade jag i det.
I övrigt sov jag när de sov. Både dagtid och nattetid.

 

[Sunshine]

Sv: Jag bryter ihop.

Sadar har jag ocksa gjort - EN grej om dagen far racka!! Det dar kan man ju utoka sen nar de blir lite aldre (mina tycker t.ex. att det ar jattekul nu nar jag dammsuger ) men utvecklingen ar ju i standig forandring, varje alder har sina for-och nackdelar

TS, stor kram till dig (((((())))))) jag kande inte heller nagon himlastormande lycka precis nar mina hade fotts trots att jag vantat och kampat sa lange for att fa dem. Jag har ocksa gjort snitt (arret bleknar!!) och jag fick aldrig amningen att funka, men jag bestamde mig direkt for att inte kanna mig som en dalig mamma for det trots enorm press fran bm och ovrig omgivning.
Det ar skitjobbigt nar man inte far sova, och det ar nastan annu jobbigare nar barnet/barnen bara skriker hela dagarna men det BLIR battre!!
Jag tycker att du ska forsoka prata med nagon, sa att du far prata av dig de jobbiga kanslorna. Och ta for guds skull hjalp av din mamma, jag har ingen hjalp alls i narheten (narmaste ar 3h bort) och onskar verkligen att jag hade det.

 

[mimmipigg]

Sv: Jag bryter ihop.

Solen skiner, jag är utsövd, har fått mocka och allt känns faktiskt riktigt bra än så länge

Skrattar så tårarna rinner, att man kan låta så lycklig för att man fått skotta skit!
Förbered dig på att det kan komma fler sådana dåliga dagar och att du då ska ta det lugnt.

 

[Golden_Heart]

Sv: Jag bryter ihop.

Det är inte alls bråttom med nästa barn. Jag "måste" hinna jobba ett halvår minst innan nästa för att vi ska ha råd med en till så det dröjer några år.
Miniform och sempers magdroppar, finns de i mataffären eller på apoteket? Tänkte faktiskt på det igår när han var lite gnällig igen.

Överlag var dagen igår mycket mycket bättre än i förrgår, sambon tog honom någon timme när han kom hem från jobbet, jag fick laga mat och baka en kaka och helt plötsligt kändes allt mycket lättare. Jag hade ro att amma Sebastian ordentligt så han somnade vid 21 efter att ha ammat och fått ersättning. Sov till 01, ammade (aktivt!) till strax före två, sov till strax före fem, vaknade och ammade.
Vid kvart-tjugo i sex åkte jag till stallet och tog ut hästarna och mockade () för första gången sen Lillskit kom till världen. Var hemma igen vid tjugo över sex. Då sov han, och sambon, fortfarande. Sov till strax före 8, ammade och nu sover han igen!

Solen skiner, jag är utsövd, har fått mocka och allt känns faktiskt riktigt bra än så länge.

Minform och sempers magdroppar finns på apoteket!
Kul att du har haft en fin dag! Det glädjer mig!
Vad brukar han sova i?

 

[MsSleepalot]

Sv: Jag bryter ihop.

Skönt att det känns bättre

Att få honom att äta kan du testa att "dra ifrån" bröstet lite, så han känner att det är på väg att försvinna. Då kanske han tar tag igen?
Jag skulle absolut försöka hålla honom vaken så han åt ordentligt och inte småsnutta ibland, sånt blir man ju helt slut av! Plus att han inte blir helt mätt...

Sen måste jag hålla med om att det är guld värt att lämna ifrån barnet till mormor/farmor eller någon annan en stund någon gång om man känner man behöver lite egen tid eller sova. Som sagt, man är inte en bättre mamma för man tar hand om barnet själv jämt, bara överkörd!
Simon var ju jättedålig på att sova förut, max 1,5 timme i sträck. Oftast 30 min bara. Och jag var helt kaputt i skallen Jag åkte till min mamma och hon och min mormor lekte med honom ett tag och jag fick sova. Hjälpte massor!

Förresten så såg jag er i tidningen häromdagen, ni var jättefina

Ta hand om dig!

 

[MittNyaJag]

Sv: Jag bryter ihop.

Han sover i bomullspyamas, har en som slutar strax nedanför knäna och ett par med fötter. Sen har han en filt över sig.
Sover bra i dem på nätterna.
Hitills har han fått på sig body och byxor på dagarna men tänkte nu om det kanske blir för varmt så nu har han fortf. pyamasen på men den fungerar visst inte dagtid...
Men nu tror jag att han är övertrött och inte somnar därför.
Dessvärre är jag oxå jättetrött och orkar inte ut och gå trots att det är jättefint väder...

 

[MittNyaJag]

Sv: Jag bryter ihop.

Ja, det brukar fungera att dra ifrån honom, om han är tillräckligt pigg från början.
Nu måste jag fösöka söva honom för jag behöver verkligen vila en stund men så fort det blir stilla så vaknar han och gnyr/smågråter...
Går jag ut och går så kommer han ju somna, men då får inte jag vila ändå...
Klart att han skulle vara snäll på förmiddagen bara för att sambo var hemma då...
Nu är jag ensam till 23...

