Intressant

[Leo]

Sv: Intressant

Att sedan påstå att man skall avliva en hund som fungerar på alla andra vis utom just då den lämnas ensam känns - för mej - som att spotta på alla dem som sliter sitt hår och "vänder sej ut och in" för att hitta en lösning på just detta problem!

Har du någon gång ens avlivat en hund?!?!
Varje gång du gör det - oavsett orsak!! - så är det som att plocka hjärtat ur kroppen på dej själv!!
Så...innan du stått där och sett livet slockna i din bästa väns ögon så hade du garanterat tänkt till både en, två och tre gånger på om inte bur hade varit ett alternativ som du skulle kunna överväga!

Kunde inte skriva det bättre själv...

Jag har idag hämtat urnan innehållande askan av min älskade hund, som till slut fick avlivas pga. enorm separationsångest. Han tuggade inte, men skrek och hyperventilerade, fick alltså riktig panikångest. Under 6 månader provade jag ALLT, inklusive bur, och om han hade kunnat hålla sig lugn i bur så hade jag inte suttit här med brustet hjärta. Under förutsättningen att han mådde bra osv. i de få timmar han var ensam, så hade bur varit den självklara lösningen.

Jag tror det är svårt att förstå vad det innebär, att ha en hund med RIKTIG separationsångest/enormt tuggbehov/"vilket som helst problem", eller att avliva en "frisk" hund pga. ensamhetsproblem, innan man själv är i den sitsen. Efteråt förstår man att allt inte är svart och vitt, och man utvecklar en smula ödmjukhet inför andras problem och hur de väljer att lösa dem. Självklart hade jag valt att förvara min hund i bur om han hade trivts med det, och jag har numera stor förståelse för att det inte finns en universallösning för alla.

 

[Ace]

Sv: Intressant

Men då har ju du ett kök som går bra att ha hund i, har man inte det och kanske inte heller något annat bra rum kanske en bur är ett bra alternativ

Även om jag dock är mer nöjd med vår lösning tänker jag inte anklaga de som har bur för något, jag tror att det är mycket bra i många situationer.

 

[Leea]

Sv: Intressant

Buren var ingen sista utväg för mig, mina hundar är lugna och trygga i sina burar. Nu är de inte stängda längre, men har varit pg a att mina ena hund inte sov på natten om hon var lös, hon var orolig.

Hundarna väljer alltid sina burar i första hand, och de har aldrig mått dåligt.

Nu snackar vi inga brukshundar här, men jag antar att det inte spelar någon roll vilken storlek det är på hunden?

 

[cannelia]

Sv: Intressant

Ursäkta? Min hund tuggar inte på annat än märgben när jag är hemma. Tror du hon är helt dum i huvudet eller?

Varför funkar då inte detta då hon är själv?

 

[cannelia]

Sv: Intressant

Hundinstruktör? Vad är det du lär ut?

Bruks och bevakning.

 

[MrsScabtree]

Sv: Intressant

Förlåt jag har missat dig. Någonting missades uppenbarligen när hunden var valp,Det vanligaste är att just inlärningen att vara själv går för fort ofta pga jobb eller annat. Det är ett heltidsjobb att göra valpen trygg och komfortabel med att vara ensam. Har man missat detta får man igen det senare.
Varför inte alltid se till att hunden är ordentligt rastad och fått träna med sin hjärna en stund innan man lämnar den( naturligtvis korta stunder till en början). Ge gärna ben (märg) innan du går och eliminera till en början de saker som kan vara mer intressant än ett märgben. Dessutom kan du sätta på radion.

Varför svarar du som att det var mina hundar det gällde? Jag har inte bur inne till någon hund, men jag har förståelse för en del som måste.

Du vill alltså hävda, att du kan råda bot på något som kan vara genetiskt betingat ( måste inte vara stress, kan vara en dålig av/på knapp eller bara att en hund får för sig att ett dåligt beteende (tugg) är kul) genom att göra dessa övningar som för övrigt står i varenda valpinfoblad/bok/you name it och med andra ord är en universallösning för en okomplicerad individ?

Egentligen svarade du på allas frågor där om varför du tycker som du gör, du har helt enkelt inte träffat någon individ som har ett reellt problem, vilket gör att jag förstår att du inte förstår.

 

[angelwings]

Sv: Intressant

*kl*

Jag har tur som har en hund utan särskilt stor separationsångest. Puh. Det kan vara något litet pip ibland om hon hör oss utanför när vi kommer eller går. Annars tar hon det lugnt.
Kan dock inte ta åt mig äran, hon är en omplacering från kenneln. Men jag är väldigt glad åt att det fungerar.

Men hon har sin lilla fäll där hon alltid ligger. Hon sover där när hon är ensam hemma, hon sover där på natten (precis bredvid sängen). Hon går inte utanför den alls som jag sett, hon reser sig upp, går runt och lägger sig ner igen 'inom' fällen. Skulle gissa att den är stor som en bur för en hund i hennes storlek. Så jag tror inte hon skulle lida om hon någon gång legat i en bur. Men jag är glad att jag slipper ens fundera över det.

Skulle hon däremot plötsligt börja ha det jobbigt så hade jag gjort allt för att lösa det. Avlivning skulle inte kännas som ett alternativ. (hon är inte ensam så otroligt ofta eller länge och när hon är det så har jag hundpromenerare som kommer och går ut med henne en stund)

 

[cannelia]

Sv: Intressant

Varför svarar du som att det var mina hundar det gällde? Jag har inte bur inne till någon hund, men jag har förståelse för en del som måste.

Du vill alltså hävda, att du kan råda bot på något som kan vara genetiskt betingat ( måste inte vara stress, kan vara en dålig av/på knapp eller bara att en hund får för sig att ett dåligt beteende (tugg) är kul) genom att göra dessa övningar som för övrigt står i varenda valpinfoblad/bok/you name it och med andra ord är en universallösning för en okomplicerad individ?

Egentligen svarade du på allas frågor där om varför du tycker som du gör, du har helt enkelt inte träffat någon individ som har ett reellt problem, vilket gör att jag förstår att du inte förstår.

Vad trött jag blir. Jag har aldrig påstått ens tänkt att det skulle vara din hund eller hundar. Tänk på varför det står i varje litet valpinfoblad. Väljer man sen att köpa hund av föräldradjur som nedärver dåliga anlag då har man skaffat sig problem. Faktiskt vet jag inte då hur man tänker. Jodå min senaste omplaceringsschäfer var ett under av stressighet pga att ägaren tyckte det skulle vara fränt att ha en stor schäferhane i sin ägo. Och vet du tack vare dessa som du kallar universallösningar är han nu en lugn och ickestressad kille på fyra år. Slutligen vad har du för ideer om hur man löser problemet förutom att sätta i bur. Passa på och var lite konstruktiv.

 

[Aliide]

Sv: Intressant

Varför funkar då inte detta då hon är själv?

Varför snor hundar mat ifrån bord och skåp när man är borta? Det är exakt samma sak. Dom är inte dumma i huvudet. Som vet att det är fritt fram när husse/matte inte är hemma.

Min tik kan dessutom inte gå i koppel med andra människor. Är det för att hon inte vet hur man går i koppel eller för att hon vet att man drar inte med matte eller ens försöker?

Dessutom skulle hon lätt jaga rådjur och katter om någon annan gick ut med henne.

Dom är inte korkade.

 

[Aliide]

Sv: Intressant

Bruks och bevakning.

Jag har aldrig hört om hundinstruktör som är instruktör inom bruks och bevakning. Men uppenbart behöver er kursplan utvecklas lite så att folk lär sig att det finns alltid värre hundar än de man har i sin direkta närvaro.

 

[cannelia]

Sv: Intressant

Jag har aldrig hört om hundinstruktör som är instruktör inom bruks och bevakning. Men uppenbart behöver er kursplan utvecklas lite så att folk lär sig att det finns alltid värre hundar än de man har i sin direkta närvaro.

Är du över huvudtaget med i någon brukshundsklubb?

 

[YorkWann]

Sv: Intressant

Varför spelar det nån roll om man är medlem i brukshundklubb, jag är både medlem, går kurser , tränar och är instruktör. Varför har det betydelse?

Du får fortfarande hemsk gärna svara på mitt inlägg, jättetrevligt om du kan komma med förslag, som jag inte testat på 5 år.. Berätta gärna med vad det var du inte tycker stämmer?

 

[Calazirya]

Sv: Intressant

...............................................

 

[Aliide]

Sv: Intressant

Är du över huvudtaget med i någon brukshundsklubb?

Ja? Eftersom jag tävlar och tränar aktivt så är jag med i en brukshundklubb. Och har varit det ett par år. Vad har det med saken att göra?

Jag undrade mest vad din "hundinstruktörsutbildning" bygger på. På vilket sätt den är relevant med hundar som tuggar sönder inredning. Att du dessutom inte förstår att hunden inte gör det när jag sitter bredvid är bara pinsamt.

