Hur ska landsbygden lösa transporterna?...

Den absolut dyraste arbetspendlaren vi har i landet är Dinamarka (V) hon flög för 238.000 förra året, på vår bekostnad naturligtvis.
Men nu måste väl barnen ha vuxit upp, så att hon kan använda sitt frikort på SJ istället?
För det var väl för att få mer tid med dem som hon tog taxi + flyg istället för tåget som avgår från hennes stad?
Har hon börjat betala sin partiavift eller vad det nu heter, till sitt parti? Tiondet?
För det hade hon väl inte råd med under småbarnstiden...
Knepig människa det där. Som kommer undan med mycket.
 
Ursäkta om du upplever att det blev fel, dock är det din text jag råkade läsa. Dina ord, :-) .

Jag tycker att hela frågan är helt konstig eftersom det är nöjesåkningen med tex flyg som kanske är en värre miljöbov än att folk har rätt att bo var de vill.

Det vore intressant att jämföra extremnöjesåkningen med flyg mot yrkesåkningen med bil på landsbygden. Att införa en skatt på bilåkning som skadar människor på landsbygden och landsbygdens företag så borde en sådan undersökning vara en grund, tycker jag.

...för att inte tala om miljöpåverkan av vårt mobiltelefon- och datoranvändande.
Så som vi använder dessa leksaker i Sverige, drar de lika mycket energi som flygtrafiken.
Smartphones må vara roliga leksaker men de kräver ganska mycket energi i tillverkning, batterier, laddning av batterier. De drar ju mycket mer batteri jämfört med gamla, tråkiga mobiltelefoner som var avsedda att använda som telefoner...
 
Det är ju tvärtom
TS vill att landsbygden ska få det billigare och inte betala lika mkt som storstäderna.
Dessutom har vi ju trängselskatt så vi betalar ju redan mer för bilkörandet
Skillnaden är att i storstaden så har man oftast ett rimligt val, det finns ju otaliga sätt att ta sig in och ut ur Stockholm utan att köra bil - på landet har man inte det valet att ens göra enklaste ärende
 
På en del får man intrycket att helst ska folk inte bo på landet där bussförbindelser snart är icke existerande, där sjukvården är ett skämt pga nedläggningar, där det inte finns något alls inom bara nån enstaka km eller utspridda i de norra delarna av landet pga den "enorma" miljöpåverkan vi då åsamkar jämfört med resten av landet :grin: Sorry, men hur tänker ni där? Ni kan väl inte på riktigt inbilla er att vi utgör nån mindre miljöpåverkan om vi avbefolkar där vi bor och tränger in oss i städer? O_o

Det skulle ju -om vi inte fanns- inte finnas någon som odlar, inte någon som föder upp djur, inte någon som idkar gruv/skogsdrift etc verksamheter som kräver att man Inte bor i stad. Importen av allt skulle öka mångfalt, med allt vad det innebär i fråga om negativ miljöpåverkan.
 
På en del får man intrycket att helst ska folk inte bo på landet där bussförbindelser snart är icke existerande, där sjukvården är ett skämt pga nedläggningar, där det inte finns något alls inom bara nån enstaka km eller utspridda i de norra delarna av landet pga den "enorma" miljöpåverkan vi då åsamkar jämfört med resten av landet :grin: Sorry, men hur tänker ni där? Ni kan väl inte på riktigt inbilla er att vi utgör nån mindre miljöpåverkan om vi avbefolkar där vi bor och tränger in oss i städer? O_o

Det skulle ju -om vi inte fanns- inte finnas någon som odlar, inte någon som föder upp djur, inte någon som idkar gruv/skogsdrift etc verksamheter som kräver att man Inte bor i stad. Importen av allt skulle öka mångfalt, med allt vad det innebär i fråga om negativ miljöpåverkan.

Fast ärligt talat.

Majoriteten av de människor som bor på landet, odlar inte och föder inte upp djur till föda.
Majoriteten av de människor som bor på landet är sådana som gör det för nöjes och trivsels skull.
Det finns fler hästar än kor i Sverige idag (sägs det, har inte källan).
Det är fler hästägare än jordbrukare på landet idag.
Stora mängder foder produceras för att vi som äger hobby-hästar ska kunna mata våra djur.

Ja, jag ser ett värde i "öppna landskap" men vi ska nog inte sticka under stol med att det är ganska få personer som bor på landet och de facto producerar nödvändigheter.
 
