Hur ska sjukvårdens tillkortakommanden lösas?

[kryddelydd]

För övrigt är det inte konstigt att det är fnurr på tråden när folk verkar tro att vård är ett serviceyrke, vård är ett vård-yrke. Vill man ha service får man vända sig till ett serviceyrke, vårdpersonalens jobb är att på arbetstid, inte fritid och buketid, ge vård efter bästa förmåga och och med de resurser de har och anser behövs. Skäller du ut kassapersonalen om öppettiderna inte passar dig eller om sortimentet inte är efter dina önskemål, eller framför du dina åsikter till den som faktiskt har med saken att göra?

Det verkar vara en ganska vanlig åsikt, just att vården är serviceyrken.
Det är som du skriver inte konstigt att det blir konstigt: patientens förväntan på situationen är att beställa något specifikt, som ett antibiotikarecept.
I sortimentet finns en bedömning om antibiotika behövs och i så fall också förskrivning av recept.
Men läkaren ska inte ge service i bemärkelsen utföra en beställd tjänst. Inte heller sjuksköterskan.

 

[Kattennizze]

Är det så illa? Hur är det med åderlåtning och lavemang då?

Eller magnetmadrasser eller magnetarmband?

 

[CillaW]

Eller magnetmadrasser eller magnetarmband?

Funkar skitdåligt om man har höftledsproteser.

 

[Dentaku]

Funkar skitdåligt om man har höftledsproteser.

Vad tror du om kombinationen magnetmadrass och kedjetäcke?

 

[Solis]

Men läkare "ska" göra det patienten begär för annars anmäls läkaren.

Saxade endast ett klipp som fick mig att reagera.


I vårt fall handlade ”läkaren ska” om något så simpelt som att faktiskt undersöka sin patient… Maken sökte vård på VC med ont i mage och sidan, framförallt i samband med måltider. Tyvärr, tyvärr råkade han nämna för läkaren att han haft njursten för ca 20 år sedan. Om det var pga språksvårigheter (läkaren pratade mycket dålig svenska), stress, eller att min småländske make pratade ännu mer grötig småländska än vanligt pga smärtan (och jag var tyvärr inte med) vet jag ej, men läkaren valde att gå på diagnosen ”njursten”. En diagnos som han alltså lät patienten (min make) själv ställa. Ett par dagar senare hade han så ont att jag bad honom åka in till akuten på länssjukhuset. Jag trodde självklart att han skulle läggas in, men till min stora förvånding han blev hemskickad senare på kvällen med diklofenak, ockå behandlad enligt patientens egen diagnos ”njursten”. Tre dagar senare kräktes han blod och det blev akut ambulanstransport in till länssjukhuset, med blödande magsår, otroligt lågt blodtryck… Som svar på den anmälan han, av sjukvårdspersonal, uppmanades skicka in, har det uppgetts att han visst hade njursten och troligen även gallsten, så det så! Så det var ju bara TUR att det blev blödande magsår hux flux bara så där och, voilá, ALLA stenarna från olika organ kunde pluppa ut. Hurra!!! Han blev ju helt frisk efter att magsåret opererades, så varför klaga?


I början på tråden beskrevs distriktsläkare som ”specialister”. Men det är faktiskt fullkomligt fel. Vi har här svart på vitt på papper att distriktsläkare INTE är specialister och därmed ALDRIG kan ställas till svars för ev feldiagnoser. Det är allmän praxis att de följer patientens egen ev diagnos (det har vi alltså också svart på vitt på papper).

Detta är oerhört viktigt att veta som patient, man måste vara väldigt förtegen med ev tidigare sjukdomar och symptom, annars kan det gå riktigt illa. Man kan tom dö eftersom man ställt sin egen diagnos och haft fel och läkaren på VC godtroget behandlat utifrån denna diagnos. Det är alltså inte läkarens fel alls.

Jag är oerhört lycklig att jag inte sitter här som änka idag, det höll verkligen på att gå mycket mycket illa för maken.

Sjukvården fungerade oerhört bra när det blev riktigt allvar. MEN, så allvarligt hade det inte behövt bli om det hade fungerat innan, om läkaren hade bemödat sig om att göra en undersökning av patienten. Om man hade försökt utesluta det allvarligaste först (och då hade man förmodligen upptäckt att det rörde sig om magsår).

Så länge läkare utreder läkare så är man tämligen rättslös som patient.

För vår del är vi båda numera inskrivna på en privat VC, där verkar man ha större krav på kvalitet och kompetens.

Överhuvudtaget är min erfarenhet att man inom landstingets VC, av sjuksköterskan i telefon, ofta betraktas om hypokondriker tills motsatsen har bevisats. Och då får man f-n stå på sig…!

 

[CillaW]

Vad tror du om kombinationen magnetmadrass och kedjetäcke?

Sitter som en smäck.

 

[Lovisaleonora]

Skillnad att skriva om patienter och att ironisera över eller förlöjliga dom.

Jag vet inte vad alla andra har skrivit. Jag vet bara vad jag har läst här.

Fast nu tycker jag du överdriver rejält. Cilla representerar inte sin yrkeskår här och hon ironiserar inte över patienter.

 

[CillaW]

Saxade endast ett klipp som fick mig att reagera.


I vårt fall handlade ”läkaren ska” om något så simpelt som att faktiskt undersöka sin patient… Maken sökte vård på VC med ont i mage och sidan, framförallt i samband med måltider. Tyvärr, tyvärr råkade han nämna för läkaren att han haft njursten för ca 20 år sedan. Om det var pga språksvårigheter (läkaren pratade mycket dålig svenska), stress, eller att min småländske make pratade ännu mer grötig småländska än vanligt pga smärtan (och jag var tyvärr inte med) vet jag ej, men läkaren valde att gå på diagnosen ”njursten”. En diagnos som han alltså lät patienten (min make) själv ställa. Ett par dagar senare hade han så ont att jag bad honom åka in till akuten på länssjukhuset. Jag trodde självklart att han skulle läggas in, men till min stora förvånding han blev hemskickad senare på kvällen med diklofenak, ockå behandlad enligt patientens egen diagnos ”njursten”. Tre dagar senare kräktes han blod och det blev akut ambulanstransport in till länssjukhuset, med blödande magsår, otroligt lågt blodtryck… Som svar på den anmälan han, av sjukvårdspersonal, uppmanades skicka in, har det uppgetts att han visst hade njursten och troligen även gallsten, så det så! Så det var ju bara TUR att det blev blödande magsår hux flux bara så där och, voilá, ALLA stenarna från olika organ kunde pluppa ut. Hurra!!! Han blev ju helt frisk efter att magsåret opererades, så varför klaga?


I början på tråden beskrevs distriktsläkare som ”specialister”. Men det är faktiskt fullkomligt fel. Vi har här svart på vitt på papper att distriktsläkare INTE är specialister och därmed ALDRIG kan ställas till svars för ev feldiagnoser. Det är allmän praxis att de följer patientens egen ev diagnos (det har vi alltså också svart på vitt på papper).

Detta är oerhört viktigt att veta som patient, man måste vara väldigt förtegen med ev tidigare sjukdomar och symptom, annars kan det gå riktigt illa. Man kan tom dö eftersom man ställt sin egen diagnos och haft fel och läkaren på VC godtroget behandlat utifrån denna diagnos. Det är alltså inte läkarens fel alls.

Jag är oerhört lycklig att jag inte sitter här som änka idag, det höll verkligen på att gå mycket mycket illa för maken.

Sjukvården fungerade oerhört bra när det blev riktigt allvar. MEN, så allvarligt hade det inte behövt bli om det hade fungerat innan, om läkaren hade bemödat sig om att göra en undersökning av patienten. Om man hade försökt utesluta det allvarligaste först (och då hade man förmodligen upptäckt att det rörde sig om magsår).

Så länge läkare utreder läkare så är man tämligen rättslös som patient.

För vår del är vi båda numera inskrivna på en privat VC, där verkar man ha större krav på kvalitet och kompetens.

Överhuvudtaget är min erfarenhet att man inom landstingets VC, av sjuksköterskan i telefon, ofta betraktas om hypokondriker tills motsatsen har bevisats. Och då får man f-n stå på sig…!

Jo, distriktsläkare är specialister. De är specialister i allmänmedicin. Det där "svart på vitt" skulle jag vilja se. Och den där allmänna praxisen är, med ett milt uttryck, hittepå.

Självklart måste man som läkare få reda på patientens medicinska bakgrund. Det är viktig information.

 

[Tora]

Fast nu tycker jag du överdriver rejält. Cilla representerar inte sin yrkeskår här och hon ironiserar inte över patienter.

Jo det tycker jag faktiskt att hon gör och nej jag överdriver inte.

 

[Solis]

Jo, distriktsläkare är specialister. De är specialister i allmänmedicin. Det där "svart på vitt" skulle jag vilja se. Och den där allmänna praxisen är, med ett milt uttryck, hittepå.

Självklart måste man som läkare få reda på patientens medicinska bakgrund. Det är viktig information.

Det är allmän praxis inom Dalarnas landsting, inom detta landsting kan inte distrikstläkarna ställas till ansvar för något. I synnerhet inte om de inte tidigare haft någon anmälan på sig (med detta resonemang kan vi inte ha några förstagångsförbrytare i Sverige…). Jag har själv träffat på läkare som jag tyckt varit stolpskott men inte anmält eftersom det inte rört sig om något livshotande, jag gissar att jag inte är ensam om det. Men i fortsättningen ska självklart allt anmälas, det kan ju hjälpa någon som råkar mycket värre ut senare.

Makens ärende ligger nu hos IVO.

 

[Lovisaleonora]

Jo det tycker jag faktiskt att hon gör och nej jag överdriver inte.

Det får du givetvis tycka.

Men som du ser är det många patienter som INTE delar den åsikten.

 

[Tora]

Det får du givetvis tycka.

Men som du ser är det många patienter som INTE delar den åsikten.

Jaha det är många som INTE delar den åsikten. Och?

Jag tycker det likväl är oprofessionellt.

 

[CillaW]

Det är allmän praxis inom Dalarnas landsting, inom detta landsting kan inte distrikstläkarna ställas till ansvar för något. I synnerhet inte om de inte tidigare haft någon anmälan på sig (med detta resonemang kan vi inte ha några förstagångsförbrytare i Sverige…). Jag har själv träffat på läkare som jag tyckt varit stolpskott men inte anmält eftersom det inte rört sig om något livshotande, jag gissar att jag inte är ensam om det. Men i fortsättningen ska självklart allt anmälas, det kan ju hjälpa någon som råkar mycket värre ut senare.

Makens ärende ligger nu hos IVO.

Källa på den allmänna praxisen, tack.

Och på att "distriktsläkare inte är specialister". Det känner inte mina kollegor på vårdcentralen till.

Anmälan är för övrigt inget man kan hota en läkare med. Jag skulle hjälpa till att plocka fram rätt blankett i så fall.

 

[Monstermom]

Saxade endast ett klipp som fick mig att reagera.


I vårt fall handlade ”läkaren ska” om något så simpelt som att faktiskt undersöka sin patient… Maken sökte vård på VC med ont i mage och sidan, framförallt i samband med måltider. Tyvärr, tyvärr råkade han nämna för läkaren att han haft njursten för ca 20 år sedan. Om det var pga språksvårigheter (läkaren pratade mycket dålig svenska), stress, eller att min småländske make pratade ännu mer grötig småländska än vanligt pga smärtan (och jag var tyvärr inte med) vet jag ej, men läkaren valde att gå på diagnosen ”njursten”. En diagnos som han alltså lät patienten (min make) själv ställa. Ett par dagar senare hade han så ont att jag bad honom åka in till akuten på länssjukhuset. Jag trodde självklart att han skulle läggas in, men till min stora förvånding han blev hemskickad senare på kvällen med diklofenak, ockå behandlad enligt patientens egen diagnos ”njursten”. Tre dagar senare kräktes han blod och det blev akut ambulanstransport in till länssjukhuset, med blödande magsår, otroligt lågt blodtryck… Som svar på den anmälan han, av sjukvårdspersonal, uppmanades skicka in, har det uppgetts att han visst hade njursten och troligen även gallsten, så det så! Så det var ju bara TUR att det blev blödande magsår hux flux bara så där och, voilá, ALLA stenarna från olika organ kunde pluppa ut. Hurra!!! Han blev ju helt frisk efter att magsåret opererades, så varför klaga?


I början på tråden beskrevs distriktsläkare som ”specialister”. Men det är faktiskt fullkomligt fel. Vi har här svart på vitt på papper att distriktsläkare INTE är specialister och därmed ALDRIG kan ställas till svars för ev feldiagnoser. Det är allmän praxis att de följer patientens egen ev diagnos (det har vi alltså också svart på vitt på papper).

Detta är oerhört viktigt att veta som patient, man måste vara väldigt förtegen med ev tidigare sjukdomar och symptom, annars kan det gå riktigt illa. Man kan tom dö eftersom man ställt sin egen diagnos och haft fel och läkaren på VC godtroget behandlat utifrån denna diagnos. Det är alltså inte läkarens fel alls.

Jag är oerhört lycklig att jag inte sitter här som änka idag, det höll verkligen på att gå mycket mycket illa för maken.

Sjukvården fungerade oerhört bra när det blev riktigt allvar. MEN, så allvarligt hade det inte behövt bli om det hade fungerat innan, om läkaren hade bemödat sig om att göra en undersökning av patienten. Om man hade försökt utesluta det allvarligaste först (och då hade man förmodligen upptäckt att det rörde sig om magsår).

Så länge läkare utreder läkare så är man tämligen rättslös som patient.

För vår del är vi båda numera inskrivna på en privat VC, där verkar man ha större krav på kvalitet och kompetens.

Överhuvudtaget är min erfarenhet att man inom landstingets VC, av sjuksköterskan i telefon, ofta betraktas om hypokondriker tills motsatsen har bevisats. Och då får man f-n stå på sig…!

Mycket otäckt, tur det gick bra!

Påminner mig om en - mycket mindre dramatisk! - upplevelse där min far blev diagnosticerad med njur- eller gallsten (minns inte riktigt vilket) när han kom in på VC med navelbråck. Det där som putade ut var den väldigt stora stenen...

(Ja, det finns läkare som är stolpskott. Men de är inte stolpskott för att de är läkare, eller läkare för att de är stolpskott. Så har jag det sagt också.)

 

[Solis]

Källa på den allmänna praxisen, tack.

Och på att "distriktsläkare inte är specialister". Det känner inte mina kollegor på vårdcentralen till.

Anmälan är för övrigt inget man kan hota en läkare med. Jag skulle hjälpa till att plocka fram rätt blankett i så fall.

Jag tänker självklart inte lägga in något dokument här, i synnerhet inte som det fortfarande är under utredning. Om du inte tror mig så är det sbsolut sunt, för jag skulle inte heller tro att det är så här det går till. Men, som sagt, vi har det skriftligt, IVO är inte första instans man hamnar hos, det borde du veta om du är läkare. Jag kan inte heller se hur det skulle gagna något att ge dig namn via t.ex. PM. Även om jag skulle ha lust eftersom svaret från chefsläkaren var så urbota dumt.

Att du ifrågasätter det jag skriver visar för övrigt tämligen tydligt problemet. Läkare ska INTE utreda sig själva. Lika lite som andra yrkeskårer ska utreda sig själva, t.ex. veterinärer, poliser osv. Som patient, offer el. dyl. är man rättslös.

”Hota läkare”? Anser du att anmälningar är ett hot? Ska man lägga ned patientnämnder, patientförsäkringar, IVO osv eftersom det bara är ett hot mot läkarkåren? Själv anser jag att alla felbehandlingar, feldiagnoser osv självklart ska anmälas. Inte för att sätta dit en enskild läkare, för oss handlar det definitivt inte om det. Utan det handlar om att man genom att anmäla sådant här ska kunna förbättra vården, för att inte andra patienter ska behöva råka lika illa ut, eller ännu värre.

 

[CillaW]

Jag tänker självklart inte lägga in något dokument här, i synnerhet inte som det fortfarande är under utredning. Om du inte tror mig så är det sbsolut sunt, för jag skulle inte heller tro att det är så här det går till. Men, som sagt, vi har det skriftligt, IVO är inte första instans man hamnar hos, det borde du veta om du är läkare. Jag kan inte heller se hur det skulle gagna något att ge dig namn via t.ex. PM. Även om jag skulle ha lust eftersom svaret från chefsläkaren var så urbota dumt.

Att du ifrågasätter det jag skriver visar för övrigt tämligen tydligt problemet. Läkare ska INTE utreda sig själva. Lika lite som andra yrkeskårer ska utreda sig själva, t.ex. veterinärer, poliser osv. Som patient, offer el. dyl. är man rättslös.

”Hota läkare”? Anser du att anmälningar är ett hot? Ska man lägga ned patientnämnder, patientförsäkringar, IVO osv eftersom det bara är ett hot mot läkarkåren? Själv anser jag att alla felbehandlingar, feldiagnoser osv självklart ska anmälas. Inte för att sätta dit en enskild läkare, för oss handlar det definitivt inte om det. Utan det handlar om att man genom att anmäla sådant här ska kunna förbättra vården, för att inte andra patienter ska behöva råka lika illa ut, eller ännu värre.

Om du har dokument på att distriktsläkare inte är specialister får du vara så vänlig att presentera dem. Det är nämligen inte sant.

Namn är inte intressant, det är dina påståenden du får backa upp. Vaddå allmän praxis att distriktsläkare (precis varenda distriktsläkare) inte har något ansvar???

Jag anser inte att anmälan är ett hot, men många tror att det går att få som man vill om man hotar med att anmäla läkaren. Läs det jag skrev en gång till, så kanske det framgår.
Eller att man ska anmäla allt man inte är nöjd med.

 

[CillaW]

Jo det tycker jag faktiskt att hon gör och nej jag överdriver inte.

Men för bövelen, nu får du väl ändå ta och ge dig?

 

[Monstermom]

Om du har dokument på att distriktsläkare inte är specialister får du vara så vänlig att presentera dem. Det är nämligen inte sant.

Jag tolkar det som att hon "har papper på" (brev från chefsöverläkaren @Solis ?) att ansvariga hävdar att det är så det ligger till, som bortförklaring på det som hänt, inte att Solis menar att det faktiskt är så?

 

[Tora]

Men för bövelen, nu får du väl ändå ta och ge dig?

Varför? För att du säger bövelen?

 

[Solis]

Mycket otäckt, tur det gick bra!

Påminner mig om en - mycket mindre dramatisk! - upplevelse där min far blev diagnosticerad med njur- eller gallsten (minns inte riktigt vilket) när han kom in på VC med navelbråck. Det där som putade ut var den väldigt stora stenen...

(Ja, det finns läkare som är stolpskott. Men de är inte stolpskott för att de är läkare, eller läkare för att de är stolpskott. Så har jag det sagt också.)

Ja, det var fruktansvärt. Jag är så otroligt glad att det gick så bra som det gick när vården fungerade så bra i det akuta skedet. En rådig läkare på akuten på närsjukhuset, duktig och lugn ambulanspersonal och mycket bra omhändertagande på länssjukhuset.


Här upplever jag att landstingets VC lider av läkarbristen. Man har tvingats ta in väldigt många stafettläkare, ofta läkare som dessutom inte är tillräckligt bra på språket och där man kanske borde haft ytterligare personal med vid undersökningar, om inte annat i tolkningssyfte. Hade jag vetat att patientens rätt hänger på om läkaren ifråga fått någon tidigare anmälan eller ej så hade jag anmält de gånger jag träffat på stolpskott, det är jag säker på att fler gjort också. Men om det inte är livshotande så gör man ju inte det. Man muttrar och biter ihop och söker en annan läkare om man inte står ut. VC här i kommunen har tappat tusentals patienter till en privat VC där man blir helt annorlunda bemött. Sköterskor som lyssnar i telefon och kan ge råd. När man får komma till VC så möts man av trevlig personal i receptionen och sedan av engagerade läkare som verkligen undersöker och lyssnar och engagerar sig. Trots att de har mycket att göra.