Hur skulle ni reagera om er pappa ringer upp en dag, och vill komma över så att du kan få träffa hans nya tjej, som visar sig vara en så kallad "importfru" från Thailand?
Det är min sambos pappa det handlar om, och det här hände oss igår. Vi skulle ha träffats förra lördagen för att äta middag ute, men sambons pappa backade ur med någon halvlam ursäkt. Nu visade det sig att han var på Arlanda för att plocka upp sin nya "sambo". Hon har bott hos honom hela veckan och ska stanna till mitten av maj (får bara stanna 90 dagar).
Min sambo är mycket chockad (speciellt eftersom han inte fick höra ett ljud om detta förrän 5 minuter innan de kom hit), och han vet inte riktigt hur han ska reagera.
De hade fått kontakt över nätet, och hade aldrig träffats i verkligheten förrän hon kom hit. Det hela har gått mycket fort, och först trodde vi att de hade träffats på semestern (sambons pappa var i Thailand med sambons lillebror nyligen), men så var det inte.
Själv känner jag rysningar av hela situationen. Hade de åtminstone träffats på semestern så hade det kanske sagt "klick" och de kanske hade dejtat eller åtminstone haft NÅGOT att bygga på. Men det finns ju... ingenting? Två veckors chattande som leder till 90 dagar i Sverige, och sambons pappa pratar redan om giftermål för att hon ska få stanna. Och då firade de "1 vecka igår"!
Sambon och hans syskon är verkligen inte speciellt glada över detta. De tycker att det känns märkligt att pappa hipp som happ planerar att gifta om sig vid 65 års ålder med en kvinna som han knappt ens känner, och nu funderar de över vad som händer vid ett framtida arvsskifte etc.
Hur skulle ni reagera? Sambons pappa ville bjuda in oss på middag så att vi kunde få äta thailändsk mat hemma hos honom, men både sambon och jag känner att vi hellre undviker att träffa dom överhuvdtaget tills hon åker hem i maj. Det går knappt att prata med henne eftersom hon inte pratar särskilt bra engelska alls (och varken tyska, franska, spanska eller isländska som vi andra kan prata mer än hjälpligt.). Vi har helt enkelt svårt att tro att det handlar om "kärlek" eftersom de inte känner varandra och dessutom knappt kan kommunicera med varandra. Sambon kan inte hjälpa det, men han tycker att ordet "prostitution" ligger närmare till hands...
Några tankar? Goda råd?
Ska vi omfamna henne och välkomna henne som en ny svärmor/styvmor, eller är det okej att ligga lågt och fundera över var vi står allt detta?
Det är min sambos pappa det handlar om, och det här hände oss igår. Vi skulle ha träffats förra lördagen för att äta middag ute, men sambons pappa backade ur med någon halvlam ursäkt. Nu visade det sig att han var på Arlanda för att plocka upp sin nya "sambo". Hon har bott hos honom hela veckan och ska stanna till mitten av maj (får bara stanna 90 dagar).
Min sambo är mycket chockad (speciellt eftersom han inte fick höra ett ljud om detta förrän 5 minuter innan de kom hit), och han vet inte riktigt hur han ska reagera.
De hade fått kontakt över nätet, och hade aldrig träffats i verkligheten förrän hon kom hit. Det hela har gått mycket fort, och först trodde vi att de hade träffats på semestern (sambons pappa var i Thailand med sambons lillebror nyligen), men så var det inte.
Själv känner jag rysningar av hela situationen. Hade de åtminstone träffats på semestern så hade det kanske sagt "klick" och de kanske hade dejtat eller åtminstone haft NÅGOT att bygga på. Men det finns ju... ingenting? Två veckors chattande som leder till 90 dagar i Sverige, och sambons pappa pratar redan om giftermål för att hon ska få stanna. Och då firade de "1 vecka igår"!
Sambon och hans syskon är verkligen inte speciellt glada över detta. De tycker att det känns märkligt att pappa hipp som happ planerar att gifta om sig vid 65 års ålder med en kvinna som han knappt ens känner, och nu funderar de över vad som händer vid ett framtida arvsskifte etc.
Hur skulle ni reagera? Sambons pappa ville bjuda in oss på middag så att vi kunde få äta thailändsk mat hemma hos honom, men både sambon och jag känner att vi hellre undviker att träffa dom överhuvdtaget tills hon åker hem i maj. Det går knappt att prata med henne eftersom hon inte pratar särskilt bra engelska alls (och varken tyska, franska, spanska eller isländska som vi andra kan prata mer än hjälpligt.). Vi har helt enkelt svårt att tro att det handlar om "kärlek" eftersom de inte känner varandra och dessutom knappt kan kommunicera med varandra. Sambon kan inte hjälpa det, men han tycker att ordet "prostitution" ligger närmare till hands...
Några tankar? Goda råd?
Ska vi omfamna henne och välkomna henne som en ny svärmor/styvmor, eller är det okej att ligga lågt och fundera över var vi står allt detta?
