A
asmodeus
Det här är ingen”problemtråd” eller en direkt fråga.. Bara några tankar runt mig och en tillfälligt inlånad häst. Lite allmänt gnäll från mig helt enkelt…
Jag har en tillfälligt inackorderad häst hos mig, som ”nöd”sällskap till min häst, efter att min hingst så tragiskt och hastigt fick avlivas i november.
Denna häst är en varmblodsvalack som är 11 år. Jag fick låna honom snabbt, men ägaren ville inte betala självkostnadspriset för honom, så vi kom överens om att bara ”låna” honom för en kortare tid mot att vi står för ”kost och logi kostnaden”. Ägaren vill helst lämna ut hästen helt på foder efter detta.
Den har stått ensam tidigare, och har haft flera olika människor som pysslat med honom. Mestadels nybörjare på senare år, och han är absolut ingen duvunge. Har mkt små ”olater” för sig, och respekten för människan är det dåligt med.
Detta är frustrerande. Den här hästen behöver MASSOR av träning från marken, och har ett behov att bli stimulerad utöver hagvistelse och skötsel, men JAG KAN INTE ge honom det. Jag orkar bara med min häst, eftersom sorgen över min hingst är så stor. Det är anledningen till att jag inte kan köpa en till häst i nuläget heller. Jag lånade en häst enbart för att min häst inte skulle behöva vara ensam. Jag har ingen kärlek att ge till en ny individ, och ingen lust att börja träna med denna häst, eftersom han ändå så snart ska bort.
Hans ägare och skötare kom de första veckorna lite nu och då, men nu har jag vare sig sett eller hört av dem på ett par veckor. Jag kan inte skaffa någon ”extra skötare” på denna häst för det är ingen barnhäst och jag känner ingen vuxen person i närheten av mitt stall som har lust att bara ägna sig åt att borsta och pyssla. De som kan rida väljer en annan häst. (Det skulle jag också ha gjort, han är naturligtvis inte lättriden heller).
Han har fula betar i munnen, och det säkert än värre ut därinne om man skulle titta lite noggrannare. Jag vet inte om de har kollat tänderna på honom ”på riktigt”. Jag förmodar icke. Jag måste säga till ägaren om detta. Han har lite ont i ryggen och en dålig sadel. Jag mår dåligt av att se sånt..
Det är jobbigt att se honom stå och glo på mig och min häst när jag håller på med honom. Jag vet att han vill ha också vill ha lika mkt uppmärksamhet…
Han är jättesvår att lasta (ej rädd, bara envis), och tacka för det när han inte ens har någon riktig respekt för någonting. Jag sa till dem att jag skulle försöka lastträna honom en del nu under tiden han är hos mig, men det var precis när vi precis när vi fått hem honom. Innan jag kände honom. Nu vet jag att det inte är själva lastningen som behöver tränas. Det är ALLT! Men jag orkar inte, vill inte… Bläää. Samtidigt så kan han ställa till med en del problem för min mamma om hon ska typ ta in dem från hagen. Det är oftast jag som gör sånt och jag har hittills inte haft några dispyter med honom som jag inte vunnit. Men nu ska jag åka bort över nyår och vill att allt ska flyta lugnt under tiden.
Ja, well.. Bläää… Det är tråkigt att se alla problem tydligt och inte kunna göra så mkt åt dem.. BLÄÄÄ !
Jag har en tillfälligt inackorderad häst hos mig, som ”nöd”sällskap till min häst, efter att min hingst så tragiskt och hastigt fick avlivas i november.
Denna häst är en varmblodsvalack som är 11 år. Jag fick låna honom snabbt, men ägaren ville inte betala självkostnadspriset för honom, så vi kom överens om att bara ”låna” honom för en kortare tid mot att vi står för ”kost och logi kostnaden”. Ägaren vill helst lämna ut hästen helt på foder efter detta.
Den har stått ensam tidigare, och har haft flera olika människor som pysslat med honom. Mestadels nybörjare på senare år, och han är absolut ingen duvunge. Har mkt små ”olater” för sig, och respekten för människan är det dåligt med.
Detta är frustrerande. Den här hästen behöver MASSOR av träning från marken, och har ett behov att bli stimulerad utöver hagvistelse och skötsel, men JAG KAN INTE ge honom det. Jag orkar bara med min häst, eftersom sorgen över min hingst är så stor. Det är anledningen till att jag inte kan köpa en till häst i nuläget heller. Jag lånade en häst enbart för att min häst inte skulle behöva vara ensam. Jag har ingen kärlek att ge till en ny individ, och ingen lust att börja träna med denna häst, eftersom han ändå så snart ska bort.
Hans ägare och skötare kom de första veckorna lite nu och då, men nu har jag vare sig sett eller hört av dem på ett par veckor. Jag kan inte skaffa någon ”extra skötare” på denna häst för det är ingen barnhäst och jag känner ingen vuxen person i närheten av mitt stall som har lust att bara ägna sig åt att borsta och pyssla. De som kan rida väljer en annan häst. (Det skulle jag också ha gjort, han är naturligtvis inte lättriden heller).
Han har fula betar i munnen, och det säkert än värre ut därinne om man skulle titta lite noggrannare. Jag vet inte om de har kollat tänderna på honom ”på riktigt”. Jag förmodar icke. Jag måste säga till ägaren om detta. Han har lite ont i ryggen och en dålig sadel. Jag mår dåligt av att se sånt..
Det är jobbigt att se honom stå och glo på mig och min häst när jag håller på med honom. Jag vet att han vill ha också vill ha lika mkt uppmärksamhet…
Han är jättesvår att lasta (ej rädd, bara envis), och tacka för det när han inte ens har någon riktig respekt för någonting. Jag sa till dem att jag skulle försöka lastträna honom en del nu under tiden han är hos mig, men det var precis när vi precis när vi fått hem honom. Innan jag kände honom. Nu vet jag att det inte är själva lastningen som behöver tränas. Det är ALLT! Men jag orkar inte, vill inte… Bläää. Samtidigt så kan han ställa till med en del problem för min mamma om hon ska typ ta in dem från hagen. Det är oftast jag som gör sånt och jag har hittills inte haft några dispyter med honom som jag inte vunnit. Men nu ska jag åka bort över nyår och vill att allt ska flyta lugnt under tiden.
Ja, well.. Bläää… Det är tråkigt att se alla problem tydligt och inte kunna göra så mkt åt dem.. BLÄÄÄ !
