Det var inte Listis lynne som kommenterades utan Birkirs...
Jag tog upp detta med lynnet på avelsseminariet och det var långt ifrån populärt i vissa kretsar. Göran Häggberg mfl, inte minst Vignir, som efter sitt anförande verkligen inte står högt i kurs hos mig, gillade det inte alls. Inte Thorwaldur heller som håller på sit skötebarn blupen. Men de blev väldigt stressade och irriterade och det är ju så, tramparar man på en öm tå, så får man en rejäl reaktion... Mao tar jag deras kraftiga reaktion som att de vet att jag har rätt! Vignir tom gick så långt så han ansåg att islandshästen är en svår häst för erfarna ryttare! Och Göran klappade honom bokstavligen berömmande i ryggen! Vilken inneklutt vi har... Det är ett himmla innekluttsryggdunkande hela tiden så man man kräkas! Det roliga är att Göran själv en gång i tiden startade islandshästföreningen och lanserade hästen som familjehäst!!! Jag har prata med de som var med på den tiden nämligen! Så tala om att vända kappan efter vinden!
Roligt var också Lockwalls reaktion på mitt angrepp på halvblodsaveln. Jag påpekade att svenskarna har en dålig tradition vad gäller lynnet i hästaveln och att jag tyckte inte vi skulle göra samma mistag med islandshästen. Islänningarna har lynnet som bas i sin avel och talar öppet om alla defekter och egenskaper hos hingstarna. Där kan vi tala om högt till tak! Välkomnar den debatten i Sverige!. Lockwall fick i alla fall erkänna att det varit så på halvblodssidan men det skulle vara så mycket bättre nu. Enligt min mening så är det så fortfarande, och min hovslagare och veterinär håller med mig, bla! Det tar lång tid att rätta till ett sådant misstag! Danskarna skakar fortfarande på huvudet och undrar hur vi svenskar står ut med våra halvblod och deras lynne...
Men nu annonseras ju många hingstar med gott lynne. Så upp till bevis! Kanske vi äntligen får in lynnestänket i svensk hästavel, det som fanns en gång på remonttiden!
Anette