Skillnaden är att i storstaden så har man oftast ett rimligt val, det finns ju otaliga sätt att ta sig in och ut ur Stockholm utan att köra bil - på landet har man inte det valet att ens göra enklaste ärende
Ja visst.
Men det är ju ens eget val att bo så.
Jag bor lantligt och har inte bra kommunikationer. Men det är ju mitt eget val. Sen jag flyttade ut från stan har jag högre kostnader då jag måste ha bil. Det får jag ju räkna med i min budget. Å andra sidan är boende billigare.
Folk får gärna bo på landet. Men man får ju betala själv vad det kostar.
 
Det är vackert att du värnar om den globala miljön.

Och huvudpoängen är nog att det handlar om mer än det privata bilåkandet.

jag bor på landet, pendlar 3½ mil enkel väg till jobbet. Jag kör bil.
Visserligen skulle jag kunna åka buss, jag har inte mer än någon kilometer till busshållplatsen, men det skulle ta väldigt lång tid. Och nej, byta buss för att åka och handla är inte realistiskt. Eftersom jag rimligen inte skulle orka bära 40kg kattsand och några liter mjölk och några kilo ris vid bussresa, eller den där 15 kg kattmatssäcken, eller saltstenarna till hästarna.
Eller alla andra saker jag konsumerar på ett miljöbelastande sätt genom att ha häst och katt.

Min ursäkt är att jag åtminstone inte flyger.
Jag åker inte till solen och drar med mig resistenta bakterier hem.
Jag har inte en massa lampor som står och lyser dygnet runt, jag har inte TV, dator et c som står och dricker ström hela dagarna (jag har en dator, men strömmen är inte på förutom den stund jag använder den).

Så jo, jag är kanske arrogant men jag ser att jag lever hyggligt miljösnällt i vissa delar, och så är jag miljöbelastande i andra delar.

Och jo, det verkar vara ett uttalat storstadsperspektiv att höja priset på bränsle för alla i Sverige.

Jag bor mindre än 2 mil från Stockholms innerstad. Har 500 m till bussen och samma hem sen om jag ska ta buss för att handla. Det släpar man inte 40 kg kattsand på heller. Och att få byta buss för att kunna handla är ganska vanligt här i området med. Det är inte direkt så att bara för att man har bra kollektivtrafik så stannar bussen utanför dörren och går direkt till affären man behöver komma till. Jag tror faktiskt att man inom storstadsområden har den synen på kollektivtrafik att det får ta tid och att byten hör till. Många här i Stockholm pendlar mer än 1 h enkel resa med buss och tåg, det är så det är. Så acceptansen för sånt verkar generellt större i stan än på landet där man tydligen inte har den?
 
Jag bor mindre än 2 mil från Stockholms innerstad. Har 500 m till bussen och samma hem sen om jag ska ta buss för att handla. Det släpar man inte 40 kg kattsand på heller. Och att få byta buss för att kunna handla är ganska vanligt här i området med. Det är inte direkt så att bara för att man har bra kollektivtrafik så stannar bussen utanför dörren och går direkt till affären man behöver komma till. Jag tror faktiskt att man inom storstadsområden har den synen på kollektivtrafik att det får ta tid och att byten hör till. Många här i Stockholm pendlar mer än 1 h enkel resa med buss och tåg, det är så det är. Så acceptansen för sånt verkar generellt större i stan än på landet där man tydligen inte har den?

Helt sant.
Att resa kollektivt i storstäderna tar också tid.

Det är nog vanligt med längre pendlingstid till och från jobb i Stockholm jämfört med i mellanstora städer och dess krans-samhällen.

En skillnad är att det faktiskt finns större utbud på kollektivtrafik i storstäder, och dessutom verkar den vara billigare för brukaren (eftersom det är fler människor som är med och betalar för den).
En annan skillnad verkar vara att det inte är särskilt tidsbesparande att välja bilen i exempelvis Stockholm eftersom även biltrafiken är intensiv med köer.

Men visst kunde jag (för att välja mig som ett exempel) välja att åka buss till och från jobbet alla dagar utom när jag ska storhandla.
Om jag vill lägga flera timmar extra på resande (det tar en stund att gå till busshållplatsen även om den inte ligger så långt bort, 20 minuter eller så skulle jag gissa, jag behöver byta i ett litet samhälle där bussarna inte trängs med varandra och väntetiden kan bli en halvtimme, jag behöver gå en ganska lång sträcka i båda ändar, kanske 20-30 minuters promenad även där).

Och visst kan man argumentera för att jag får skylla mig själv som bor där jag bor.

Å andra sidan: en del av mitt privatbilåkande handlar ju om hästrelaterade åkturer och de är ju inte nödvändiga.

Jag tror att de flesta av oss som bor på landet visserligen har en del "nödvändiga" åkturer till och från jobbet men att vi också har en hel del nöjesrelaterade åkturer där vi faktiskt kan dra in. Om vi hade viljan (vilket egentligen inte jag har).
 
Det är ju tvärtom
TS vill att landsbygden ska få det billigare och inte betala lika mkt som storstäderna.
Dessutom har vi ju trängselskatt så vi betalar ju redan mer för bilkörandet
Fast du tyckte ju att man får skylla sig själv om man har bosatt sig på landet och en extra skatt på drivmedel slår hårdare mot landsbygden än mot storstan eftersom vi inte har några alternativ. Jag fick heller inget svar på vilka fördelar jag har på landsbygden som storstadsborna inte har tillgång till? Trängselskatt finns enbart i Stockholm och Göteborg, det finns ganska många andra stora städer som inte har någon trängselskatt.
 
Fast ärligt talat.

Majoriteten av de människor som bor på landet, odlar inte och föder inte upp djur till föda.
Majoriteten av de människor som bor på landet är sådana som gör det för nöjes och trivsels skull.
Det finns fler hästar än kor i Sverige idag (sägs det, har inte källan).
Det är fler hästägare än jordbrukare på landet idag.
Stora mängder foder produceras för att vi som äger hobby-hästar ska kunna mata våra djur.

Ja, jag ser ett värde i "öppna landskap" men vi ska nog inte sticka under stol med att det är ganska få personer som bor på landet och de facto producerar nödvändigheter.

Så om alla hobbyodlare (vilket i af häromkring är rätt många) och annat löst folk avbefolkar, tror någon då att jord/skogsbrukare kan finnas kvar?
 
Fast du tyckte ju att man får skylla sig själv om man har bosatt sig på landet och en extra skatt på drivmedel slår hårdare mot landsbygden än mot storstan eftersom vi inte har några alternativ. Jag fick heller inget svar på vilka fördelar jag har på landsbygden som storstadsborna inte har tillgång till? Trängselskatt finns enbart i Stockholm och Göteborg, det finns ganska många andra stora städer som inte har någon trängselskatt.
Ja fast har man inte ett eget ansvar vart man väljer att bo? Jag bor på landet med dåliga kommunikationer.
Även om man bor i storstad kan man behöva bil. Jag har bott i storstad med över en kilometer till närmsta buss. Skulle jag handla fick jag byta buss samt gå från bussarna till stormarknaden. Det blir en bit att släpa med storhandling.
Det har också med livsstil att göra.
Fördelar du har är att du antagligen har betydligt billigare boende. De pengarna får man istället lägga på tex bil. På samma sätt får ju den som väljer att bo i stockholms innerstad ta ansvar för vad det boendet kostar. Det är också ett val att bo i sthlms innerstad med dess kostnader.
 
Så om alla hobbyodlare (vilket i af häromkring är rätt många) och annat löst folk avbefolkar, tror någon då att jord/skogsbrukare kan finnas kvar?

Det beror på.
Skogsbruket är rimligen tämligen oberoende av hobby-häst-ägarna.
Jordbruk: om man skulle försöka öka självförsörjningsgraden och se även matproduktion i ett miljöperspektiv där internationella transporter av mat - sådant som vi lika gärna kan producera nära - är ordentligt miljöbelastande, och om vi skulle acceptera högre matkostnader, så skulle det finnas utrymme för utökad livsmedelsproduktion, kanske mer ekologiskt där man får lite mindre avkastning per areal.

Så eftersom vi ändå är ute och spekulerar och gissar: en miljö-omställning där vi börjar tänka nödvändigheter i stället för nöjen - vilket vi rimligen inte kommer att göra - skulle kunna innebära fler jordbrukare som producerar livsmedel av god kvalitet och ekologiskt, medan mindre av resurserna skulle gå åt till nöje/hobby.

Men utifrån hur "samhället" i västvärlden, och nu också i stora delar av "tredje världen" utvecklas med stadigt ökande konsumtion av sådant som egentligen är lyx, så är det en synnerligen osannolik utveckling.
 
