Takire
Trådstartare
Hur vet man om någon stöter på en? Kan man ens veta det? Eller kanske snarare när bör man börja förstå att personen stöter på en/tänker på något annat än vänskap? Hur ska man kunna förstå det i förväg?
Kan det vara så att med till exempel män från vissa kulturer så handlar det alltid om något annat än "bara" vänskap, eftersom att kvinnor och män i dessa kulturer inte umgås på samma vis som är helt vanligt i Sverige?
Tackade (efter missförstånd genom språkförbistringar) ja till att följa med en granne in i morse när jag var ute med hunden. I mitt huvud tänkte jag att personen ville ha någon att träna svenska med. Han har föreslagit att t.ex. fika även några gånger förut och jag har tänkt samma lika då, att han vill träna svenska, men inte velat riskera att det skulle handla om något annat.
Eftersom jag bara har etniskt svenska personer i min umgängeskrets tycker jag att det verkar vettigt att försöka bidra på något litet sätt till integrationen, som jag ju faktiskt tycker är viktig. Så därför gav jag det en chans nu.
Personen betedde sig inte dåligt på något sätt, men när man får komplimanger bl.a. om sitt utseende och en hård hejdåkram med kindpuss () då känner jag att det här var ju kanske något annat än det jag trodde . Så nu hoppas jag möta den grannen så lite som möjligt .
Ja, man kan säga ifrån, men flera människor jag mött förut har liksom knappt kunnat förstå att jag menar det jag säger ("jag är inte intresserad") även när språket funkar bra. Att förklara när det inte funkar bra med språket lär vara ännu svårare!
Jag vill ju gärna tro att man kan vara vänlig, öppen och nyfiken på folk utan att det ska handla om något mer än just det!
Så hur förstår man på en gång? Jag verkar aldrig lära mig .
Åh, just det, med den här personen var det extra svårt att förstå då han såvitt jag förstår bor ihop med sin sjuårings mamma, så jag tror de är ett par
....
Också har jag startat ännu en tråd jag tror jag kommer ångra. Jag verkar aldrig lära mig .
Kan det vara så att med till exempel män från vissa kulturer så handlar det alltid om något annat än "bara" vänskap, eftersom att kvinnor och män i dessa kulturer inte umgås på samma vis som är helt vanligt i Sverige?
Tackade (efter missförstånd genom språkförbistringar) ja till att följa med en granne in i morse när jag var ute med hunden. I mitt huvud tänkte jag att personen ville ha någon att träna svenska med. Han har föreslagit att t.ex. fika även några gånger förut och jag har tänkt samma lika då, att han vill träna svenska, men inte velat riskera att det skulle handla om något annat.
Eftersom jag bara har etniskt svenska personer i min umgängeskrets tycker jag att det verkar vettigt att försöka bidra på något litet sätt till integrationen, som jag ju faktiskt tycker är viktig. Så därför gav jag det en chans nu.
Personen betedde sig inte dåligt på något sätt, men när man får komplimanger bl.a. om sitt utseende och en hård hejdåkram med kindpuss () då känner jag att det här var ju kanske något annat än det jag trodde . Så nu hoppas jag möta den grannen så lite som möjligt .
Ja, man kan säga ifrån, men flera människor jag mött förut har liksom knappt kunnat förstå att jag menar det jag säger ("jag är inte intresserad") även när språket funkar bra. Att förklara när det inte funkar bra med språket lär vara ännu svårare!
Jag vill ju gärna tro att man kan vara vänlig, öppen och nyfiken på folk utan att det ska handla om något mer än just det!
Så hur förstår man på en gång? Jag verkar aldrig lära mig .
Åh, just det, med den här personen var det extra svårt att förstå då han såvitt jag förstår bor ihop med sin sjuårings mamma, så jag tror de är ett par
....
Också har jag startat ännu en tråd jag tror jag kommer ångra. Jag verkar aldrig lära mig .
Senast ändrad: