Hurra för din insändare!

[ginnies]

Sv: Hurra för din insändare!

Jag vet en mindre klick av "elit" ryttare som sprutar till höger och vänster det är samma ryttare som tävlar mkt frekvent där man får en känsla av att hästarna verkligen är tävlingsmaskiner, det är inte de hästarna som är mest välskolade utan just de som alltid rids på diverse egendomliga skarpa bett och byta bett och så om det inte funkar är kardinal lösningen. Väldigt ofta används graman odyl på framridningarna för hästarna är som sagt inte precis välskolade.

Fast jag upplever inte den klicken som mindre.

Det sprutas förebyggande på högsta nivå, både inom dressyr och hopp.
Fälttävlan känner jag inte till.

 

[kaffefilter]

Sv: Hurra för din insändare!

Allt hänger ihop!
Personligen anser jag att bra/korrekt avel bör vara lika självklar som rätt ridning.
Som uppfödare anser jag att man har ett stort ansvar för den framtida utvecklingen av sporten. Man bör inte avla på ett sto med dålig exteriör, hingstvalet har en stor betydelse. Bara för att hingsten är bra så kanske den inte passar just det sto du har. Man får se till helheten, matcha rätt hingst till rätt sto. Se även till vad hingstens tidigare avkommor har presterat på unghästtest. Hur ser mödernelinjen ut på de avkommor, det är kanske inte bara tack vare hingsten det blir bra.
Efter att ha varit på många treårs-test nu har det inte undgått mig att Akribori har varit mycket populär. Avkommorna får höga poäng på utseende, dessvärre inte lika bra på gångarterna. Ett tydligt tecken på att alla ston inte passar till alla hingstar.
Men i slutändan kan man inte beskylla uppfödaren, du som köpare av hästen har ju ett eget öga att se med.

Vad det gäller ridningen är det inte bara på lokal nivå man blir mörkrädd. Man ser ekipage efter ekipage på framridningar i både dressyr och hoppning från lokal till nationell nivå sitta och rida hästarna i en form som inte ens finns på kartan. Det viktigaste verkar vara att få hästen att ”kröka” på nacken. Med hästen bakom hand, 4:e-5:e kotan som högsta punkt liggandes på bogarna är det inte konstigt att det uppstår förslitningsskador. Då hjälper det inte att det var rätt avlat i 15 led bakåt.
När man ser unga ryttare på sina ponnyer och hästar gå med huvudena som en pendel för att ryttaren drar höger-vänster tygel blir man gråtfärdig. Krama tygeln har fått en helt annan innebörd.
Det är ju dessa unga som är sportens framtid, och det är inte dem vi kan anklaga för att det brister i deras kunskap utan det är ju vi äldre som har gjort ett dåligt jobb i utbildningen.
Jag rekommenderar att läsa vad Dadde Nätterqvist skriver om ridningen och dess grunder till en lyckad framtid. http://www.jakobslund.se/dadde/start.htm Det finns mycket matnyttigt att ta till sig.

 

[hoppsann]

Sv: Hurra för din insändare!

I bland undrar jag om bara människor ser problemen svarta eller vita, finns det inga gråa zoner längre?

Man kan inte skylla uppfödarna till att inte våra hästar håller, utan givetvis är vi alla delaktiga till detta problem. Varför inte hålla ihop i stället och ha ett gemensamt mål mot att få fram mer hållbara hästar.

Problemet med lösa benbitar tex.....grundar sig på tre faktorer, ARV, FODER, MILJÖ.

Hur stor procent varje del har vet väl egentligen ingen idag men man påstår att det följer vissa linjer.
Och hur skall man få veta det när allt idag är secretess belagt.
Ingen följer ju upp vilka hästar det rör sig om ålders mässigt, eller stam mässigt.

Jag tror att skall vi få svar på varför våra hästar inte håller måste vi nog bli öppna och ärliga mot varandra. Och det är idag alldeles för mycket pengar med i spelet, tyvärr.

Jepp, och ju mer pengar, ju mindre öppenhet tror jag?
Grattis förresten!
mvh

 

[trip]

Sv: Hurra för din insändare!

*KL*
Nu har jag inte läst hela tråden ännu och inte mer än skummat igenom insändaren i ridsport.
Men min uppfattning (som ridlärare/tränare) är just att ridkunskapen och hela hästkunskapen är sämre nu än vad den var förr och tålamodet och viljan är inte heller den samma som förr. Samt att dålig ridkunskap går riktigt högt upp i klasserna, det ska avanceras fort.
Hela attityden är förändrad och det många vill försöka genväga sig till framgång på olika sätt. Vissa lyckas andra inte.
Sen vad som är framgång för vissa är inte det för andra och framgång har sitt pris i många fall.

