Skogsplantering är ett miljöproblem i sig, speciellt om skogen sedan kalhuggs. Det motarbetar biologisk mångfald och genererar utsläpp. Skog är dock en nödvändighet och en resurs att ta tillvara på, men det är inte ett rent tillskott för miljön. Inte odling heller. Plöjning har identifierats som ett stor miljöproblem t.ex., eftersom det förstör kolsänkor. Odling innebär få arter = förlust av biologisk mångfald och besprutar man dessutom blir listan på potentiell miljöskada ännu längre.
Därmed inte sagt att det inte behövs. Jag drar det kanske lite till sin spets här, men jag tror att det är viktigt att se på det ur fler perspektiv och inte bara klappa sig på axeln och tänka att man bidrar. Det finns massor att förbättra. Din odling bidrar till att föda de som bor i stan, men den innebär inte automatiskt att dina utsläpp är lägre än deras. Det innebär bara att vi alla har ett gemensamt ansvar, även du.
Nu blandar du äpplen och päron...Och jag skulle bra gärna vilja se källor till dina påståenden.
Den enda kolsänkan du kan hitta i jordbruket, är fleråriga vallar, eller fleråriga bevuxna trädor. Och också åkerrenar som egentligen aldrig plöjs.
När vallar eller trädor plöjs, så rubbar du dem som kolsänkor.
Annars, under växtföljden på åkern, spelar det egentligen ingen roll om du plöjer eller ej, ur ett kolsänkeperspektiv. Åkern var inte en kolsänka från början.
Men plöjningsfri odling (inte bearbetningsfritt, lite måste man skrapa på ytan), är inte så "roligt" det heller, eftersom den odlingsmodellen bygger på borförande av halm (=biomassa som genererar biologisk mångfald), och användande (i varierande utsträckning) av herbicider och pesticider, samt konstgödsel.
Dessutom är ofta plöjningsfria metoder svåra att använda, annat än på vissa jordar, och för vissa grödor.
Tvärtom är det så att för att maximera mikrolivet i jorden, så fungerar både plöjningen i sig, nerplöjning av halm, och framförallt stallgödsel som förbättrare av mikrolivet i jorden. Plöjningen görs dessutom för att hejda markpackning, som ofrånkomligt blir följden av många turer med traktorn över åkern, och som dessutom hämmar mikrolivet i jorden.
Och så bör jordbruket bedrivas som det redan görs i Sverige, med ett växtföjdstänkande. Våra åkrar är, även i våra slättbygder, i ett globalt perspektiv små, och i Sverige odlas det aldrig en och samma gröda år efter år, på kvadratkilometer stora ytor.
Vill vi få ett mer miljövänligt jordbruk, och det snabbt, så tror jag ekonomiska incitament för att stödja övergången till att använda RME istället för fossildiesel vore lämpligt.
Exempelvis noll bränsleskatt på RME som används i jord- och skogsbruk, samt stöd (hindras idag av EU-regler) för tillverkning.
De flesta av de något nyare (0-20 år gamla) traktorerna kan köras på RME utan modifikationer.
För övrigt blir det lite löjligt att be folk att cykla, det faller på sin egen orimlighet, det funkar inte att att små barn, gamla tanter och sjuka och lytta, ska cykla 1-2-3-4 mil, för att komma till skola, jobb, eller sjukvård. I synnerhet går det inte att cykla i stort sett alls under ungefär halva året, när det är vinterföre.
Jag bor i Östergötland, ett län som blivit ökänt för den nedläggning av busslinjer på landsbygden som gjordes för ungefär ett år sedan. De massiva protesterna från alla håll, hade ingen som helst effekt...
