Hurra för din insändare!

  • Avel
  • Trådstartare Trådstartare Jeeves
  • Startdatum Startdatum
Sv: Hurra för din insändare!

Den okunskap många påpekar finns hos alldeles för månag hästägare i dagens läge skulle jag vilja säja finns i alla led av hästägare och ryttare. Att man har lyckats komma en bit upp i klasserna på tävlingsbanan behöver faktiskt inte alls vara likställt med att man har goda teoretiska grundkunskaper om hur hästen fungerar.
För det är grundkunskaper som saknar och skälet till detta tror jag är att många köper häst alldeles för tidigt, innan de har hunnit lära sig. Och att de helt enkelt inte vet vad det är för kunskaper de saknar... Ett annat skäl till att grundkunskaper saknas är upplägget på dagens ridskolor. När jag var ung - började rida på ridskola 1977 - så var det teorikurser parallellt med ridskoleverksamheten. Periodvis hade min ridskola ½-timme ridning direkt följt av ½-timme teori, där grunderna gicks igenom om och om igen.
Det var även landsomfattande studiecirkeltävlingar på aningen högre nivå (när jag var med handlade det om sjukdomslära och hovvård).
Den uppfattning jag fått på senare år (typ de senaste 15 eller så) är att man rider sin lektion på ridskolan och sen åker man hem. Barnen kommer lagom i tid till ridlektionen, sen åker de hem direkt efteråt. Tiden och/eller intresset för pyssel med hästarna verkar inte finnas på samma sätt som när jag var liten.

Men en bättre grundläggande teoretisk kunskap om hur hästar faktiskt fungerar får hästen en bättre chans att hålla sig frisk längre. Vet ryttaren hur den ska lägga upp ridniing och träning för att hjälpa hästne till hållbarhet så får hästen en ärlig chans. Vet ägaren hur en häst ska utfodras för att må bra så får hästen en ärlig chans.
Och våra uppfödningar får då en ärlig chans att visa sin hållbarhet under en lång tid.

Sen är det naturligtvis så att det finns en del stoägare som betäcker ston som inte borde vara i avel, som kanske nedärver sämre hållbarhet. Men man kan inte dra alla uppfödare över samma kam och utgå ifrån att alla avlar på skräpston som ger avkommor med dålig hållbarhet, för DÅ är man ute och cyklar fullständigt.
De allra flesta här är eniga om att endast de bästa stona bör stå i avelsboxen. Vi tjatar om och om och om igen om vikten av att välja rätt ston i aveln, oavsett ras och användningsområden.
De stoägare som tillhör skaran som "betäcker fel ston" kommer inte lyssna på argumenten ändå, för de tror ju själva att de gör rätt.

Vad gäller tidningsartikeln så komemr den förmodligen inte finnas på webben alls, eftersom det verkar vara en insändare. SÅ vi som inte har tidningen kommer aldrig kunna se den!
Och de som inte är prenumeranter får inte se den förrän efter helgen, OM de köper lösnummer - vilket jag inte skulle få för mig att göra för en insändares skull.
OM en tidningsartikel ska diskuteras - SAMMANFATTA i text här vad artikeln handlar om så kan alla vara med i diskussionen! :idea:
 
Sv: Hurra för din insändare!

Den okunskap många påpekar finns hos alldeles för månag hästägare i dagens läge skulle jag vilja säja finns i alla led av hästägare och ryttare. Att man har lyckats komma en bit upp i klasserna på tävlingsbanan behöver faktiskt inte alls vara likställt med att man har goda teoretiska grundkunskaper om hur hästen fungerar.

Nej, men uppfödare/tränare/ryttare som har hästar som yrke är enligt min uppfattning generellt mer upplysta, helt enkelt för att många har lång erfarenhet, och/eller utbildning i form av olika kurser och hippologprogram samt att de måste hålla hästarna vid god vigör för att kunna leva och tjäna pengar.

Sedan kan hästarna gå sönder ändå, men givetvis är kunskap grunden till framgångar, såväl när det gäller avel som tävling.
 
Sv: Hurra för din insändare!