Nu har han däckat i famnen på mig. 100 spänn på att han skriker om jag lägger ned honom/lägger mig i soffan med honom...

Eländiga unge, att man kan älska något så mycket som låter så illa?!

 

[vindvissla]

Sv: Jag bryter ihop.

Däremot kände jag något annat. Jag var oerhört stolt och kände en enorm beskyddarinstinkt. Kärleken tycker jag växer fram hela tiden. Jag älskar honom så otroligt mycket mer nu ett år senare än när han var ett dygn gammal. Då insåg jag bara att det var jag som skulle ta hand om honom och att jag inte ville annat. Men känslorna har vuxit fram. Jag tänker många gånger att kan jag älska honom mer än så här? Och det kan jag tydligen

Så himla bra skrivet. Så känner jag också, men det är svårt att få ner det i ord utan att det låter konstigt.

TS du skrev nånstans att du måste göra saker när du ammar, försök göra ingenting isället. Ligg gärna ner om du kan, och ha ipoden och en flaska vatten och telefonen inom räckhåll. Eller slöa framför teven om du hellre känner för det.

Skönt att det känns lite bättre!

 

[MittNyaJag]

Sv: Jag bryter ihop.

Tji fick jag för att det kändes så bra på förmiddagen. Sen han vaknade vid 10-11 någon gång så har han sovit ungefär en halvtimme - 40 minuter fördelat på småstunder.
Nu har han faktiskt sovit i 20 minuter (utöver de 40 nämnda ovan) liggandes på mitt bröst där jag sitter med benen på bordet eftersom det sprang en spindel över golvet osm jag inte har koll på vart tog vägen...
Jag är trött, hungrig och törstig men törs inte röra mer än fingrarna när jag skriver i rädsla av att han ska vakna och gråta/skrika igen...

Ringde mamma så hon skulle in på apoteket och köpa miniform eller magdroppar åt mig innan hon skulle på kurs ikväll.
Själv får jag väl försöka tänka hit lite saft och en bit köttfärspaj... *ler matt*

 

[vindvissla]

Sv: Jag bryter ihop.

Det är nu du ska ha honom i sjalen, så du kan gå och fixa käk åt dig själv! NÄr kommer sambon hem? Har du inga kompisar som kan komma och hälsa på med lite mat? Pizzeria som kör ut? Fyll frysen med sånt du kan värma på en minut. Man MÅSTE äta och dricka och sova, annars fungerar ingenting!

Så småningom kommer ni hitta en rytm (som ändras lagom tills du har hittat den ) när du känner att "han brukar sova efter 2.5 timme" och så har man det som riktmärke. Vissa sover jättemycket och andra jättelite. Har du testat få honom att ta napp? Det är en gudagåva till många föräldrar, men ibland måste man lära dem att ta den annars åker den ut.

Det ÄR jättejobbigt i början, men det kommer bli lättare! Jag och Sam peppar!

Det här var hans favoritställning, flera timmar om dagen

 

[MittNyaJag]

Sv: Jag bryter ihop.

Han tar napp. Annars hade jag nog brutit ihop ännu mera redan!
Sjalen duger inte idag. Han skriker där oxå! Men nu gick det att lägga ner honom! Han har sovit i vagn-korgen i tjugo minuter nu! Jag har kunnat gå på toaletten i lugn och ro och micrat köttfärspaj och sitter och äter och dricker oboy nu!
Bara jag ätit ska jag lägga mig en stund och försöka sova lite.
Sambon kommer hem till 23... Bara fem timmar kvar...
Kompisar är dessvärre en bristvara på nära håll och här kör inte pizzeriorna ut... Har mat i kyl och frys dock men man ska ju ta sig dit oxå.
Men nu ska jag dumpa datorn och äta, dricka och VILA!

Tack för allt stöd. Det är superskönt att "kunna" gnälla av sig lite.

 

[Calazirya]

Sv: Jag bryter ihop.

Nusse, vad liiiten han var


MittNyaJag:

Du får gnälla av dig här hos oss, det är därför Buke finns ( för råd och gnäll ). Hoppas du får sova en stund nu.

Sussa sött

 

[mimmipigg]

Sv: Jag bryter ihop.

Har du egen tvättmaskin i närheten av en sovplats för dig själv?
Konstig fråga, tycker du?
Jag vet en mamma som kom på att om hon sövde bebban i vagnen och sen startade tvättmaskinen och parkerade vagnen så att den tog i tvättmaskinen = vibrationer - då sov bebis!
Min första gillade att sova i vagnen och henne styrde vi fram och tillbaka över en tröskel tills hon somnade, när vi lärde oss att det funkade spikade vi en bräda bredvid sängen så att man slapp kliva upp för att skjuta vagnen fram o tillbaka.

 

[vindvissla]

Sv: Jag bryter ihop.

Nusse, vad liiiten han var

Hihi ja men med lungor som en hel manskör!

TS det är här du får lov att gnälla, här är mååånga som "been there done that"