Men det är väl ingen som direkt argumenterar för att slänga mat? Frågan är hur det undviks, eller fattar jag fel?Nu är jag uppfostrad av två personer som upplevt krig, varav en mor som kom från extremt fattiga förhållanden och började jobba som 13-åring för att kunna försörja sig.
Så jag har kanske fått en lite annan uppfostran än många andra? Mat slängs inte. Punkt.
Det är respektlöst och nonchalant att slänga mat. Jag gråter lite inombords om jag är tvungen.
Det färgar min livsföring. Jag är inte panisk i detta eller extrem. Jag bara försöker ha respekt för mat och resurser.
Om man samlar sina vinterförråd i jordkällare, storhandlar enligt lista eller köper det man behöver när man behöver det är väl bara exempel på strategier. Och vilken strategi man väljer beror väl på en massa olika saker, tex hur man bor och i vilken mån man tycker att fryst allting är okej.
Det där med krigsbakgrunden hör man ju ofta. Jag har också det, en generation bakåt. Men numera finns det ju många svenskar med direkt egen erfarenhet av krig. Jag hör aldrig den sortens argument från dem.