Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.

 

[karamelldrottningen]

Det här är jätteviktigt att komma ihåg och skilja på. Ett eller flera misstag gör inte hela personen misslyckad, utan det är fortfarande bara det ena misstaget/misstagen som man inte lyckats med. Det definierar långt ifrån hela personen.

Alla misslyckas med någonting ibland, men...ingen är en misslyckad människa.

Nä men det känns så i stunden.
Är man inte en lyckad människa då är man väl misslyckad? Eller kanske något däremellan.

 

[tott]

Nä men det känns så i stunden.
Är man inte en lyckad människa då är man väl misslyckad? Eller kanske något däremellan.

Hur definierar du en lyckad människa??

 

[karamelldrottningen]

Hur definierar du en lyckad människa??

Jag vet inte exakt. Är nog mer mig själv jag syftar på. Huruvida andra är lyckade eller inte bekommer mig inte.

 

[tott]

Jag vet inte exakt. Är nog mer mig själv jag syftar på. Huruvida andra är lyckade eller inte bekommer mig inte.

Hur ska du kunna sluta tänka i de banorna, om du (någon) är lyckad eller inte? Det verkar som att du har fastnat i den icke-frågan. (jag behöver inget svar, men du kan behöva fundera på det)
Kanske du redan har tagit upp det med din samtalskontakt, men om du inte har gjort det så skulle det säkert vara bra att göra det.

 

[bettysmatte]

Saknar min kropp. Känner mig inte alls bekväm i en stor mage. Och vet inte vart rumpan tog vägen. Har alltid haft en snygg rumpa och nu ser den så mini ut
Ja jag vet det är bara utseendet men trivs verkligen inte så här.
Jag ser hellre tjock ut än gravid. Nu är allt annat utom magen smalt och det känns inte bra alls.
Börjar bli svårt dölja nu också när det blir varmare. Ska jag gå runt i någon poncho det funkar ju inte.

I natt läste jag om adoptioner men det verkar knappt existera i Sverige.
Tänkt om jag ser barnet och bara känner avsky?
Hoppas verkligen inte det.
Vill inte ens tänka på det men blir påmind stup i ett. Mest aktivitet är det när jag är inaktiv. När jag rör mig och så då är det oftast lugnt men på kvällen och natten är det ett himla håll i gång i magen. Och nu efter lunchtid.

Varför känner du att du måste dölja något?

 

[MiaMia]

Jag vet inte exakt. Är nog mer mig själv jag syftar på. Huruvida andra är lyckade eller inte bekommer mig inte.

Varför tänker du att du måste leva upp till andras (förmodade?) bilder av vad det är att 'vara lyckad', samtidigt som du tänker att det är något som andra människor inte behöver belastas med?

 

[karamelldrottningen]

Nu har jag gråtit i non stopp fram till nyss. Även när jag fodrade.
Orsak: Allting och ingenting.

 

[tott]

Nu har jag gråtit i non stopp fram till nyss. Även när jag fodrade.
Orsak: Allting och ingenting.

Skönt att få gråta ut - det brukar kännas bättre efteråt

 

[karamelldrottningen]

Skönt att få gråta ut - det brukar kännas bättre efteråt

Känns inte ett dugg bättre.
Bästa hade varit att få missfall. Eller ännu bättre att båda dog i samma veva.

 

[miumiu]

Du kommer få tillbaka din vanliga kropp! Jag hatade att vara gravid och kände mig inte fin alls, bara obekväm. Men det är övergående precis som känslan du är i just nu.

 

[vemsomhelst123]

Du kommer få tillbaka din vanliga kropp! Jag hatade att vara gravid och kände mig inte fin alls, bara obekväm. Men det är övergående precis som känslan du är i just nu.

Håller med jag kände också att det var jobbigt när det började synas och inte gick att dölja. Vet att jag träffade en bekant i typ v.30 som inte fattade något när jag la ut att barnet var här på sociala medier. Jag gillade verkligen inte att vara gravid och det är inget konstigt med det det går över som @miumiu skriver!

 

[tanten]

Inte ens mitt på dagen om du redan jobbat klart det mesta?

NEJ.
Majoriteten av alla har noll tankar på alkohol.

Alkohol är inte belöning. Alkohol är inget man dricker frekvent. Det är bara alkohol.

 

[bettysmatte]

Känns inte ett dugg bättre.
Bästa hade varit att få missfall. Eller ännu bättre att båda dog i samma veva.

Jag hoppas att du berättar om sådana här tankar för läkare, psykolog, barnmorska, osv så de får en chans att hjälpa dig.

 

[tanten]

Du kan väl inte förvara barnet i en liten rasthage?! Hemmet och trädgården kommer att vara lika mycket barnets hem och trädgård som din!

Och oavsett krävs ju ständig passning de närmaste åren, så du hinner fixa så det funkar för alla tids nog.

Ett barn är ingen hund.

 

[vemsomhelst123]

Du kan väl inte förvara barnet i en liten rasthage?! Hemmet och trädgården kommer att vara lika mycket barnets hem och trädgård som din!

Och oavsett krävs ju ständig passning de närmaste åren, så du hinner fixa så det funkar för alla tids nog.

Många har ju barn i hage?

 

[Palermo]

Många har ju barn i hage?

Har de?

 

[Sleepan]

Många har ju barn i hage?

Absolut, men inte istället för att barnsäkra trädgården?


Kl
Hur som så är det ett bra tag tills TS behöver fundera på att barnsäkra den så just det känns inte som ett problem just nu.

 

[karamelldrottningen]

Absolut, men inte istället för att barnsäkra trädgården?


Kl
Hur som så är det ett bra tag tills TS behöver fundera på att barnsäkra den så just det känns inte som ett problem just nu.

Ja det dröjer. Bara det att jag inte riktigt förstår hur. Känns som hela trädgården är rätt farlig. Till och med för vuxna om de inte är tillräckligt observanta.
Finns ju inget staket runt så skulle kunna gå ut på vägen eller mot stallet. Eller ramla i dammen eller ramla ner för terrassen.
Alltså nej ju mer jag tänker desto lättare känns det att gränsa av en ruta och ha typ sandlåda och lite sånt där.
Men jag var ju sådan som försvann som liten ganska ofta. Tog dessutom av mig kläderna om det blev varmt och bara släppte dem där jag var.
Detta är inget jag direkt minns men fått höra att jag vid flertalet gånger varit precis bredvid för att sedan vara helt borta och sen förstod jag inte varför mamma blev så orolig jag hade väl bara hittat något intressant bara.

Rutan skulle väl bli som typ en radhustomt fast kanske dubbelt så stor.

 

[karamelldrottningen]

Ett barn är ingen hund.

Den här kommentaren var lite rolig
Hunden går lös och vet precis vart gränserna går. Min förra var likadan

 

[vemsomhelst123]

Ja det dröjer. Bara det att jag inte riktigt förstår hur. Känns som hela trädgården är rätt farlig. Till och med för vuxna om de inte är tillräckligt observanta.
Finns ju inget staket runt så skulle kunna gå ut på vägen eller mot stallet. Eller ramla i dammen eller ramla ner för terrassen.
Alltså nej ju mer jag tänker desto lättare känns det att gränsa av en ruta och ha typ sandlåda och lite sånt där.
Men jag var ju sådan som försvann som liten ganska ofta. Tog dessutom av mig kläderna om det blev varmt och bara släppte dem där jag var.
Detta är inget jag direkt minns men fått höra att jag vid flertalet gånger varit precis bredvid för att sedan vara helt borta och sen förstod jag inte varför mamma blev så orolig jag hade väl bara hittat något intressant bara.

Rutan skulle väl bli som typ en radhustomt fast kanske dubbelt så stor.

Alltså du får väl se vad du får för barn? Det fanns flera saker vi barnsäkrade som i efterhand absolut inte hade behövt barnsäkras för just vårt barn, det är ju också ganska lång tid dit och en ganska kort period det där lilla extra kanske behövs och den perioden lämnar man inte dem utan uppsikt ändå . Det ger sig. Annars är det väl utmärkt att hägna in en del som är lätt att hägna in och skaffa lite lekgrejer dit