Inte bara nätdejting del 10

[detordnarsig]

Ja precis jag ska ge det en chans.
Han säger ju att han ska sluta röka, äta bättre etc. Kanske kan vi inspirera varandra och det blir bra. Men får en känsla av att han säger så för att han vet att han borde utan att egentligen verkligen mena det.

Det här var ett intressant ämne- kan du tex ha en partner som lever på skräpmat och godis om du själv inte gör det? -Blir livsstilarna för olika?

Tror inte alls det behöver vara helt kört faktiskt. Jag har faktiskt lyckats att inspirera minst två personer till hälsosammare livsstil och kostvanor, utan att ens försökt så att säga. Snarare att vi pratat om kost och varför vi äter de vi äter och sen har de tydligen hämtat inspiration från samtalen

Men jo, det skulle kunna vara en dealbreaker för mig. Men förmodligen mest för att våra livsstilar skulle vara väldigt långt ifrån varandra, då jag är intresserad av kost och träning. Det är jätte mysigt att mysa i soffan med, speciellt efter ett träningspass tillsammans först

 

[athena_arabians]

Ja precis jag ska ge det en chans.
Han säger ju att han ska sluta röka, äta bättre etc. Kanske kan vi inspirera varandra och det blir bra. Men får en känsla av att han säger så för att han vet att han borde utan att egentligen verkligen mena det.

Det här var ett intressant ämne- kan du tex ha en partner som lever på skräpmat och godis om du själv inte gör det? -Blir livsstilarna för olika?

Inga problem. Särbon äter betydligt mer och onyttigare än vad jag gör och vi kör varsitt race med maten helt enkelt.

 

[Singoalla]

Ja precis jag ska ge det en chans.
Han säger ju att han ska sluta röka, äta bättre etc. Kanske kan vi inspirera varandra och det blir bra. Men får en känsla av att han säger så för att han vet att han borde utan att egentligen verkligen mena det.

Det här var ett intressant ämne- kan du tex ha en partner som lever på skräpmat och godis om du själv inte gör det? -Blir livsstilarna för olika?

Det beror nog lite på faktiskt! Jag tycker ju att det är attraktivt med människor som är friska och pigga, som ser efter sig själva. Det behöver absolut inte innebära att personen ska vara vältränad och äta chiapudding till frukost varje morgon, men ni vet, att rå om sig själv är något jag tycker är attraktivt. Oavsett om det är att välja ut rätt hemförsäkring, göra en plan för sparande eller få i sig sina vitaminer Så risken är ju att jag inte skulle bli intresserad från början om jag upplevde en person som "sjafsig" med konstant intag av skräp. Både ekonomin och hälsan har ju en tendens att dala med sådana vanor. I en befintlig relation hade jag nog känt mig frustrerad om jag såg att en person jag älskar inte tar hand om sig själv bättre. Men, då ska det vara ganska illa ställt på den fronten för att jag ska bry mig. Att ha olika matvanor skulle jag inte bry mig om. Det har hänt förr att jag har köpt två paket glass, en frozen yoghurt till mig och en vanlig till honom. Ätit lite mörk choklad när han har köpt lösviktsgodis. Överlag alltid gjort en stor sallad till maten vi lagar och ätit 50% lagad mat och 50% sallad, medan han ätit mer mat. Inga problem alls. Så länge inte vår gemensamma ekonomi drar iväg eller att han får hälsoproblem så hade jag inte lagt någon större vikt vid vad han äter.

 

[Bison]

Angående min dejt var det så kul att prata om saker som intresserar mig såsom värderingar, samhällsfrågor, feminism etc. Samt litteratur, konst, musik, teater, skapande och annat som vi båda håller på med. Vi skulle fika och vi sågs i sju timmar!
Jag kände mig så bekväm med honom och det var enkelt att prata.

Det finns dock en sak som bekymrar mig lite. Jag är igång och har hittat en ny livsstil med bättre mat, träning etc. Han lever på skräpmat varje mål och massa Cola, godys etc samt röker och är stillasittande. Han har fått rejäla signaler på att hans vanor och övervikt håller på att göra honom allvarligt sjuk.
Självklart måste man inte äta allt lika som ens partner och min partner måste ju få äta skräpmat etc ibland. Men jag tror jag har svårt att leva med någon som alltid lever på skräpmat och socker. Jag tror jag är lite för känslig i mitt sockerberoende fortfarande.

Vi pratade om detta och ha sa att han borde gå ner i vikt, sluta röka, röra sig mer. Och kanske kan vi peppa och hjälpa varandra. Men jag får känslan av att han inte är redo. Jag känner igen de bortförklaringarna från mig själv. Och jag tror inte man gör förändringar om man inte bestämt sig.
Sen får vi se med rökningen. Jag har ibland svårt att klara rökning då min hals reagerar.. .