 

[Calazirya]

Sv: Intressant

Tycker inte att jag är speciellt otydlig.

Ja eftersom två av mina vänner har svarat i tråden så anser jag mig ha full koll på hur pass de aktiverar sina hundar, därför kan jag säga att dom är väl stimulerade både fysiskt och psykiskt.

Jag försöker vara mer tydlig då för att underlätta den fortsatta diskussionen och förhoppningsvis inga fler upprepningar.

Låt säga att du ska lösa problemet med följande hund:

alt1:
Lugn, harmonisk och välaktiverad. Men lätt-uttråkad som äter ALLT den kommer över likt en flismaskin. När den befinner sig på ett utrymme som inte ger inbjudning till dessa uttråkninglekar så håller sig hunden lugn. Ägaren har givetvis tränat ensamhetsträning enligt konstens alla regler, provat att ge goda ben som är OK att tugga på, försökt att plocka bort all lös inredning, den fasta är ju som du förstår omöjlig att plocka bort.
Vad för tips ger du som bruks och bevakningsintruktör till en sådan kursare?

alt 2:

Hund som är välmotionerad och lugn på alla möjliga ( och omöjliga platser ), men som blir orolig och stressad av att lämnas ensam på stor yta, i sin bur finner hunden trygghet och sover lugnt. Att lämna den lös i hemmet är förenat med utbrytningförsök som ofta lyckas på ett eller annat sätt. Man har givetvis försökt ensamhetsträna även denna hund enligt konstens alla regler, men den har tryggheten i matte/husse eller bur och fixar inte att lämnas på en stor yta.

Tydlig nog ?

 

[MrsScabtree]

Sv: Intressant

Att inte se skillnad på genetiskt betingad stress och stress som uppkommer av uppfostrings och miljöskäl förklarar ytterligare varför du inte förstår vad vi säger. Förmodligen var din omplaceringgschäfer en individ som i grunden var stabil och utan genetiskt betingat separationsångest (eller annan form av tuggbehov). Min tik som jag har nu var också ett stressmongo när hon kom till mig och hon har aldrig suttit i bur inne. Jag har förvisso fått åka in med henne vid 2 tillfällen för att hon satt i sig olämpligheter, och husse jobbade så pass första halvåret vi hade henne att hon bara behövde vara ensam några enstaka timmar. Hon har dock aldrig visat tendenser på separationssvårigheter, varför jag aldrig bekymrat mig. Hon är dock glad i att tugga och att äta saker, simply for fun. Hon har dock aldrig varit extremt lagd.

Än en gång finns det de individer som inte tuggar för att de har ångest eller är stressade. De gör det för att det är kul helt enkelt.
Många hundar är extrema opportunister, detta kan vara en väldigt önskvärd egenskap vad gäller en hund man vill träna med! Hunden måste ju dock läras vad VI önskar av den, och vad vi inte önskar. Annars hade den helt enkelt gjort allt den själv tycker är kul, det kan vara jaga katter, skälla på fåglar eller...tugga på saker!

Har hunden en gång fått vinst i att tugga och finner nöje i det, kan det bli svårt att bryta beteendet, och det vet ju alla att det kan gå jäkligt snabbt innan en möbel är tuggad på eller att par trosor halvuppätna? Har hunden fått mersmak för detta, och behöver ensamhetstränas kan det därför vara klokt att stoppa in den i ett säkrat rum (som inte alla har) , bakom kompostgaller (som många tar sig ur) eller som sista utväg..en bur. Helt enkelt för att försäkra sig om att hunden inte stoppar i sig något farligt när man är borta.

Jag anser att bur kan vara ett bra alternativ för dessa individer. På ett sätt förstår jag dock att det lagstiftas om det, men som sagt. Allt är inte svartvitt. Det är inte lagligt att ha hunden lös i bilen heller, men det har mer än hälften av Sveriges hundägare.

 

[MrsScabtree]

Sv: Intressant

Cannelia:

Tillägger även detta om detta uttalande:

Väljer man sen att köpa hund av föräldradjur som nedärver dåliga anlag då har man skaffat sig problem.

I en perfekt värld har alla hundar ett gott mod, är totalt skottfasta, med liten eller ingen separationsångest, sociala och har världens längsta stubin och tålamod...eller?

Nej, eftersom att alla hundar är framavlade för olika ändamåls skull. En hund som har allvarlig utvecklad separationsångest är inte en komplett hund, jag håller med! Hur som, är detta något rasklubben försöker motverka (om problemet är rasbundet och inte individuellt) och avla bort, och hundrasen i sig passar perfekt för ett specifikt ändamål. Varför inte göra det man kan för att träna bort separationsångest, och det funkar med bur?

Sedan finns som sagt individer av andra raser som har egenskaper framavlade för tex bruks. Malinois kan ju få funka som exempel. Det är en driftstark ras. Kampglad, nyfiken, kvick och påhittig och med ett stort aktiveringsbehov. Den som så många andra raser är synnerligen opportunistisk som så många andra raser. Opportunism är en BRA egenskap..om man utnyttjar den rätt

Vad skulle du göra med en sådan hund som redan fått vinst i ett dåligt beteende, när du behöver lämna den hemma?
Hunden utnyttjar den som den vill, ja som jag skrev i förra inlägget.

 

[cannelia]

Sv: Intressant

Tycker inte att jag är speciellt otydlig.

Ja eftersom två av mina vänner har svarat i tråden så anser jag mig ha full koll på hur pass de aktiverar sina hundar, därför kan jag säga att dom är väl stimulerade både fysiskt och psykiskt.

Jag försöker vara mer tydlig då för att underlätta den fortsatta diskussionen och förhoppningsvis inga fler upprepningar.

Låt säga att du ska lösa problemet med följande hund:

alt1:
Lugn, harmonisk och välaktiverad. Men lätt-uttråkad som äter ALLT den kommer över likt en flismaskin. När den befinner sig på ett utrymme som inte ger inbjudning till dessa uttråkninglekar så håller sig hunden lugn. Ägaren har givetvis tränat ensamhetsträning enligt konstens alla regler, provat att ge goda ben som är OK att tugga på, försökt att plocka bort all lös inredning, den fasta är ju som du förstår omöjlig att plocka bort.
Vad för tips ger du som bruks och bevakningsintruktör till en sådan kursare?

alt 2:

Hund som är välmotionerad och lugn på alla möjliga ( och omöjliga platser ), men som blir orolig och stressad av att lämnas ensam på stor yta, i sin bur finner hunden trygghet och sover lugnt. Att lämna den lös i hemmet är förenat med utbrytningförsök som ofta lyckas på ett eller annat sätt. Man har givetvis försökt ensamhetsträna även denna hund enligt konstens alla regler, men den har tryggheten i matte/husse eller bur och fixar inte att lämnas på en stor yta.

Tydlig nog ?

alt 1
Lugn, harmonisk och välaktiverad. Vad menar du med välaktiverad? Vad gör din kompis med sin hund? Om denna hund vore så lugn,harmonisk och välaktiverad borde den inte bli lätt uttråkad och därav inte tugga. Alltså skulle jag se till aktiveringen.

alt 2
Denna välmotionerade (skulle gärna ha velat att du också skrev välaktiverade) som är så otroligt lugn på alla möjliga och omöjliga platser förutom i hemmet. Varför är hunden inte lugn i sitt eget hem?

Vad jag skulle ge för råd? Först och främst skulle jag vilja se båda hundarna och dess förare. Hur de kommunicerar, vilka aktiviteter de gör och gärna se dem i hemmiljön.

Som hundförare motionerar man och tränar allt från mintrådsmarkering,dynamtladdningsmarkering bevakning,spår, spårupptag, sakletning och lydnad. Hundarna är rätt så nöjda när de får vara i fred och vila.

 

[YorkWann]

Sv: Intressant

Men jag skrev vad och hur jag aktiverar, varför läser du inte??

 

[cannelia]

Sv: Intressant

Ja? Eftersom jag tävlar och tränar aktivt så är jag med i en brukshundklubb. Och har varit det ett par år. Vad har det med saken att göra?

Jag undrade mest vad din "hundinstruktörsutbildning" bygger på. På vilket sätt den är relevant med hundar som tuggar sönder inredning. Att du dessutom inte förstår att hunden inte gör det när jag sitter bredvid är bara pinsamt.

Frågan kom eftersom du inte verkade förstå att man kunde vara både bruks och tjänstehundsinstruktör. Hoppas inte du ifrågasätter din brukhundklubbs intruktörer också eftersom vi alla är utbildade efter samma koncept. De skulle vara intressant att veta vad du får för råd av folket på din klubb i fråga om detta eviga tuggande. De är ju de som är bäst lämpade att se hur du och din hund agerar tillsammans och i vilka situationer ett liknande stress tillstånd kommer fram då du tränar exempelvis lydnad. Pinsam är nog bara den som tycker andra är pinsamma.