Jag menar att de diagnoserna i nio fall av tio är sekundära dvs huvudorsaken sitter någon annanstans.
 
Sv: Hurra för din insändare!

Jag menar att de diagnoserna i nio fall av tio är sekundära dvs huvudorsaken sitter någon annanstans.

Men vad baserar du det på? Och vad är huvudorsaken i så fall? Det är ju central kunskap om man ska förändra avelsarbetet.
 
Sv: Hurra för din insändare!

Hejsan!

Väldigt intressant att läsa om dessa tankar! Har själv tänkt mycket i dessa banorna.

Då många hästar spänns in med gummiband m.m. och går till stor del av träningspasset och kämpar emot skapas spänningar i tunga. Då tungans muskler går ända upp till skallens övre del (mellan öronen). Där fäster muskler som går via hela ryggraden och till bogar/skulderblad. Genom att hästen då spänner dessa muskler så vinklas bäckenet bakåt dvs så att det inte sätter under sig utan springer mer och paddlar med benen bakom sig. Detta innebär att mer tyngd behöver läggas på frambenen och då kommer överansträngningsskadorna. Idag behandlas främst t.ex. då frambenen för inflammation när problemet i själva verker sitter i munnen, att hästen inte är avslappnad eller så kan fallet vara att den helt enkelt inte har lydnaden så att man behöver sitta och bromsa den hela tiden... Det borde vara obligatoriskt att man red/tränade hästen inför veterinärerna så de kunde göra en helhetsbedömmning och inte bara lina/böja den.

Försår ni vad jag menar med musklerna och hur alla hänger samman och då fortplantar en spänning sig?

Mvh
Erika
 
Sv: Hurra för din insändare!

Jodå, jag förstår vad du menar om spänningar.

Jag skulle vilja tillägga, att en stor bidragande orsak till att så många hästar går sönder nuförtiden beror helt enkelt på att dom har fått för lite eller ingen alls uppbyggande träning. Där kan skulden läggas både på uppfödare och ryttare/tränare.
Uppfödarna skulle behöva låta unghästarna vistas utomhus på stora ytor i högre grad, så att dom får en chans att bygga upp sin kropp under uppväxten genom lek och ständig rörelse i alla väder.

Ryttarna måste tänka på att när man börjar rida en unghäst så är dess kropp inte färdig för att bära en ryttare och klara av alla krav som ställs på den. Man måste sakta stärka muskler, senor, ligament... genom långsam uppbyggnad och mycket varierad träning. Det tar flera år innan hästen är tillräckligt stark för att kunna klara av det arbetet som krävs av den utan att skadas. De flesta hästar man ser är omusklade och överfeta, inte så underligt att dom inte håller.
Kavalleriet skrittade sina remonter i lätt sits i ett år innan dom började ridas lite mer på allvar.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Hurra för din insändare!

Uppfödarna skulle behöva låta unghästarna vistas utomhus på stora ytor i högre grad, så att dom får en chans att bygga upp sin kropp under uppväxten genom lek och ständig rörelse i alla väder.

Detta tror jag att uppfödarna gör i den mån de har kvar hästarna. Jag tror dessvärre att det inte alltid är möjligt för den enskilde hästägaren (som köpt unghäst) som kanske inte har lika lätt att hitta en flock med unghästar som passar.
 
Sv: Hurra för din insändare!

Har nu tillgång till tidningen, försöker sammanfatta det jag tycker är viktigt, allt citaterat med vissa bitar utelämnade:

