Inställning

[Magiana]

Sedan vinterns nära-väggen-upplevelse har jag försökt ändra mitt liv så att det inte ska hända igen, men jag lyckas inte riktigt tillfredställande. Min tanke har varit att göra så lite som möjligt av det jag måste/borde och mest ägna mig åt sådant som är kul. Det jag inte hinner, det hinner jag inte, helt enkelt och så har jag försökt blunda för allt som inte blivit gjort.

Men det blir ändå en stress att se allt som är ofärdigt eller stökigt. Jag försöker göra to-do-listor med det viktigaste högst upp, men jag har ibland svårt att prioritera och fokusera på bara en sak i taget. Vissa saker jag behöver göra är också svåra att bryta ner i mindre bitar, t.ex. att rensa gruset utanför huset från ogräs och att få in veden. Där måste jag ju bara nöta på tills det är färdigt. De sakerna ligger kvar på to-do-listan i evigheter.

Jag märker att det finns ett rätt stort motstånd till att få saker gjorda också. Nu vaknade jag för 2 timmar sedan och jag har fortfarande inte gått upp. Jag ville inte åka hem från min semesterresa heller. Hemma ser jag ju bara jobb som måste göras. Nu har jag bara 1 vecka kvar av min semester och jag kommer nog inte hinna särskilt mycket. Första veckan gick ju åt till att bara komma ikapp med det värsta och sen rymde jag i 10 dagar för att slippa se skiten.

Det känns ju som om min inställning till allt är det största problemet. Men hur ska jag lyckas ta allt jobb med en klackspark och vara så nonchalant att jag inte bryr mig om det som inte är klart?

 

[SaraXX]

Nu vet jag inget om din livssituation eller ditt boende så jag bara slänger ur mig lite tankar.

Går något att ta bort helt? Tex måste det vara grus, kan du ha någon annan lösning än ved, robotdammsugare eller vad vet jag?
Kan du leja bort? Ungdomar som kan tjäna en slant?
Och lite längre perspektiv: skulle du må bättre någon annan stans, i något enklare?

 

[Krokus]

Kanske behöver du analysera listornas punkter och ta reda/komplettera med kolumner som te x.
#varför du vill få det gjort( motivationen).
#om det finns någon anti-motivation, ( t ex "jag vill inte rensa ogräset i trädgården för då... Tror gäster att jag har hur mycket tid och ork som helst/ huset kommer se skrytig ut med fräsch trädgård/ det kommer bara nytt hela tiden och skulle hellre asfalter rubbet/ känner mig som min gamla faster som hade så prydligt och alla gjorde sig lustiga på... osv
Om det finns något om antimotiverar så ta det på lika allvar som vad som motiverar. Sen att du väljer själv utifrån det prioritet.
Sen en tredje kolumn ev för det finns någon stress eller rädsla med i bilden ifall du inte utför sysslan T ex. Grannarna kommer sluta prata med mig om jag inte rensar ogräset, svärmor kommer fnysa när hon kommer på besök om det inte är gjort, maskrosorna kommer sprida sig till gräsmattan...osv. Så fundera på om farhågan är befogad eller ej. Om den är befogad; finns det något annat sätt att handlas med den? (t ex be sambon berätta för sambon hur du känner ang. svärmor och han kanske kan prata med henne eller stötta dig. ). Ok jag spånade lite fritt här.
Men dessutom, ibland kanske inte tid och ork faktisk i rimlighetens namn kan räcka till. Typ, vi är kanske inte många som skriver på att- göra- listan " ta två timmar och inte göra något vettigt eller viktigt alls" fast vi kanske borde.
Lycka till!

 

[Mia_R]

Sedan vinterns nära-väggen-upplevelse har jag försökt ändra mitt liv så att det inte ska hända igen, men jag lyckas inte riktigt tillfredställande. Min tanke har varit att göra så lite som möjligt av det jag måste/borde och mest ägna mig åt sådant som är kul. Det jag inte hinner, det hinner jag inte, helt enkelt och så har jag försökt blunda för allt som inte blivit gjort.

Men det blir ändå en stress att se allt som är ofärdigt eller stökigt. Jag försöker göra to-do-listor med det viktigaste högst upp, men jag har ibland svårt att prioritera och fokusera på bara en sak i taget. Vissa saker jag behöver göra är också svåra att bryta ner i mindre bitar, t.ex. att rensa gruset utanför huset från ogräs och att få in veden. Där måste jag ju bara nöta på tills det är färdigt. De sakerna ligger kvar på to-do-listan i evigheter.

Jag märker att det finns ett rätt stort motstånd till att få saker gjorda också. Nu vaknade jag för 2 timmar sedan och jag har fortfarande inte gått upp. Jag ville inte åka hem från min semesterresa heller. Hemma ser jag ju bara jobb som måste göras. Nu har jag bara 1 vecka kvar av min semester och jag kommer nog inte hinna särskilt mycket. Första veckan gick ju åt till att bara komma ikapp med det värsta och sen rymde jag i 10 dagar för att slippa se skiten.

Det känns ju som om min inställning till allt är det största problemet. Men hur ska jag lyckas ta allt jobb med en klackspark och vara så nonchalant att jag inte bryr mig om det som inte är klart?

Jag känner igen mig allt för väl och det är inte lätt! Jag har varit ledig i två dagar och hade planerat att göra så väldigt mycket hemma, framförallt röja så det ser trevligare utbåde invändigt och utvändigt men istället har jag bara tvättat lite, planterat två blommor, tagit några tag med spaden jag köpte för att gräva bort en stubbe, sett till hästarna, kokat lite saft till mig och grannen. Inte på långa vägar det jag skulle!

Jag som skulle plantera allt klart, rensat ogräs, diskat, skurat, tapetserat och målat mm mm har istället mest sovit och hjälpt grannen som är gammal och skruttig. Det senare är nog ändå det som varit viktigaste och både hon och familjen är otroligt tacksamma över att jag fanns till hands och kunde hjälpa henne när det verkligen var kris.

Ja, allt det andra är kvar och jag kommer att vara tvungen att ta tag i det senast måndag då jag väntar besök, men i mitt fall så har det helt enkelt fått bli liggande mot bättre vetande då jag varit så sabla trött. I mitt fall så är nog piskan bästa moroten just nu. Jag vill ju verkligen bli klar med min egen skit hemma, jag avskyr att det ser ut som det gör men när mina besökare kommer hoppas jag även på få lite hjälp med att rensa ut en massa som är liggande och ibland behöver man mer än bara två händer för att saker ska bli gjorda på smidigaste sätt. @Tranan kan inte komma och hjälpa dig några dagar?

 

[tanten]

Det känns ju som om min inställning till allt är det största problemet. Men hur ska jag lyckas ta allt jobb med en klackspark och vara så nonchalant att jag inte bryr mig om det som inte är klart?

Beskrivningen av det läget lät inte speciellt lockande.

Ser du att du till och med skriver nedlåtande om att inte göra allting på en gång?
Jag tar inte saker med en klackspark. Långt ifrån. och skulle nån kalla mig nonchalant så skulle jag ta oerhört illa vid mig. Vet inte om det var meningen att låta raljant - men det blev istället något rätt motbjudande. Mitt sätt att göra saker kännre tvärtom ganska vettigt. Så om du såg på det som en friskt sätt att närma sig uppgifterna istället för nonchalant?

Så ja, inställning är nog ett vettigt första steg.
Jag tycker att du inte är speciellt snäll mot dig själv.

Det känns som du springer. Vart? Vad är det som blir bättre när alla arbetsuppgifter är gjorda?

 

[tanten]

Men dessutom, ibland kanske inte tid och ork faktisk i rimlighetens namn kan räcka till. Typ, vi är kanske inte många som skriver på att- göra- listan " ta två timmar och inte göra något vettigt eller viktigt alls" fast vi kanske borde.
Lycka till!

Påminns återigen om den äldre kvinna i min bekantskapskrets som berättade om en not i sin almanacka. Hon levde ett rätt hektiskt liv med många åtaganden, stor gård och stor familj.

I hennes almanacka stod USA tvärs över en hel dag. Hon sa att ingen frågade varför den dagen var upptagen - USA lät tillräckligt seriöst. Kunde vara utlandsbesök, eller planering för något av barnens resa etc.
I själva verket betydde det Utan Särskild Anledning. En dag fri från åtaganden, som hon tog nån gång ibland när hon ville andas lite.

 

[athena_arabians]

@Magiana: Du såg ju hur det ser ut här (och det är inte så här jag vill att det ska se ut). Jag orkar bara inte och det måste man få erkänna för sig själv utan att slå på sig själv (vilket du till viss del gör).