Fasiken om jag träffar en person jag gillar och så ska rökning, mat etc stå i vägen .

Men.. Vi får se... nu ser jag fram emot nästa träff...

Jag hade aldrig kunnat ha en seriös relation med den typen av människa. Jag är ju aktiv själv och vill inte äta för mycket skräp.
Sen är jag lite för ytlig och vill ha ett fräscht, sunt yttre.

Ryssen lever dock på cigg, vodka och pizza
Men det stör mig inte eftersom vi inte har den typen av relation och inte ses så ofta samt att han skärper till sig lite när han är här.

 

[Snubbelfot]

Det här med träning kan nog lätt kan bli en vattendelare. Jag har sett många dejtprofiler som beskriver träningsintresse, även träning som det största eller enda fritidsintresset. För egen del känner jag inte att det skulle vara en dealbreaker men det är samtidigt inte någonting jag upplever som attraktivt eller intresseväckande alls, inte ett skvatt. Just träning i sig självt alltså, som i frekventa gympass, dagliga löprundor etc. Däremot tilltalas jag av en aktiv livsstil, men det begreppet tror jag att det finns många sätt att definiera. Jag uppskattar aktivitet i form av... tja, "aktiva aktiviteter" som ridning eller andra sporter på motionärsnivå, fjällvandring, kanotpaddling eller en hel mängd med andra intressen. Det ger mig intryck av livsglädje, nyfikenhet, engagemang etc. Missförstå mig rätt, soffhäng som huvudprioritet känns inte heller särskilt lockande. Men just träning som huvudintresse, för sakens skull, tycker jag känns själlöst och, tja, litet fantasilöst. Lyckligtvis, för de dejtande träningsfetischisterna, resonerar ju inte alla som jag.

 

[Viva]

Jag bryr mig nog inte om vad min partner äter. Å andra sidan är jag nog inte ute efter hela familjelivsstilen. Däremot har jag hundar och där ingår X antal promenader per dag. Det är inte avgörande men helt klart en stor fördel om personen vill hänga på. Har haft en relation där all tid verkar spenderas inomhus framför soffan och det fungerade inte för mig även om personen var vältränad. Så för mig handlar det inte om yttre aspekter.

Å andra sidan håller jag med Snubbelfot också.

 

[Hero]

Men just träning som huvudintresse, för sakens skull, tycker jag känns själlöst och, tja, litet fantasilöst. Lyckligtvis, för de dejtande träningsfetischisterna, resonerar ju inte alla som jag.

Träning är ju en livstil . För mig som jobbar på kontor så är träning mer eller mindre ett behov. Mår inte bra om jag skulle sitta vid datorn hela dagen på jobbet och sen slänga mig i soffan resten av kvällen. Det funkar nån dag i veckan, men inte varje dag. Men jag har jobbat i butik en gång i tiden och då fick man ju röra på sig hela dagen. Det är ju toppen Dock så tränade jag lika mkt då . Just för att det får mig att må så mkt bättre .

Sen att jag aldrig varit sjuk de senaste 7-8 åren har nog mkt med att göra att jag håller igång träningen och börjat äta mkt grönt.

 

[Singoalla]

Det här med träning kan nog lätt kan bli en vattendelare. Jag har sett många dejtprofiler som beskriver träningsintresse, även träning som det största eller enda fritidsintresset. För egen del känner jag inte att det skulle vara en dealbreaker men det är samtidigt inte någonting jag upplever som attraktivt eller intresseväckande alls, inte ett skvatt. Just träning i sig självt alltså, som i frekventa gympass, dagliga löprundor etc. Däremot tilltalas jag av en aktiv livsstil, men det begreppet tror jag att det finns många sätt att definiera. Jag uppskattar aktivitet i form av... tja, "aktiva aktiviteter" som ridning eller andra sporter på motionärsnivå, fjällvandring, kanotpaddling eller en hel mängd med andra intressen. Det ger mig intryck av livsglädje, nyfikenhet, engagemang etc. Missförstå mig rätt, soffhäng som huvudprioritet känns inte heller särskilt lockande. Men just träning som huvudintresse, för sakens skull, tycker jag känns själlöst och, tja, litet fantasilöst. Lyckligtvis, för de dejtande träningsfetischisterna, resonerar ju inte alla som jag.

Det kan ju slå över åt andra hållet också, gymkillar som bara har bilder där de spänner sig eller extremsportare som klättrar i berg på ena bilden och kör Tour de France på andra. ZzZzZzzzZzZzZz. I eget tycke då.

 

[Snubbelfot]

Sen att jag aldrig varit sjuk de senaste 7-8 åren har nog mkt med att göra att jag håller igång träningen och börjat äta mkt grönt.

Jo, det tror jag absolut kan spela in.
Men jag uttryckte mig kanske luddigt. Jag tror att en livsstil som innefattar exempelvis ridning varannan dag och cykla till jobbet, kan vara väl så friskvårdande. Det är just träning som utbrutet destillat i form av t ex löpning *som huvudintresse* som känns litet trist, inte fysisk aktivitet generellt.

 

[Hero]

Det här med träning kan nog lätt kan bli en vattendelare. Jag har sett många dejtprofiler som beskriver träningsintresse, även träning som det största eller enda fritidsintresset. För egen del känner jag inte att det skulle vara en dealbreaker men det är samtidigt inte någonting jag upplever som attraktivt eller intresseväckande alls, inte ett skvatt. Just träning i sig självt alltså, som i frekventa gympass, dagliga löprundor etc. Däremot tilltalas jag av en aktiv livsstil, men det begreppet tror jag att det finns många sätt att definiera. Jag uppskattar aktivitet i form av... tja, "aktiva aktiviteter" som ridning eller andra sporter på motionärsnivå, fjällvandring, kanotpaddling eller en hel mängd med andra intressen. Det ger mig intryck av livsglädje, nyfikenhet, engagemang etc. Missförstå mig rätt, soffhäng som huvudprioritet känns inte heller särskilt lockande. Men just träning som huvudintresse, för sakens skull, tycker jag känns själlöst och, tja, litet fantasilöst. Lyckligtvis, för de dejtande träningsfetischisterna, resonerar ju inte alla som jag.

Ja, du tänker på dom som tävlar då eller ? Spenderar 10+ timmar i veckan i joggingspåret och springer marathon och som bara har jogging som intresse ?

Jag kan förstå tjusningen med att lägga ner mkt tid i en sport. Då det är roligt när man blir riktigt bra på något. Men man får väl anta att personen har andra intressen också?
Själv föredrar jag variation i träningen, så gymmar, joggar, cyklar(+ cyklar till jobbet) , åker längdskidor.
Så har inte nån specifik träningsform som jag fokuserar på utan det blir mer säsongsbetonat . Därmed inte sagt att jag inte gillar att fjällvandra och paddla kanot. Men det gör man kanske 1-2 ggr om året. Så jag skulle inte placera in det som intressen.

 

[stjarnhimmel]

Jo, det tror jag absolut kan spela in.
Men jag uttryckte mig kanske luddigt. Jag tror att en livsstil som innefattar exempelvis ridning varannan dag och cykla till jobbet, kan vara väl så friskvårdande. Det är just träning som utbrutet destillat i form av t ex löpning *som huvudintresse* som känns litet trist, inte fysisk aktivitet generellt.

Du menar att man blir lite enkelspårig?

 

[Snubbelfot]

Du menar att man blir lite enkelspårig?

Kanske inte så mkt det, enkelspåriga kan hängivna människor inom alla intresseområden bli. Utan att själva aktiviteten - t ex löpning när den framhålls som huvudintresse - framstår som litet andefattig. Jag blir mer intresserad av någon som intresserar sig för att t ex tävla i brottning, träna fotbollsknattar eller åka på scouthajker, än av någon som brinner för att... springa. Och springa litet till. För att det är så roligt. Det handlar väl i grunden om min bristande förståelse för att det kan upplevas så fängslande.

 

[Hero]

Kanske inte så mkt det, enkelspåriga kan hängivna människor inom alla intresseområden bli. Utan att själva aktiviteten - t ex löpning när den framhålls som huvudintresse - framstår som litet andefattig. Jag blir mer intresserad av någon som intresserar sig för att t ex tävla i brottning, träna fotbollsknattar eller åka på scouthajker, än av någon som brinner för att... springa. Och springa litet till. För att det är så roligt. Det handlar väl i grunden om min bristande förståelse för att det kan upplevas så fängslande.

Fast varför är promenader så fängslande för så många? Jag tar hellre en joggingrunda än ut och promenerar. Det ger mig mer värde i form av träning, hinner längre på kortare tid. Dvs, mysigt att komma ut i skogen. Sen gillar jag ju all träning som ger puls. Med mitt ex brukade vi variera med att köra intervaller , springa i trappor och distanspass . Blir aldrig trist!

 

[stjarnhimmel]

Kanske inte så mkt det, enkelspåriga kan hängivna människor inom alla intresseområden bli. Utan att själva aktiviteten - t ex löpning när den framhålls som huvudintresse - framstår som litet andefattig. Jag blir mer intresserad av någon som intresserar sig för att t ex tävla i brottning, träna fotbollsknattar eller åka på scouthajker, än av någon som brinner för att... springa. Och springa litet till. För att det är så roligt. Det handlar väl i grunden om min bristande förståelse för att det kan upplevas så fängslande.