Jag bor mindre än 2 mil från Stockholms innerstad. Har 500 m till bussen och samma hem sen om jag ska ta buss för att handla. Det släpar man inte 40 kg kattsand på heller. Och att få byta buss för att kunna handla är ganska vanligt här i området med. Det är inte direkt så att bara för att man har bra kollektivtrafik så stannar bussen utanför dörren och går direkt till affären man behöver komma till. Jag tror faktiskt att man inom storstadsområden har den synen på kollektivtrafik att det får ta tid och att byten hör till. Många här i Stockholm pendlar mer än 1 h enkel resa med buss och tåg, det är så det är. Så acceptansen för sånt verkar generellt större i stan än på landet där man tydligen inte har den?
Precis. Jag har också bott i storstad med en kilometer till närmsta buss. Skulle jag handla fick jag byta buss samt gå en bit från busstation till stormarknaden. Det blir lite att släpa på när man hade kattsand etc.
 
Man har också ett eget ansvar var man väljer att jobba.
Allra mest klimatsmart är att säga upp sig från jobbet, och leva på bidrag. Då blir man av med många jobbresor.

Om vi alla i hela Sverige skulle tänka så, så skulle vi ögonblickligen nå alla miljömål som vi har ställt upp i landet!
 
Nu har jag inte läst om någon svarat, men landsbygdens koldioxidutsläpp är en piss i Stilla Havet, jämfört med hur mycket stadsbor släpper ut.

Har du en källa på det? Hur räknar du? Per yta är ju storstäderna självklart värre, men per capita, nej.

Dessutom, om man ska se det globalt, så, Om landet Sverige försvann från kartan (och med det alla människor, djur och utsläpp) skulle vinsten vara borta imorgon. Våra utsläpp räknas i promille.

Så då är det ok att fortsätta som vi gör? Det finns andra sätt att påverka också. Sverige är ett litet land, och utsläppen inom våra gränser såklart låga i ett globalt perspektiv. Men någon måste börja visa vägen, visa att det går att förändra. Det handlar inte enbart om vårt globala miljöavtryck (även om vi gör en del skada i andra länder som vi inte vill kännas vid).

Nu blandar du äpplen och päron...Och jag skulle bra gärna vilja se källor till dina påståenden.

Den enda kolsänkan du kan hitta i jordbruket, är fleråriga vallar, eller fleråriga bevuxna trädor. Och också åkerrenar som egentligen aldrig plöjs.

När vallar eller trädor plöjs, så rubbar du dem som kolsänkor.

Annars, under växtföljden på åkern, spelar det egentligen ingen roll om du plöjer eller ej, ur ett kolsänkeperspektiv. Åkern var inte en kolsänka från början.

Men plöjningsfri odling (inte bearbetningsfritt, lite måste man skrapa på ytan), är inte så "roligt" det heller, eftersom den odlingsmodellen bygger på borförande av halm (=biomassa som genererar biologisk mångfald), och användande (i varierande utsträckning) av herbicider och pesticider, samt konstgödsel.
Dessutom är ofta plöjningsfria metoder svåra att använda, annat än på vissa jordar, och för vissa grödor.

Tvärtom är det så att för att maximera mikrolivet i jorden, så fungerar både plöjningen i sig, nerplöjning av halm, och framförallt stallgödsel som förbättrare av mikrolivet i jorden. Plöjningen görs dessutom för att hejda markpackning, som ofrånkomligt blir följden av många turer med traktorn över åkern, och som dessutom hämmar mikrolivet i jorden.
Och så bör jordbruket bedrivas som det redan görs i Sverige, med ett växtföjdstänkande. Våra åkrar är, även i våra slättbygder, i ett globalt perspektiv små, och i Sverige odlas det aldrig en och samma gröda år efter år, på kvadratkilometer stora ytor.

Vill vi få ett mer miljövänligt jordbruk, och det snabbt, så tror jag ekonomiska incitament för att stödja övergången till att använda RME istället för fossildiesel vore lämpligt.

Exempelvis noll bränsleskatt på RME som används i jord- och skogsbruk, samt stöd (hindras idag av EU-regler) för tillverkning.
De flesta av de något nyare (0-20 år gamla) traktorerna kan köras på RME utan modifikationer.

För övrigt blir det lite löjligt att be folk att cykla, det faller på sin egen orimlighet, det funkar inte att att små barn, gamla tanter och sjuka och lytta, ska cykla 1-2-3-4 mil, för att komma till skola, jobb, eller sjukvård. I synnerhet går det inte att cykla i stort sett alls under ungefär halva året, när det är vinterföre.