Jag försöker intala mig (lyckas ibland men inte alltid) att det duger. Allt behöver inte göras på en gång. Sedan försöker jag dela upp sysslorna, en del av dagen gör jag något som verkligen är nödvändigt ont (typ ved eller grovröjning av ris i trädgården) och sedan gör jag något som är riktigt roligt (i allmänhet något lättare trädgårdsrelaterat eller att ordna fint inne). Inte ta allt det tråkiga på en gång under en hel dag, då kroknar jag och det blir inget gjort.

 

[Magiana]

Nu vet jag inget om din livssituation eller ditt boende så jag bara slänger ur mig lite tankar.

Går något att ta bort helt? Tex måste det vara grus, kan du ha någon annan lösning än ved, robotdammsugare eller vad vet jag?
Kan du leja bort? Ungdomar som kan tjäna en slant?
Och lite längre perspektiv: skulle du må bättre någon annan stans, i något enklare?

Jag köpte det här stället för ett och ett halvt år sedan eftersom jag inte kan bo i lägenhet och inte trivs i hyrt boende.

Förra året hade jag hjälp av workawayers men det var en stress i sig att organisera och leda arbetsuppgifterna. I år valde jag bort den hjälpen för att inte vara bunden hemma och piskad att arbetsleda.

Jag kan värma huset med luftvärmepump men den värmen når inte övervåningen och min torpargrund behöver värmen från vedspisen.

Jag skulle ju kunna sluta odla grönsaker och bär. Samtidigt hugger det bort en del av min identitet och mina visioner.

Jag tycker det vore sorgligt att inte kunna ha visioner eller framtidsplaner utan bara nätt och jämnt överleva.

Det jag skulle vilja göra är att lönejobba mindre.

Kanske behöver du analysera listornas punkter och ta reda/komplettera med kolumner som te x.
#varför du vill få det gjort( motivationen).
#om det finns någon anti-motivation, ( t ex "jag vill inte rensa ogräset i trädgården för då... Tror gäster att jag har hur mycket tid och ork som helst/ huset kommer se skrytig ut med fräsch trädgård/ det kommer bara nytt hela tiden och skulle hellre asfalter rubbet/ känner mig som min gamla faster som hade så prydligt och alla gjorde sig lustiga på... osv
Om det finns något om antimotiverar så ta det på lika allvar som vad som motiverar. Sen att du väljer själv utifrån det prioritet.
Sen en tredje kolumn ev för det finns någon stress eller rädsla med i bilden ifall du inte utför sysslan T ex. Grannarna kommer sluta prata med mig om jag inte rensar ogräset, svärmor kommer fnysa när hon kommer på besök om det inte är gjort, maskrosorna kommer sprida sig till gräsmattan...osv. Så fundera på om farhågan är befogad eller ej. Om den är befogad; finns det något annat sätt att handlas med den? (t ex be sambon berätta för sambon hur du känner ang. svärmor och han kanske kan prata med henne eller stötta dig. ). Ok jag spånade lite fritt här.
Men dessutom, ibland kanske inte tid och ork faktisk i rimlighetens namn kan räcka till. Typ, vi är kanske inte många som skriver på att- göra- listan " ta två timmar och inte göra något vettigt eller viktigt alls" fast vi kanske borde.
Lycka till!

Finns det någon app för de extra kolumnerna? Den jag använder nu har inte någon sådan funktion och med papper och penna skulle jag inte kunna omorganisera listorna regelbundet.

Jag kan inte se att något av det jag har på mina listor har med andra att göra. Jag bryr mig väldigt lite om vad andra tycker. Problemet är nog att jag har visioner och önskemål. Exempelvis så trivs jag inte när det är stökigt, även om det bara är jag som ser stöket. Och så har jag drömmar. En sådan sak är t.ex. att skaffa bin. Jag byggde en kupa förra året och skaffade utrustningen jag behöver, men några bin har jag fortfarande inte.

Men som det är nu lyckas jag nätt och jämnt hålla stället från att förfalla. Några förbättringar eller förenklingar ryms inte i
min tillgängliga tid och ork.

@Tranan kan inte komma och hjälpa dig några dagar?

Jo, han hjälper till ibland i den mån han kan.

Beskrivningen av det läget lät inte speciellt lockande.

Ser du att du till och med skriver nedlåtande om att inte göra allting på en gång?
Jag tar inte saker med en klackspark. Långt ifrån. och skulle nån kalla mig nonchalant så skulle jag ta oerhört illa vid mig. Vet inte om det var meningen att låta raljant - men det blev istället något rätt motbjudande. Mitt sätt att göra saker kännre tvärtom ganska vettigt. Så om du såg på det som en friskt sätt att närma sig uppgifterna istället för nonchalant?

Så ja, inställning är nog ett vettigt första steg.
Jag tycker att du inte är speciellt snäll mot dig själv.

Det känns som du springer. Vart? Vad är det som blir bättre när alla arbetsuppgifter är gjorda?

Jag upplevde inte att jag skrev nedlåtande om det utan att det snarare vore eftersträvansvärt att kunna vara nonchalant.

På sätt och vis springer jag fast jag försöker låta bli. Det som hägrar är nog att få uppleva tillfredställelse över att ha uppfyllt en vision eller mål. Jag har ju också ganska svårt att koppla av när min omgivning är stökig.

 

[karamelldrottningen]

Tycker USA, utan särskild anledning lät jättebra!

Jag skriver listor. Olika för olika behov. Varje dag en ny lista på vad som ska göras under dagen. Sen på kvällen går jag igenom den (eller under dagen). När dagen är slut slänger jag den. Är det någon punkt kvar lägger jag den högre upp på nästkommande dags lista.

Varje dag gör jag något tråkigt, men inte för mycket, för länge. Tex pappersarbete eller bokat möte. Men är noga med att planera in något jag tycker är roligt varje dag. Det behöver inte vara något märkvärdigt men något jag blir glad av.

Sen är jag nöjd med det som är gjort. Viktigt! Det är alltid massor med saker att göra så man måste lära sig att inte ta på sig för mycket. Bättre att göra lite och må bra än göra mycket och bli sjuk.

 

[Magiana]

Påminns återigen om den äldre kvinna i min bekantskapskrets som berättade om en not i sin almanacka. Hon levde ett rätt hektiskt liv med många åtaganden, stor gård och stor familj.

I hennes almanacka stod USA tvärs över en hel dag. Hon sa att ingen frågade varför den dagen var upptagen - USA lät tillräckligt seriöst. Kunde vara utlandsbesök, eller planering för något av barnens resa etc.
I själva verket betydde det Utan Särskild Anledning. En dag fri från åtaganden, som hon tog nån gång ibland när hon ville andas lite.

På sätt och vis gör jag redan så. Jag sticker ofta från det jag ser behöver göras och ägnar mig åt något trevligt, umgås med @Tranan t.ex. Jag tänker att det som behöver göras kan göras sen. Och så är det ju. Men det ligger ändå och gnager.

 

[Magiana]

@Magiana: Du såg ju hur det ser ut här (och det är inte så här jag vill att det ska se ut). Jag orkar bara inte och det måste man få erkänna för sig själv utan att slå på sig själv (vilket du till viss del gör).

Jag försöker intala mig (lyckas ibland men inte alltid) att det duger. Allt behöver inte göras på en gång. Sedan försöker jag dela upp sysslorna, en del av dagen gör jag något som verkligen är nödvändigt ont (typ ved eller grovröjning av ris i trädgården) och sedan gör jag något som är riktigt roligt (i allmänhet något lättare trädgårdsrelaterat eller att ordna fint inne). Inte ta allt det tråkiga på en gång under en hel dag, då kroknar jag och det blir inget gjort.

Ditt ställe ser ju städat ut i jämförelse med det här.

 

[athena_arabians]

Ditt ställe ser ju städat ut i jämförelse med det här.

Det kallas för ytlig snabbstädning inför Buke-träff genom att skyffla in så mycket som möjligt i en lada...

Det är ett elände med gamla hus, jag har ångest över mycket när det gäller mitt kråkslott. Jag har fått lov att släppa det, huset står upp fortfarande och har ett tak (som behöver tvättas alt läggas om...). Jag har vare sig råd eller förmåga att fixa allt som behöver fixas på en gång. Det får helt enkelt lov att vara som det är.

Edit: Jag kan tillägga att även om jag borde plöja ner alla pengar i renovering av huset unnar jag mig ändå saker för de får mig att må bra. Lilla soffan jag köpte nu var absolut inte nödvändig men salongen börjar nu ta form och bli som jag vill ha den (och hur den ska se ut har gett mig lättare ångest i flera år eftersom jag inte vetat hur jag vill ha den). Det lyfter mig något oerhört. Jag har alltid orkidéer vid mitt skrivbord för de får mig att må bra. Jag tror man måste fixa och unna sig sådana saker för att livet ska bli hållbart.

 

[Magiana]

Sen är jag nöjd med det som är gjort. Viktigt! Det är alltid massor med saker att göra så man måste lära sig att inte ta på sig för mycket. Bättre att göra lite och må bra än göra mycket och bli sjuk.

Där sa du något. Jag har nog svårt att vara nöjd. Jag är nöjd över saker jag gjort i betydligt mindre utsträckning än jag är missnöjd över saker som är kvar att göra. Och listan med saker att göra fylls ju på hela tiden.

Men jag försöker att göra så lite som möjligt. Ändå är jag missnöjd över sådant jag inte gjort.

 

[tanten]

Jag upplevde inte att jag skrev nedlåtande om det utan att det snarare vore eftersträvansvärt att kunna vara nonchalant.

På sätt och vis springer jag fast jag försöker låta bli. Det som hägrar är nog att få uppleva tillfredställelse över att ha uppfyllt en vision eller mål. Jag har ju också ganska svårt att koppla av när min omgivning är stökig.

Det som är min metod är väldigt mycket att se det som en resa. En väg som är mödan värd.

Varje steg jag tagit är ett steg som gjort stället finare. Eller bara underhållit så det inte blir sämre utan bibehåller skicket. Jag ser en njutning i att göra jobbet. Inte i hur det ska bli. Sen.

Om du hela tiden lever i det som ska komma - då är det du har nu, idag, rätt värdelöst? Som de djupt troende som strävar till paradiset. Var finns då värdet i det liv de (vi) lever just nu i denna stund?

För mig känns det som om du inte njuter ett dugg av det du har. Att du bara vill till något du inte har.
De bilder du visat skildrar ett jättefint ställe. Som många skulle vara gravt avundsjuka på.

Vaknar du nån gång och tittar dig omkring med lycka över det du har? Eller finns lyckan nånstans där framme - ouppnåelig idag.

Du springer mot något sorts tillstånd av lycka. Är du säker på att du skulle vara lycklig om allt var klart, fixat?

Är det drömmarna om något bättre som är meningen med allt? Bara drömmarna?

 

[Magiana]

Det som är min metod är väldigt mycket att se det som en resa. En väg som är mödan värd.

Varje steg jag tagit är ett steg som gjort stället finare. Eller bara underhållit så det inte blir sämre utan bibehåller skicket. Jag ser en njutning i att göra jobbet. Inte i hur det ska bli. Sen.

Om du hela tiden lever i det som ska komma - då är det du har nu, idag, rätt värdelöst? Som de djupt troende som strävar till paradiset. Var finns då värdet i det liv de (vi) lever just nu i denna stund?

För mig känns det som om du inte njuter ett dugg av det du har. Att du bara vill till något du inte har.
De bilder du visat skildrar ett jättefint ställe. Som många skulle vara gravt avundsjuka på.

Vaknar du nån gång och tittar dig omkring med lycka över det du har? Eller finns lyckan nånstans där framme - ouppnåelig idag.

Du springer mot något sorts tillstånd av lycka. Är du säker på att du skulle vara lycklig om allt var klart, fixat?

Är det drömmarna om något bättre som är meningen med allt? Bara drömmarna?

Det där var nog huvudet rätt på spiken även om det händer då och då att jag ser mig omkring och är nöjd med det jag har. Men den nöjdheten dominerar inte i den utsträckning som behövs. Ibland händer det att jag tänker att jag medvetet ska tänka på sånt som är bra och som jag är nöjd med, men jag glömmer att göra det regelbundet.

 

[tanten]

Det där var nog huvudet rätt på spiken även om det händer då och då att jag ser mig omkring och är nöjd med det jag har. Men den nöjdheten dominerar inte i den utsträckning som behövs. Ibland händer det att jag tänker att jag medvetet ska tänka på sånt som är bra och som jag är nöjd med, men jag glömmer att göra det regelbundet.

Tänk den dag när du inte behöver forcera dig till att tänka på idag, utan bara gör det! (mina fetningar)

 

[Krokus]

Jag köpte det här stället för ett och ett halvt år sedan eftersom jag inte kan bo i lägenhet och inte trivs i hyrt boende.

Förra året hade jag hjälp av workawayers men det var en stress i sig att organisera och leda arbetsuppgifterna. I år valde jag bort den hjälpen för att inte vara bunden hemma och piskad att arbetsleda.

Jag kan värma huset med luftvärmepump men den värmen når inte övervåningen och min torpargrund behöver värmen från vedspisen.

Jag skulle ju kunna sluta odla grönsaker och bär. Samtidigt hugger det bort en del av min identitet och mina visioner.

Jag tycker det vore sorgligt att inte kunna ha visioner eller framtidsplaner utan bara nätt och jämnt överleva.

Det jag skulle vilja göra är att lönejobba mindre.


Finns det någon app för de extra kolumnerna? Den jag använder nu har inte någon sådan funktion och med papper och penna skulle jag inte kunna omorganisera listorna regelbundet.

Jag kan inte se att något av det jag har på mina listor har med andra att göra. Jag bryr mig väldigt lite om vad andra tycker. Problemet är nog att jag har visioner och önskemål. Exempelvis så trivs jag inte när det är stökigt, även om det bara är jag som ser stöket. Och så har jag drömmar. En sådan sak är t.ex. att skaffa bin. Jag byggde en kupa förra året och skaffade utrustningen jag behöver, men några bin har jag fortfarande inte.

Men som det är nu lyckas jag nätt och jämnt hålla stället från att förfalla. Några förbättringar eller förenklingar ryms inte i
min tillgängliga tid och ork.


Jo, han hjälper till ibland i den mån han kan.


Jag upplevde inte att jag skrev nedlåtande om det utan att det snarare vore eftersträvansvärt att kunna vara nonchalant.

På sätt och vis springer jag fast jag försöker låta bli. Det som hägrar är nog att få uppleva tillfredställelse över att ha uppfyllt en vision eller mål. Jag har ju också ganska svårt att koppla av när min omgivning är stökig.

Har ingen app för det, hittade på det nu, metoden alltså. Synd att en inte är mer teknisk, verkar så praktiskt med appar.
Bra att du inte har andras åsikter och perspektiv i fokus, blir lätt alltför rörigt om man har.
Efter att läst mer så funderar jag på om du kan hitta alternativa sätt att stärka din identitet och grunda för dina drömmar? Något eller några sätt som då kanske skulle kunna lätta på det dagliga lasset vad det gäller praktiska åtaganden?

 

[bettysmatte]

Jag håller med @tanten . När du visar bilder på ditt hus och dina omgivningar är det FINT - punkt, slut... !

En grusgång hade jag gjort mig av med på något vis. Det är världens tråkigaste jobb, samt ett jobb som ALDRIG blir färdigt. Kan du så gräs där i stället? Alternativt kanske skyffla bort gruset och lägga någon ordentlig markduk eller liknande under så det inte blir särskilt mycket ogräs (för jag antar att du inte har det nu)?

Luftvärmepumpen värmer nere. Kan elelement stå på lite grann uppe, och så myseldar du mest i vedspisen? Då slipper du hantera så förfärligt stora mängder ved, tänker jag? Jag förmodar att du inte har ett vattenburet system? För i så fall hade jag funderat på att investera i en effektiv och underhållsfri luft-vatten-värmepump. Det installerade vi i förra huset - underbart !

 

[tanten]

Jag
Men som det är nu lyckas jag nätt och jämnt hålla stället från att förfalla. Några förbättringar eller förenklingar ryms inte i
min tillgängliga tid och ork.

Detta.

Är du säker på att det är sant? Ett ställe förfaller inte på ett eller ett par år. Så fort går det inte!

JAG tror dina krav på dig själv är alldeles för höga!

 

[Gnist]

Nu under sommaren brukar det finnas gott om ungdomar som tar på sig diverse "tråkjobb" för billig peng, så att leja sådana för rensning av grusgång och annat som hör till kategorin aptråkigt (vedhantering/gräsklippning etc) vore ju kanske en bra idé.

Det handlar ju i grund och botten om prioriteringar och har man lätt för att prioritera roligt före tråkigt men nödvändigt så får man nog vara lite mer bestämd mot sig själv. Har man en lista så betar man av den, så i af ett måste om dagen och resten av tiden göra nått kul kanske kan vara ett upplägg som funkar och som sagt, om det går leja in hjälp för sånt som är aptråkigt/inte finns kunskap för att fixa själv, så gör det. Lägg ut en blänkare i nån facebookgrupp i närheten.