"...Unga talanger för respektive gren, med bra ridbarhet, är vad vi alla vill ha - men vad görs inom aveln för att förbättra hållbarheten? Man talar inte om vilka hingstar eller ston som nedärver olika defekter. I stället har vi inom hästsporten sett till att veterinärerna har tystnadsplikt.(...)Inom hund- och kattavel har man inför olika avelsprogram för att försöka komma tillrätta med vissa ärftliga sjukdomar(...)Inom hästaveln löser man ärftliga defekter som t.ex lösa benbitar på ett mkt mer kortsiktigt sätt: man opererar bort dem. Därefter fortsätter man glatt avla på samma individer, med motiveringen att hästen har bra exteriör eller är duktig på att hoppa(...)att generellt påstå "Att det ofta blir problem med hobbyhästar har oftast sin rot i okunnighet och bristande skicklighet, ett annat problem är att vi har avlat fram för bra hästar, eller för bra för medelryttaren. Vi har fått hästar med spänst, mekanik och en sann vilja att jobba" (Ridsport nr 9-08, Lars Roepstorff) fick mig att sparka bakut(...)
Jag vågar däremot påstå att många av dessa "för bra hästar" ibland kan stå för högt i blod och temperament för medelryttaren, men det är inte pga detta som vi medelryttare köar till landets kliniker(...)Det handlar om en hållbarhet som hela tiden skylls på andra orsaker än vad det i själva verket handlar om(...) Det ställs över huvud taget inga dokumenterade hälsokrav på en häst som sätts i avel. Det förs ingen statistik över hälsostatus på vare sig avelsdjuren eller deras avkommor...det förekommer på elitnivå regelbundet s.k. sprutningar. Man ger hästen tuppkam eller kortison i lederna för att antingen motverka eller förbygga hälta orsakad av överansträngning- eller möjligen dålig hållbarhet (?)(...) Tar vi våra individer för fort och för hårt? Eller kan det vara så att vi faktiskt avlar på fel individer? Individer(...) som kräver konstgjord andning och rundsmörjning för att fungera ändamålsenligt?(...)Tvåbenta atleter rundsmörjs också regelbundet(...)Men de har själva valt att göra det. Har hästarna det?
Jag har varit hästägare sedan 2001 och har redan, mot min vilja, hunnit avverka två hästar. Min tredje och nuvarande häst köpte jag som 1-åring, det var en mycket dyr unghäst, med riktigt bra stamtavla. Han gick sitt 3-årstest med bra resultat. 46 p både som hopp- och dressyrtalang. Dessa glädjesiffror förs in i statistiken. Vad som inte förs in är att han har opererats för lösa benbitar samt att han efter sitt 3-årstest har varit på klinik för trånga luftrör(...)
Det är medelryttarna som utgör det största antalet människor i Sverige. Det är vi som får betala dyra pengar för dålig avel(...)ASVH blundar och skyller på oss, Det är vår undermåliga ridning som gör att hästarna "går sönder"(...)
Jag är hobbyryttare på medelnivå och jag vågar påstå att det inte någon gång har varit mitt fel att mina tidigare hästar inte längre lever. De har alla dött av olika ärftliga åkommor som borde kunnat förbyggas genom dokumenterade krav på hållbarhet på de individer som används inom aveln(...)"

//Gabriella (som verkligen borde plugga istället :angel: )
 
Sv: Hurra för din insändare!

Tack för referatet!

KL

Lösa benbitar är en sak, men torra inflammationer är ju en helt annan. Jag tvivlar som sagt var starkt på ärftligheten där. Men man ska väl komma ihåg någonstans att vår långtgående avel till trots är hästar fortfarande hästar, alltså inte skapta för att bära ryttare eller göra svåra nummer i dressyr och hoppning. Att alla inte håller för de ansträngningarna, eller ridning över huvud taget, är egentligen inte särskilt konstigt. Många av våra mänskliga elitidrottsstjärnor inom alla sportkategorier håller inte heller för vad de utsätter sina kroppar för, utan de flesta dras med svåra förslitningar och är lika nedbrutna vid ung ålder som en 90-åring. Varför skulle hästar - trots allt ett djur skapat under förutsättningen att bara behöva bära sig själv - vara så annorlunda i det avseendet?
 
Sv: Hurra för din insändare!

Å ena sidan skriver du att du tror att föl som föds upp för försäljning sköts efter alla konstens regler, å andra sidan skriver du att kunskaperna hos uppfödarna förmodligen var mycket bättre förr. Det blir lite motsägelsefullt...