Jag bor i Östergötland, ett län som blivit ökänt för den nedläggning av busslinjer på landsbygden som gjordes för ungefär ett år sedan. De massiva protesterna från alla håll, hade ingen som helst effekt...

Hur tror du åkrarna såg ut från början? De lär ju ha varit kolsänkor då, eller hur? Nu är väl det att dra det lite väl långt kanske, men det jag menar är just att plöjning är en bov eftersom områden som skulle kunna vara kolsänkor nu inte är det. Vi har nog lite olika utgångspunkter här. Jag är helt med på att det i de flesta fall är nödvändigt att plöja, det jag vände mig emot var egentligen tanken om att eftersom man odlar är man automatiskt miljövänlig. Så är det inte. Det finns problem som behöver lösas, t.ex. hur man kompenserar för plöjning.

Varför vill man maximera mikrolivet i jorden förresten? För odlingens skull? Hur bekant är du med svensk jordmån? I granskogen är mikrolivet för all del rätt begränsat, men i lövskog och ängsmarker ser det bättre ut. Gräv så ser du hur mycket bioturbation det är och hur djupt den går. Helt utan att saker plöjs ned. Mikrolivet sköter det liksom självt.

Men jag är med på att odlingen behövs och att det än så länge inte finns rimliga metoder som exkluderar plöjning. Besprutning kan man dock klara sig utan i rätt så hög utsträckning och de som hållit på länge med ekojordbruk kan också påvisa att skördarna inte permanent är lägre, utan återhämtar sig efter en omställningsperiod som förvisso är rätt lång (ca 20-30 år om jag inte missminner mig), men det kanske det får vara värt.

Håller för övrigt helt med om att ekonomiska incitament och att det behövs en snabb omställning. Skitbra om det går att få in RME snabbt, där borde ju staten verkligen gå in och se till så att det sker genom t.ex. subventioner.
 
Hur kan det vara en straffbeskattning? Man fastställer ett tak för utsläpp per Ha. Överskrider ett område detta så vidtas åtgärder. Det blir helt enkelt dyrare att köra in i detta.
Integritetskränkande blir det bara om du kopplar bilen till individen direkt, gör du inte det så har inte myndigheterna en aning om vem som kör. Bilens ägare blir dock ansvarig för ev. kostnader på samma sätt som vid P-böter idag. För att sedan ge möjlighet att komma in till centrum kan man ju exempelvis ge 1 kostnadsfritt besök i månaden. Skulle ju inte vara så svårt att lägga in i det hela. ;)

Återigen, varför räkna per yta? Kan du förklara ditt tänk, eftersom du återkommer till det? Avloppet höll ju inte riktigt, speciellt om städerna också ska importera slam från dig på landsbygden. Då borde väl snarast du betala mer eftersom du belastar både marken på landet och i stan?

Din tanke är att vi återgår till ljungmarkerna, enebackarna och ekdungarna samt slopar skogen och lantbruket i stordrift? Ska vi importera ännu mer mat då menar du? Är det miljösmart?

Vi återgår till lantbruk utan maskiner? Då blir det häst och det gamla dräng/pigasystemet.
Det kanske blir så nu när det diskuteras löner med låga ingångslöner, vem vet.
Eftersom jag tror att du vet hur den här billiga arbetskraften bodde/tjänade, så vill det ju till att det ska bli godkänt av Miljö och hälsoskydd, eller vilken myndighet det nu är som hanterar de frågorna.

Min gård drev runt en familj och ett par drängar. En med den tiden mått stor och rik gård alltså.
Som inte går att leva på i dag. När jag ser hur drängarna bodde, utom de kallaste månaderna, då de låg i köket, så vill man ju gråta! I granngården finns ett av de boendena kvar. Ovanpå ett garage. Utan vare sig lockläkt eller isolering. Det är uppspikade mattor mot draget... Stackars jävlar! Inte människovärdigt.

Jag gillar att gå i min skog, men inser att den är "ny". De stora åkrarna är "nya" de med, då flera kom till när täckdikningen kom till Sverige. Regeringen betalade då bidrag för täckdikning, för att det var angeläget att säkra att Sverige hade mat. Har hittat bokföring som visar att täckdikningen inte kostade en spänn, då bidragen stod för hela kalaset. Det är klart, det har var ju efter kriget, och många mindes hur dåligt med mat de hade haft och hur många som svalt...
Jag skulle ändå vilja påstå att mångfalden på gården är stor. Just för att de som har levt på gården har sett till att mångfalden finns. En mångfald som inte fanns innan dessa personer skapade möjligheter för det.

Nä, alltså jag inser också det orimliga i att frångå maskiner och storskalighet. Skogsbruk kan bedrivas hyggesfritt och senaste forskningen på området visar att det är lika lönsamt som dagens kalhyggesbruk och dessutom främjar mångfald.

På ditt inlägg förstår jag att mångfaldsbegreppet kanske inte riktigt är bekant. Det betyder ju inte bara arter, utan också gener, åldrar, mångfald av landskapstyper etc. Jordbruket bidrar i relativt LÅG utsträckning till den mångfalden numera. Ekojordbruket är något bättre, där kan man se större mångfald i närområden, dikesrenar, åkerholmar etc, är i konventionellt där gifterna motverkar det. Åkrar där man odlar en enda gröda och skogar av lika gamla granar bidrar inte speciellt mycket till mångfald, snarare tvärt om.

Betesmarkerna, när det handlar om naturbete och inte odlad vall vilket det ju numera ofta gör, är artrika, de artrikaste marker vi har. De är skapade av jordbruket, det där man nyttjade hela naturen och inte manipulerade de bästa bitarna och lämnade det andra. Arterna har dock inte uppstått ur intet och mycket tyder på att ängsmarken ersatte de slätter som hölls öppna av megafaunan innan den utrotades (troligen av människan). Om vi nu ska blanda in upphov till artrikedom.

Fast ärligt talat.

Majoriteten av de människor som bor på landet, odlar inte och föder inte upp djur till föda.
Majoriteten av de människor som bor på landet är sådana som gör det för nöjes och trivsels skull.
Det finns fler hästar än kor i Sverige idag (sägs det, har inte källan).
Det är fler hästägare än jordbrukare på landet idag.
Stora mängder foder produceras för att vi som äger hobby-hästar ska kunna mata våra djur.

Ja, jag ser ett värde i "öppna landskap" men vi ska nog inte sticka under stol med att det är ganska få personer som bor på landet och de facto producerar nödvändigheter.

Det där med fler hästar än kor är en seglivad "sanning". 1 436 000 kor 2016, jämfört med 355 500 hästar, enligt jordbruksverkets statistik. Hästantalet är dock ökande medan korna minskar, och korna går i förhållandevis liten utsträckning på naturmarker p.g.a. lönsamhetskrav. Det är väl kanske där hästarna kommer in eftersom de i hög grad är kopplade till icke vinstdrivande hobbyverksamhet, och de vinster de eventuellt genererar är inte kopplade till tillväxt som ska ge kött.

Hästnäringen är för övrigt extremt dålig på att ta ansvar för sin miljöpåverkan både vad gäller transporter och annat. Importerad soja, giftiga flugmedel som läcker ut i vattendrag, bristfällig gödselhantering, läder som produceras med giftiga kemikalier och på bekostnad av människor, täcken impregnerade med miljöfarliga ämnen...the list goes on. Jag har hästar hemma, och mitt miljösamvete som är knutet till dem är långt ifrån rent. Men någon stans måste man ju börja.
 
Man har också ett eget ansvar var man väljer att jobba.
Allra mest klimatsmart är att säga upp sig från jobbet, och leva på bidrag. Då blir man av med många jobbresor.

Om vi alla i hela Sverige skulle tänka så, så skulle vi ögonblickligen nå alla miljömål som vi har ställt upp i landet!

Ja, om vi samtidigt slutade konsumera. Bidragen hade ju också slutat komma om ingen jobbade, så här undrar man ju lite hur du tänkte. Är detta ett bidrag till debatten eller mest ett försök att förlöjliga den för att du inte har någon lust att ens diskutera förändring?

I sakfråga, självklart har man ett ansvar att minska sina arbetsrelaterade utsläpp. Det kan handla om att pendla med tåg i stället för bil åtminstone delar av sträckor, att arbeta hemifrån i den mån det är möjligt i ens yrke, att välja en miljösmart bil om man måste ha bil, att påverka sin arbetsplats för att minska utsläpp där... Man har ett ansvar att minska sina utsläpp och en skyldighet att arbeta för miljön. Det är inte svårare än så.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp