Inleda en relation utan att vara kär?

[Brandgul]

Sv: Inleda en relation utan att vara kär?

En livspartner måste man vara lite kåt på också tycker jag. Rätt trist att vara 25 och inte ligga. Jag var 24 innan jag träffade min första kärlek och träffade en annan vid 30. Så för mig känns ju 25 som rätt tidigt.

 

[AgentCarter]

Sv: Inleda en relation utan att vara kär?

Jag tänker så, du är värd bättre än så.
Så jävla kul och enkelt är det inte att leva tillsammans med en person att det är värt det utan en grundkärlek till personen enligt mig.

Jag som lever i parrelation ser många fördelar med singellivet som jag inte såg innan, inte så att jag har lust att göra slut men många fördelar finns det!

Men ta och dejta någon av snubbarna, kanske inser du hur du vill ha det
Ta upp barnbiten tidigt bara, så ni är på samma plan.
(det är dock standardtips från mig, tror många förhållanden hade behövt diskutera barn redan på första dejten)

 

[martha]

Sv: Inleda en relation utan att vara kär?

Du hade kunnat beskriva mig och min man. Visst har vi haft våra med och motgångar genom åren men aldrig att jag ångrat mig.

Jag tror att det finns många olika sätt att bygga ett stabilt och kärleksfullt förhållande på.

Ibland kan jag tycka att det finns en övertro till den där himlastormande, fantastiska kärleken vid första ögonkastet. Ett ideal om hur det skall kännas som är väldigt svårt att leva upp till.

Sen kan jag uppleva ibland att många passionerade förhållanden innehåller en massa tårar och folk som sårar varandra.

Precis, det är inte konstigt att folk inte hittar kärleken när det ska vara krav på att man måste känna si eller så ...två kompisar t ex kan ju finna varandra efter många år ..kärlek är så stort att man ska inte varken säga si eller så.

 

[mino]

Sv: Inleda en relation utan att vara kär?

Alltså jag förstår ju förstås att det är mycket svårare att leva mycket utanför normen i samhället i stort, vill absolut poängtera det. Men rent konkret i vardagen så är min upplevelse att det är besvärligt att leva "lite" alternativt, eller alternativt bara i vissa frågor. Jag vet inte riktigt hur jag exemplifiera det, ärligt talat. Jag vet bara att i de frågor där jag går lite utanför normen som tex vad ett äktenskap innebär så känner jag att jag måste påminna om hur jag ser på saker, folk utgår annars hela tiden ifrån att jag är inom normen eftersom jag är det i andra frågor (heterofamilj, villa, standardstil i största allmänhet ). De kompisar jag har som har ordnat hela sitt liv på ett alternativt sätt verkar inte hamna i dessa situationer av otydlighet.

Och i TS situation så tänker jag att det kommer nog bli till en "grej" om hon ska leva i ett platoniskt förhållande men med alla normativa attribut som typ giftermål (!). Om tanken är att få leva enligt normen så tror jag att det blir ett ganska jobbigt sätt att leva inom normen, folk kommer hela tiden tycka att det där enstaka brottet mot normen är konstigt och inkonsekvent. Bättre i så fall att mer tydligt och konsekvent kommunicera sitt alternativ.

 

[Freeride]

Sv: Inleda en relation utan att vara kär?

Hm. Det här är så himla svårt. Jag har samma problem men 15 års mer erfarenhet.
Jag har varit kär och då har inte förhållandet fungerat och jag har mått dåligt.
Jag har haft flera förhållanden med superbra killar, långa, där jag inte varit kär och nej, för mig fungerar det inte i längden...
Så just nu är jag inne på att prio ett är att bli himlastormande kär och sedan får jag väl se om killen är vettig att satsa på, så det lär väl ta ett tag att hitta någon igen..
På något sätt verkar det dock hänga ihop tyvärr att när jag blir kemiskt himlastormande kär så är killarna inte vettiga...

 

[Mabuse]

Sv: Inleda en relation utan att vara kär?

Jag är inte helt säker på att jag förstått din ursprungliga fråga.

Du menar en relation utan förälskelse, men menar du även utan attraktion?

För mig är attraktion ett måste.
Och katter är väldigt trevliga djur

Jag förstår inte heller riktigt hur TS menar, i trådstarten låter det ju som att det är en platonisk vänskapsrelation hon ser framför sig?

Eller är ett mer ett arrangerat äktenskap, så att säga, där ingen är kär i början, utan kärleken förhoppningsvis kommer med tiden?

Jag tror absolut att man kan bli minst lika lycklig i ett arrangerat äktenskap, så att säga, där man inte var kär när man blev ihop. Det finns ju många kulturer där det är så äktenskap går till, och vad jag vet blir de i längden inte olyckligare än äktenskap baserade på initial förälskelse. Det är ju mer att vi har lärt oss och förväntar oss att äktenskap ska baseras på förälskelse.

Att däremot bo ihop i en relation, där den ena är attraherad och förälskad, och den andra vill leva i platonisk vänskap, tycker jag låter direkt plågsamt för båda, framförallt i början. Det skulle ju också skapa en enorm maktobalans i relationen, där den ena vill ha mer av relationen än vad den andre är villig att ge, jag tror det är väldigt svårt att må bra i en sån relation, och risken är att man gör varandra illa.

 

[Mabuse]

Sv: Inleda en relation utan att vara kär?

Hm. Det här är så himla svårt. Jag har samma problem men 15 års mer erfarenhet.
Jag har varit kär och då har inte förhållandet fungerat och jag har mått dåligt.
Jag har haft flera förhållanden med superbra killar, långa, där jag inte varit kär och nej, för mig fungerar det inte i längden...
Så just nu är jag inne på att prio ett är att bli himlastormande kär och sedan får jag väl se om killen är vettig att satsa på, så det lär väl ta ett tag att hitta någon igen..
På något sätt verkar det dock hänga ihop tyvärr att när jag blir kemiskt himlastormande kär så är killarna inte vettiga...

Ja, relationer skulle ju vara otroligt mycket enklare att få till om man kunde bestämma vem man skulle vara kär i och inte. Det finns ju folk som funkar så, iofs, de kan bestämma sig för att inte älska nån längre, och så gör de inte det mer, eller också att bli intresserade av nån som visar intresse för dem. Det verkar oerhört praktiskt, då slipper man ju vara olyckligt kär.