 

[Katinkas]

Sv: Hurra för din insändare!

*kl*

Den första tanke som slår mig är ju att hästen faktiskt inte är född med en ryttare på ryggen och inte heller är konstruerad för att bära ryttare...

Men om man ska vara lite realistisk så är det väl som det skrivits ovan att hållbarheten påverkas av många faktorer. Men upfödningen är förstås en stor bit och kanske kan en debatt leda till större medvetenhet hos hästköpare (kanske framför allt fölköpare). Man kanske borde uppskatta seriösa och kunniga uppfödare mer och inse att även om man betalar några tusenlappar mer vid inköpet så har man igen det senare. Det är stor skillnad på att växa upp med stora hagar, mycket utevistelse, korrekt foderstat och foder av bra kvalitet, regelbunden hovvård, avmaskning osv än motsatsen.
Och i ärlighetens namn, visst finns det en hel del ston som aldrig borde hamnat i avelsboxen? Så fram för mer information om skillnaderna i uppfödning så kanske vi som är seriösa kan få betalt för våra uppfödningar!

 

[cirkus]

Sv: Hurra för din insändare!

Jag tror att de flesta uppfödare är medvetna om vilka bitar de kan påverka. Och jag tror också att de flesta hästar som föds upp för att säljas sköts enligt konstens alla regler.

Jag tror också att det största problemet är okunskap och "bråttom". Man blir mörkrädd när man hör om hästar med ledinflammationer ena veckan hopptränas två veckor senare. Jag är som flera andra övertygad om att hästarna rids sönder i större utsträckning än att det är uppfödningen som är ett problem.

 

[Jeeves]

Sv: Hurra för din insändare!

KL

Jag hoppas att vi har rett ut att inlägget trots allt hamnat på rätt plats? Jag läste insändaren och den handlade i högsta grad om avel tycker jag. Nu är jag ingen fena på att länka och det är svaret på varför jag inte gjort detta, jag hoppades att många nog ändå har läst artikeln i tidningen eftersom detta är ett forum för hästfolk.

Sen ställer jag mig mycket frågande till alla påståenden här om att kunskapen var så mycket bättre förr - varför skulle den vara det? Och vilka belägg finns det för detta? Jag tillhör den äldre skaran här på forumet så egentligen borde jag tycka att det var bättre förr men jag kan inte minnas att ridskolorna var så mkt bättre förr eller att alla red så mkt bättre förr.

Däremot tycker jag att någonting verkar ha hänt på åtminstone två plan; MÅNGA hobbyryttare har blivit vad ngn skrev i en annan artikel ( minns tyvärr inte var jag läste detta ) "dressyrkärringar"! Vi sitter och filar o klämmer, håller igen och funderar över formen i tid och otid! Förr var det betydligt mera allroundridning och "gasen på". Det tyder kanske inte på en så förfärligt hög ridkunskap men kanske var det hälsosammare för våra hästar?
Nummer två är att aveln har ändrats från mestadels svenska linjer till väldigt mycket tyska, holländska linjer - typen av häst har ändrats helt enkelt.

Jag tycker det är så tramsigt att sitta och förkasta i princip alla svenska hobbyryttare som så usla att de rider sönder sina hästar medan man framhåller sig själv som mkt kunnig och att man i princip aldrig gör några misstag. Det tyder på väldigt lite ödmjukhet och inte så hög kunskapsnivå i mina ögon. Sen undrar jag; för vem avlar ni egentligen? Tror ni att marknaden bland elitryttarna är så stor att ni kan leva enbart på att avla för dessa?
Jag tror att man begår ett stort misstag om man lutar sig tillbaka och bara skyller på usla ryttare, utan att rannsaka sig själv det allra minsta och glatt fortsätter avla fram individer som går sönder redan som 3-4 åringar

 

[cirkus]

Sv: Hurra för din insändare!

Ett av problemen är ju att folk skall ha så inivassen STORA hästar. Så javisst har typen ändrats, men är det uppfödarnas fel att folk inte kan förvalta dessa stora hästar ? Det är ju den typen av hästar som efterfrågas. (Jag har roat mig med att kolla mkh på hingstar verksamma i avel under 60-70 tal, det är inte många som är över 165, ingen i princip över 170, de flesta ligger runt 160 och därunder)

Sen var nog kunskapen hos de som bedrev avel till stor del bättre förr, ja, för det var hästfolk i generationer. Idag har inte många råd att bedriva avel yrkesmässigt, det är hobby, jag gissar att genomsnittsuppfödaren idag ser inte alls ut som för 30 år sen.

Men även hästägandet har ändrats. Idag ägs fler hästar av vanliga människor, - då var det yrkesfolk, dvs ackordshästar, militären/polis etc.

 

[Jeeves]

Sv: Hurra för din insändare!

Ja, fast då får du gå rätt långt tillbaka i tiden då det var så att inga "vanliga" människor hade egna hästar. Jag talar om kanske 30 år tillbaka i tiden, 70-talet någon gång och då fanns det en hel del vanliga dödliga som hade häst, plus alla ridskolor förstås.

Stora hästar tyckte jag var mera trenden för en 10 år sen då alla dressyrhästar skulle vara "jättar" för att duga, om man så bara skulle rida lokala klasser! Skillnaden jag ser nu är att det är mera rörliga hästar och de ser mer högställda ut i typen, i a f sett ur en lekmans ögon. Temperamentet är också livligare i många fall.

KL

Jag undrar om de som sysslar med avel för att sälja och utbilda avkommorna vidare någon gång sätter sig ner och för statistik på skadefrekvensen på de uppfödda hästarna? Om de kan se ngn koppling till ngn särskild hingst eller sto etc? Det hade varit intressant att få veta hur man resonerar och arbetar främst i halvblodsaveln, även de små uppfödarna som ju antagligen är rätt många i det här landet. Man för ju gärna statistik över resultat men hur är det med skador och ärftligt uppkomna sjukdomar - vill man redovisa detta ärligt egentligen? Jag vill gärna läsa om de uppfödare som har fört sådan statistik och som har tagit fram verkligt hållbara hästar, det är lika viktigt att lyfta fram de som lyckats som att uppmärksamma de som inte gjort det tycker jag.

Jag ofta att så fort diskussion kring detta uppkommer så slår uppfödarna, liten som stor, förnärmade ifrån sig och beskyller ryttarna för både det ena och det andra. Istället för att sätta sig ner och analysera en smula

 

[Sara-Ida]

Sv: Hurra för din insändare!

Sen undrar jag; för vem avlar ni egentligen? Tror ni att marknaden bland elitryttarna är så stor att ni kan leva enbart på att avla för dessa?
Jag tror att man begår ett stort misstag om man lutar sig tillbaka och bara skyller på usla ryttare, utan att rannsaka sig själv det allra minsta och glatt fortsätter avla fram individer som går sönder redan som 3-4 åringar

De som bara vill rida i skogen kan ju välja en varmblodstravare, det finns ingen anledning att avla för dem alls. De som vill tävla önskar sannolikt ett positivt och arbetsvilligt temperament, precis som de som tävlar elit.

Sedan måste det påpekas att exporter utomlands och avel av mer prestationsdugliga hästar genererar mer pengar och gör nödvändig reklam för de andra uppfödningarna. Då blir det lättare att sälja även till hobbyryttare. Min erfarenhet är att mindre kunniga ryttare sliter på sina hästar genom att vara enformiga i sin träning. Mycket hade kunnat avhjälpas om tränarna lade upp ett vettigt schema för många, samt lärde ryttarna vikten av att hästarna ska röra sig i balans.

 

[Jeeves]

Sv: Hurra för din insändare!

Ganska märkligt uttalande tycker jag - varför skulle man som ryttare välja en häst avlad för trav att användas för ridning
Varmblodiga travare är ofta väldigt trevliga i temperamentet men exteriört är de framtagna för trav så det är inget jag personligen tycker är trevligt att sitta på.

Och varför förutsätta att alla hobbyryttare endast vill skumpa omkring i skogen utan plan för sin träning? Alla som inte tävlar på elitnivå och lever på sin verksamhet kallar jag för hobbyryttare.

Ang tränare så anser du att vi alltså ska underkänna även deras kunskaper och träningsupplägg? Det är detta jag menar - det svingas till både höger och vänster men NOLL självrannsakan eller konstruktivitet hos uppfödare med ditt resonemang.

 

[Sara-Ida]

Sv: Hurra för din insändare!

Ganska märkligt uttalande tycker jag - varför skulle man som ryttare välja en häst avlad för trav att användas för ridning.

Därför att många väljer ridtravare. Fråga mig inte varför, men var och varannan tråd på det här forumet handlar just om dessa hästar, så jag antar att det finns massor av ryttare som älskar dem!

Ang tränare så anser du att vi alltså ska underkänna även deras kunskaper och träningsupplägg? Det är detta jag menar - det svingas till både höger och vänster men NOLL självrannsakan eller konstruktivitet hos uppfödare med ditt resonemang.

Jag har ridit i typ 24 år och har aldrig någonsin fått ett träningsschema av mina tränare. Så jag vet inte om jag underkänner våra instruktörer när jag konstaterar - genom min egen erfarenhet - att det ytterst sällan är så att ryttarna får hjälp med den biten.

 

[Sara-Ida]

Sv: Hurra för din insändare!

Och varför förutsätta att alla hobbyryttare endast vill skumpa omkring i skogen utan plan för sin träning? Alla som inte tävlar på elitnivå och lever på sin verksamhet kallar jag för hobbyryttare.

Det gör jag inte. Men du verkar vilja dra en tydlig skiljelinje mellan avel för eliten och för "de andra". Om det nu inte är någon större skillnad i behovet av hästtyp, och därigenom på ryttarna, varför skriva som du gjorde?

 

[Nin]

Sv: Hurra för din insändare!

kl* När jag började rida lite mer seriöst för sådär en trettio år sedan fanns inga helskodda ridbyxor med supergrepp -man fick lov att sitta någorlunda rakt i snorhala sadlar. Ridhus var en lyx, få förunnat man red ut rakt fram eller krummelurade lite på någon lämplig slät yta, ibland fanns uteridbana att tillgå. När väglaget inte tillät ridning fick hästarna stå. De hästar som fanns var lite långa i bålen, korta i benen med korta skenor (generaliserar lite) gemene man satt inte på superflashiga jättegångare som kräver sin ryttare. Jag tror rent krasst att vi rider för mycket på fel sätt på de djur vi har tillgång till idag, och viloperioder det går ju inte för då flippar kusen totalt pga för lite hagvistelse/ brist på stimulans.
Men inte sjutton vill man ha tillbaka den tiden för det
Nin

 

[lilith]

Sv: Hurra för din insändare!

Förmodligen har dålig hållbarhet både med avel, skötsel och ridning att göra.

Det är alldeles för många idag som köper egen häst för tidigt, utan att föräldrarna är hästkunniga. Eller ännu värre, där föräldrarna red lite på ridskola för 20 år sedan, och sedan pushar både barn och hästar för hårt. Arbetsformen på hästarna går ofta ut på att knixa med tyglarna för att få hästen att böja på halsen, men den hänger inte ihop genom kroppen, tar inte förhållningar på rätt sätt och trampar inte under sig i övergångar.
Två POSITIVA saker som hänt är dels att det läggs större vikt vid övergångar i de lättare dressyrprogrammen, jämför t ex nya LC.1 med gamla. Dels att stilhoppningar kommit på tapeten lite mer igen. Det som jag skulle önska var att det blev fler tävlingar med bedömningsformerna ryttartest och dressyrryttartest.

Men detta hjälper inte om inte hästarna sköts på rätt sätt. Idag verkar det vara allt fler som rider på skadade hästar och sätter igång dem för tidigt efter skador/behandlingar. Och även t ex sitter och hopptränar på triangelmärkta hästar (!). Plus det faktum att det finns många hästar som går ute ensamma i minimala hagar och däremellan bara rids 1 tim i ridhus...
Jag måste säga att jag blev mycket besviken då jag läste uttalandet från Ridsportsförbundet i senaste numret av Ridsport:
"Det är inte bra av säkerhetsskäl att eleverna går ut och hämtar hästarna i lösdriften. Sedan säger vi att ridskolan är en fritidsgård som ska finnas tillgänglig för eleverna på deras lediga dagar så att de kan komma och pyssla med sin älsklingshäst. Då kan de inte komma till ett tomt stall, där hästarna går ute."
Visst kan man diskutera om det är lämpligt med lösdrift för ridskolehästar eller ej, men det som gör mig mörkrädd är MOTIVERINGARNA ovan. Ska hästen vara en leksak som bara ska finnas till hands för elevernas nöjes skull? Och om inte eleverna under handledning får lära sig att leda hästar, hämta dem och släppa dem i hagen, hur ska de då kunna förväntas klara av det om de någon gång sedan skaffar egen häst? Och för dem blir det väl naturligt att hästarna ska stå inne i spilta, och inte gå i hage, eftersom de inte får uppleva att hästarna på ridskolan gör det.

Sedan tror jag aveln också har en bidragande orsak. Dels att många avlar på "trasiga" hästar som inte håller. Dels att fölen inte alltid får gå ute i tillräckligt stor omfattning redan från början - föl ska ut med sina mammor i stora beteshagar, inte vara instängda på stall eller i liten rasthage första veckorna. Det är ju då, med rörelse, de rättar till lindriga felställningar t ex. Men också beroende på typen av häst man avlar på. Förr lade man större vikt vid hästens korrekthet, vilket är viktigt för hållbarheten. Sedan är den moderna hästen inte alltid så lättriden för en "normalryttare" typ ridskoleryttare som skaffar sin första häst. Ofta arbetar de antingen rätt eller helt fel. Plus att den moderna hästen som har lätt för sig ofta tas för snabbt, antingen pga okunnighet om träningens uppbyggnad eller av ekonomiska skäl (tävlingsryttare, handelsstall, utbildare) eller för att den ska vara klar i tid till årgångstävlingarna.

 

[Jeeves]

Sv: Hurra för din insändare!

Nej det är inte jag som drar den linjen utan det verkar vara det man vill uppnå som uppfödare, om man läser inläggen här dvs. Man tycks mena att de hästar som föds upp idag förstörs/skadas om de rids av hobbyryttare som inte når upp till elitryttarnas höga kunskapsnivå.

Själv anser jag att det borde gå att avla fram hållbarare hästar än så samt att hobbyryttaren i allmänhet inte är så usel som det påstås här.

Ang tränare så har jag tränat för både C och B tränare i dressyr och den sistnämnda hade utmärkt upplagda träningsplaner. Det jag kan sakna är möjligen att alla tränare verkligen tar sig tid att gå in i detaljerna, i grundträningen av både häst och ryttare, utan att hasta vidare innan allt är ordentligt befäst och genomgånget.

KL

Läste igenom delar av det Nätterqvist skriver och där finns mycket intressanta delar i det materialet. Tack till den som tipsade om det. Jag får gå in och läsa mera ingående efter hand för det var mycket läsning!

 

[cirkus]

Sv: Hurra för din insändare!

Ja, fast då får du gå rätt långt tillbaka i tiden då det var så att inga "vanliga" människor hade egna hästar. Jag talar om kanske 30 år tillbaka i tiden, 70-talet någon gång och då fanns det en hel del vanliga dödliga som hade häst, plus alla ridskolor förstås.

Stora hästar tyckte jag var mera trenden för en 10 år sen då alla dressyrhästar skulle vara "jättar" för att duga, om man så bara skulle rida lokala klasser! Skillnaden jag ser nu är att det är mera rörliga hästar och de ser mer högställda ut i typen, i a f sett ur en lekmans ögon. Temperamentet är också livligare i många fall.

Det vore sannerligen intressant att se statistik på hur många vanliga människor som ägde häst på 70-talet. jag tror att det var betydligt färre än nu.

Det vore också intressant att se vilken typ av skador som är vanligast förekommande nu. Ledinflammationer skulle jag lägga min röst på. Och det är iallafall mig veterligt i första hand ridrelaterat. Detta borde ju försäkringsbolagen ha statistik på.

Jag hoppas och tror att uppfödare tar ston ur avel om de visar sig nedärva defekter som påverkar brukbarheten.

Vad det gäller godkända hingstar så är ju bruksprovet nålsögat de skall igenom. Vissa defekter som uppkommer hos hingst eller avkommor kan ju göra att hingsten kasseras.

Jag tror att miljö och ridning faktiskt är störta boven. Brist på utevistelse och dåligt foder, samt då ridning eller kanske tom brist på ridning. Dvs hästen rids väldigt ojämt.

 

[Sara-Ida]

Sv: Hurra för din insändare!

Själv anser jag att det borde gå att avla fram hållbarare hästar än så samt att hobbyryttaren i allmänhet inte är så usel som det påstås här.

Du menar att kotledsinflammationer och senskador är nedärvningsbara? Det tvivlar jag starkt på. Ensidig träning på ensidigt underlag är min gissning till orsaken bakom den typen av hältor.

 

[cirkus]

Sv: Hurra för din insändare!

Lånar egen knapp.

Nu har jag läst igenom insändaren igen.

Jag undrar vilka ärftliga defekter som vederbörande pekar på.

Hur många ärftliga defekter har vi egentligen som vi tillåter i avel, men som påverkar brukbarheten ?

 

[Sara-Ida]

Sv: Hurra för din insändare!

Jag tror rent krasst att vi rider för mycket på fel sätt på de djur vi har tillgång till idag, och viloperioder det går ju inte för då flippar kusen totalt pga för lite hagvistelse/ brist på stimulans.
Men inte sjutton vill man ha tillbaka den tiden för det
Nin

Jag tror det ligger mycket i det. Hästar med stor mekanik och/eller stor kropp är sannolikt också sårbarare då behöver mycket och långsiktig träning för att orka bära sig.