Det låter nästan lite nedlåtande. Jag har inget behov av att jag ska älska partners intressen. Förhoppningsvis hittar vi annat att prata om.

 

[ekra]

Har haft en relation där all tid verkar spenderas inomhus framför soffan

Jag det kan ju vara ett stort problem om man själv vill sitta i soffan och kunna se TV:n.

 

[Viva]

Jag det kan ju vara ett stort problem om man själv vill sitta i soffan och kunna se TV:n.

Där sitter ju hundarna, så det är uteslutet.

 

[Singoalla]

I morgon ska jag på dejt med Herr Perfekt. Ja, han får kallas så tillsvidare, min bitterhet säger mig att det lär ändras inom kort Hur som haver, denna karl som jag tog med mig hem i torsdags. Jag tror att vi båda blev aningens tagna på sängen av att träffa någon en vanlig vardagskväll sådär. Jag skulle bara ta en drink med en vän, men eftersom jag inte hann äta middag slog alkoholen till lite hårdare än vad jag väntat mig. På en uteservering såg jag en man med en hundvalp i knät och var framme och pratade med dom innan min stackars kompis ens hann blinka. Sedan fastnade vi där och jag hade verkligen inte alls ragg-glasögonen på mig, jag satt och gullade med hunden och snackade med grabbarna i kanske 45 minuter innan jag ens la märke till att den ena faktiskt var förbaskat snygg Sen droppade folk av tills det bara var vi två kvar. Ja, resten vet ni ju redan.

Han verkar i alla fall ytterst förtjust och har hört av sig dagligen sedan dess. Nu blir det dejt i morgon!

Att M har hört av sig tre gånger sedan jag bröt med honom har gjort att en vän har gått över till Team M. "Han försöker ju verkligen..." Och hjärtat fortsätter värka.

 

[starcraft]

Att M har hört av sig tre gånger sedan jag bröt med honom har gjort att en vän har gått över till Team M. "Han försöker ju verkligen..." Och hjärtat fortsätter värka.

Det går ju att se på två sätt, antingen att han försöker eller att han inte respekterar ditt val att inte fortsätta relationen... Att hjärtat värker förstår jag, men den här nya kanske kan få dig på andra tankar/känslor! Kul med dejt

 

[Singoalla]

Det går ju att se på två sätt, antingen att han försöker eller att han inte respekterar ditt val att inte fortsätta relationen... Att hjärtat värker förstår jag, men den här nya kanske kan få dig på andra tankar/känslor! Kul med dejt

Ja alltså.. att jag själv svarat på hans mess och varit trevlig kanske inte gjort saken bättre Förstår om han uppfattar det som att det fortfarande finns hopp kvar. Jag kan bara inte bestämma mig för om jag själv tror det eller inte..

Hoppas också att dejten får mig på andra tankar!

 

[Masqueradee]

Det här med träning kan nog lätt kan bli en vattendelare. Jag har sett många dejtprofiler som beskriver träningsintresse, även träning som det största eller enda fritidsintresset. För egen del känner jag inte att det skulle vara en dealbreaker men det är samtidigt inte någonting jag upplever som attraktivt eller intresseväckande alls, inte ett skvatt. Just träning i sig självt alltså, som i frekventa gympass, dagliga löprundor etc. Däremot tilltalas jag av en aktiv livsstil, men det begreppet tror jag att det finns många sätt att definiera. Jag uppskattar aktivitet i form av... tja, "aktiva aktiviteter" som ridning eller andra sporter på motionärsnivå, fjällvandring, kanotpaddling eller en hel mängd med andra intressen. Det ger mig intryck av livsglädje, nyfikenhet, engagemang etc. Missförstå mig rätt, soffhäng som huvudprioritet känns inte heller särskilt lockande. Men just träning som huvudintresse, för sakens skull, tycker jag känns själlöst och, tja, litet fantasilöst. Lyckligtvis, för de dejtande träningsfetischisterna, resonerar ju inte alla som jag.

Jag tror att jag kan ansluta mig lite här.. För mig är inte det en deal breaker att personen hänger just på _gym_ alla dagar i veckan i 3-timmars pass (lite av en överdrift kanske ^^) utan snarare att personen kommer vara borta så många timmar på något jag aldrig kommer vara med på. Min livsstil kommer aldrig passa ihop då att träna på gym är döden för mig. Person som gillar att vara utomhus och göra andra aktiviteter, fine. Men i mitt resonemang kan man lika gärna byta ut alla timmar på gymmet mot fågelskådning, fotbollstittande, innebandyspelande, schack :P