S
saraah
Åh jag är så arg på min mamma!!
Det var hon och jag som ville ha hund, och nu har vi (efter mycket övertalning av pappa) äntligen fått vår lilla prins för en månad sen. (Han är nu 16 veckor)
Och nu till problemet - mamma vill inte ha hunden uppe, "för då luktar det hund i hela huset" och det är ju där vi sover allihopa. Jag har sovit här nere med hunden, men den senaste veckan ville hon att jag skulle flytta upp.
Och nu är det minsann liv i min lilla krabat. Han juckar och får stånd varje gång jag kommer ner från övervåningen, och nu har han börjat tugga på oss människor (vet inte om det har något med saken att göra, men i alla fall). Jag ser ju att han är stressad. Men mamma förstår inte, hon säger bara att han vänjer sig. Och så hade han fått mask i magen och jag tycker bara så synd om mitt lilla monster. Hon är så envis, jag har försökt med att hon kan sin dörr stängd och han kan va i mitt rum, men hon säger bara att hon vill begränsa hundstanken till köket/hallen. Hur ska jag få henne att förstå?
Det var hon och jag som ville ha hund, och nu har vi (efter mycket övertalning av pappa) äntligen fått vår lilla prins för en månad sen. (Han är nu 16 veckor)
Och nu till problemet - mamma vill inte ha hunden uppe, "för då luktar det hund i hela huset" och det är ju där vi sover allihopa. Jag har sovit här nere med hunden, men den senaste veckan ville hon att jag skulle flytta upp.
Och nu är det minsann liv i min lilla krabat. Han juckar och får stånd varje gång jag kommer ner från övervåningen, och nu har han börjat tugga på oss människor (vet inte om det har något med saken att göra, men i alla fall). Jag ser ju att han är stressad. Men mamma förstår inte, hon säger bara att han vänjer sig. Och så hade han fått mask i magen och jag tycker bara så synd om mitt lilla monster. Hon är så envis, jag har försökt med att hon kan sin dörr stängd och han kan va i mitt rum, men hon säger bara att hon vill begränsa hundstanken till köket/hallen. Hur ska jag få henne att förstå?