Jag påstår inte på något sätt att det är uppfödarnas fel att vi får hästar som inte håller (föder själv upp hästar på heltid), men jag hävdar bestämt att inte alla föl får en optimal start i livet. Om detta beror på bristande kunskaper eller bristande resurser spelar egentligen ingen roll. Sedan tillkommer allt annat under uppväxten, utfodring, HOVVÅRD (är själv hovslagare och ser många skräckexempel), motion i lagom mängd och på rätt sätt osv och så småningom även ridningen.

Och när det gäller vilka ston som sätts in i aveln så finns det stora brister även där. Den genomsnittliga uppfödaren i Sverige idag har två ston. Jag tror det är betydligt vanligare att man betäcker den häst man redan har än att man aktivt letar efter ett lämpligt avelssto. 45 % av stona i svensk avel får bara ett föl i sitt liv. I Sverige finns idag ca 19 000 ston i åldrarna 4-15 år. Av dessa har 7 % gått msv eller högre klass. Av stona som sätts in i avel är 45 % testade på något sätt. Är de verkligen de lämpligaste stona som betäcks?
Jag fick nyligen en förfrågan om att byta en fölunge mot ett "avelssto". Stoet i fråga var ett fullblod som först gått på banan men inte hållit för det. Då skolades hon om till ridhäst men fick ont i ryggen. Nu skulle hon bli avelssto och inbytesvärde var 30 000 kr enligt ägaren!!!

Så jag skulle gärna se att folk ställde högre krav på uppfödarna och de som inte använder lämpliga ston och inte ger fölen en optimal start i livet skulle självsaneras bort. Alla problem skulle inte vara lösta för det, men det skulle nog bidra till friskare hästar. Att jag tjatar om detta beror helt enkelt på att diskussionerna oftast handlar om ridning, sadlar och annat och för lite fokus sätts på hästens uppväxt. Det händer mycket under de första tre-fyra åren i hästens liv. Jag skulle kunna skriva lika mycket om hovvården hos unga hästar men det slipper ni den här gången ;).
 
Sv: Hurra för din insändare!

Huvudorsakerna är det som varken veterinärer eller ibland hästägarna tar sig tid att söka efter:cool: Jag baserar det på erfarenhet, precis som jag antar att du gör när du uttalar dig här? Eller kan du hänvisa till vetenskapliga källor för alla dina åsikter?

Jag önskar att jag satt inne med alla svaren, då vore man kanske rik t o m, men jag uttrycker min åsikt och mina funderingar i ämnet - jag hoppas att det är ok.

KL
Tack! Till dig som var vänlig nog att ta dig tid att plita ner väsentliga delar av insändaren:bow:
 
Sv: Hurra för din insändare!

Huvudorsakerna är det som varken veterinärer eller ibland hästägarna tar sig tid att söka efter:cool: Jag baserar det på erfarenhet, precis som jag antar att du gör när du uttalar dig här? Eller kan du hänvisa till vetenskapliga källor för alla dina åsikter?

Jag önskar att jag satt inne med alla svaren, då vore man kanske rik t o m, men jag uttrycker min åsikt och mina funderingar i ämnet - jag hoppas att det är ok.

KL
Tack! Till dig som var vänlig nog att ta dig tid att plita ner väsentliga delar av insändaren:bow:

I vissa fall är det bra att hänvisa till källor eller i alla fall vetenskap. Om du driver tesen att vi ska avla fram mer hållbara hästar vore det intressant att få veta rent konkret vilka defekter vi ska avla bort, och vilka som är miljöbetingade. Annars är det ju inte mycket att resonera kring.
 
Sv: Hurra för din insändare!

kl

Har nu följt denna intressanta diskussion och har en liten undran..

jag tror att en bidragande orsak till att vi har så mkt skadade hästar kanske även kan bero på att "vi", både ägare/ryttare och veterinärer, är bättre på att känna när hästen är skadad och på att diagnostisera skadan. Detta resulterar ju också i "fler" skadade hästar.

Sedan utsätts våra hästar idag för en helt annan typ av träning än vad man gjorde för 30 år sedan, även en del hobbyryttaren tränar och tävla regelbundet.

Vi har mkt mer årgångstävlingar som ställer ganska höga krav på både hästar och ryttare vid en tidig ålder hos hästen. Det är bra för generationsskiftningen men kanske inte alltid för hållbarheten.

Håller med om att förr fanns det en annan typ av kunskap som hade följt hästkarlarna i generationer, men det behöver inte betyda att den kunskap som finns i dag är dålig/fel.

Sedan tror jag självklart att aveln, fodret och miljön spelar in för hur hållbar hästen blir. En sak att tänka på när det gäller aveln på ston med skador är att för 30-40 år sedan då användes stona nästan enbart i aveln dvs de hann aldrig få några skador........
Visst finns det vissa typer av skador man absolut inte ska avla på. Sedan får man ju även se till vilken nivå det ev avelsstot har presterat på, det är ju skillnad på 1.00 och 1.50. Ju högre prestationer dessto större påfrestningar på leder, brosk, skelett, muskler, senor mm mm
 
Sv: Hurra för din insändare!

jag tror att en bidragande orsak till att vi har så mkt skadade hästar kanske även kan bero på att "vi", både ägare/ryttare och veterinärer, är bättre på att känna när hästen är skadad och på att diagnostisera skadan. Detta resulterar ju också i "fler" skadade hästar.
Det beror förmodligen också på att det är så väldigt mycket enklare att behandla hältor i form av ledinflammationer idag än det var för vara 25-30 år sedan. Dels finns det väldigt mycket större möjligheter att besöka hästkliniker med full utrustning och det är ju betydligt enklare att spruta in läkemedel av något slag i en led än att "punktbränna" runt lederna - vilket var det som gjordes när jag var ung. Och hästarna fick inte särskilt många chanser innan de dömdes ut, ingen sökte efter orsaker till hältor. Ofta gjordes hältutredningar på hemmaplan och sen fick man kanske lite blister att massera lederna med.

För 20+ år sedan fick en av mina vänner ta bort sin häst pga att hon hade några små lösa benbitar i ena hasleden. Man försökte inte ens operera sådant då, det var alldeles för dålig prognos på det. Idag hade kanske den hästen haft full användbarhet efter en titthålsoperation...
 
Sv: Hurra för din insändare!

--------------------------------------------------------------------------------

Å ena sidan skriver du att du tror att föl som föds upp för försäljning sköts efter alla konstens regler, å andra sidan skriver du att kunskaperna hos uppfödarna förmodligen var mycket bättre förr. Det blir lite motsägelsefullt...

Det har du rätt i !
Vad jag menade är att själva uppfödarkåren ser annorlunda ut.

Dagens uppfödare kanske har ett eller två ston i avel, de försöker sälja så fort som möjligt för att det skall gå runt. Förr så hade uppfödarna många fler ston i avel, de hade flockar med ungdjur osv...

Sen tror jag att dagens uppfödare absolut gör så gott de kan och det är tillräckligt bra. Men de (vi) har inte kunskaperna med oss i generationer.
 
Sv: Hurra för din insändare!

Den okunskap många påpekar finns hos alldeles för månag hästägare i dagens läge skulle jag vilja säja finns i alla led av hästägare och ryttare.

Håller med!

Jag tycker det är lite märkligt och beklämmande att se hur "ryttare" skyller dålig hållbarhet på "aveln" och "uppfödare" skyller på "ryttare".

Enligt min erfarenhet finns det allt från seriösa och kunniga uppfödare som väljer avelshästar med stor omsorg till okunnigt folk som betäcker ston med dålig hållbarhet för att de inte kan göra något annat med dem. På precis samma sätt finns det allt från noggranna, duktiga och tålmodiga ryttare på olika nivåer, till slarviga okunniga och otåliga ryttare som inte tränar hästen på ett vettigt sätt. Det vore väl märkligt om ALLA problem berodde bara på den ena kategorin?

Sen detta med sekretess och eventuella defekter. När jag gick kursen "Avel och utfodring av häst" på SLU för en massa år sen fick vi lära oss att äevn om det finns sekretess så lagras uppgifterna "anonymt" så att man kan se om exempelvis en hingst nedärver en viss defekt i väldigt stor utsträckning. Vi fick två exempel på hingstar där denna typ av uppgifter använts för att avgöra om de skulle få fortsätta verka i aveln eller ej. Den ena visade sig nedärva en defekt och togs ur avel. Den andra visade sig inte nedärva defekten och fick fortsätta verka i aveln. Om inte detta har ändrats så används alltså uppgifterna i aveln.
 
Sv: Hurra för din insändare!

Man får se till helheten, matcha rätt hingst till rätt sto. Se även till vad hingstens tidigare avkommor har presterat på unghästtest. Hur ser mödernelinjen ut på de avkommor, det är kanske inte bara tack vare hingsten det blir bra.

Kom i håg att hållbarheten inte speglas i ett treårstest.
De hingstar som själva presterat på hög nivå långt upp i åldern, och dessutom lämnat hållbara avkommor får faktiskt förhållandevis få ston i det här landet.
Hingstar som Niklas, Briar, Feliciano, Alligator Fontaine, Radiator och min egen är exempel på individer som tävlat länge och lämnat bra avkommor men som används förhållandevis lite.
Feliciano och Briar ligger visserligen på 50+ ston om året, men de tillhör ju faktiskt det yppersta som svensk avel lyckats att få fram? Borde inte sådana hingstar få fler ston och nygodkända hingstar där man inte vet något om hållbarhet eller förärvning användas med något mått av försiktighet i stället för att låta en treåring betäcka obegränsat många ston?
Hållbarhet har hittills inte varit ett argument för stoägarna.
 
Sv: Hurra för din insändare!

det var ungefär så jag menade. Att vi nu är bättre på att behandla svårare fall och även bättre på att ställa mer precisa diagnoser på tex hältor. Detta generera fler antal skador i statistiken fast det kanske igentligen inte är fler (till antalet i förhållande till antalet hästar) än vad det var för 30 år sedan.

Detta är självklart inte hela saningen men kan vara värt att fundera på.....
 
Sv: Hurra för din insändare!

kl . Det 'klagas' på yngre ryttare, jag är väl en av dem. Några här skrev att vi inte vill lära oss, men grejen (för min del iaf) är att jag vill lära mig mer, men jag vet inte hur det ska gå till. Min häst står med kotledsinf och det är ju med största sannolikhet mitt fel. Jag vet inte hur jag ska lägga upp en rehabplan och ingen vill hjälpa mig. Känner mig helt uppgiven, jag vill ju inte förstöra min häst mer :(
 
Sv: Hurra för din insändare!

kl . Det 'klagas' på yngre ryttare, jag är väl en av dem. Några här skrev att vi inte vill lära oss, men grejen (för min del iaf) är att jag vill lära mig mer, men jag vet inte hur det ska gå till. Min häst står med kotledsinf och det är ju med största sannolikhet mitt fel. Jag vet inte hur jag ska lägga upp en rehabplan och ingen vill hjälpa mig. Känner mig helt uppgiven, jag vill ju inte förstöra min häst mer :(

Lite av den problematiken jag och andra varit inne på - det är inte alltid så lätt att få rätt kunskap, för inte särskilt många besitter den. Först måste hästen givetvis behandlas och få vila, vilket veterinären säkert kan hjälpa dig med. Därefter bör du diskutera igenom med din tränare vad hästen kan ha skadats av. Ensidig träning? För hård träning? För mycket hoppning? För lite träning i veckorna för att sedan gå för hårt under en helg? Hur är underlaget du rider på? Rör sig hästen i en ändamålsenlig form och balans? Har den tillräckliga muskler och styrka i senor och leder för att klara av vad du begär av den? Eller har den från början torra leder som därför inte klarar av så stora påfrestningar? (detta kan ju vara ärftligt).
 

Liknande trådar

Islandshäst Ja, nu tänker jag sticka ut hakan lite. Vi får väl se hur bra det emottas. Ingen kan väl ha undgått diskussionerna som cirkulerat...
12 13 14
Svar
262
· Visningar
32 655
Senast: freyja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp