Hur många hästar tittade ni på innan ni köpte er häst?

[prinsessfeminist]

Första ponnyn fick jag av farmor och farfar. Jag hade haft honom på foder ett par år och så köpte de honom av ägaren när jag fyllde 13 år. Den lyckligaste dagen i min barndom!

Andra hästen jag köpte var ett ofött föl. Jag fick låna ett sto för betäckning och ordnade med alla resor till hingsten själv och självklart var det det bästa föl man kunde tänka sig. Jag hade henne i fyra år.

Tredje hästen var en 2-årig sällskapsponny till halvblodet som blivit avvant. Det var en häst som jag köpte av pappas bekanta vars fru födde upp welsh. Jag hade inga större krav på ponnyn och det blev ett bra tillfälle. Det visade sig dock att denna B-ponny var mycket tuffare att hantera än halvblodet och jag hade inte köpt henne om jag visste hur hon var. Bedårande utseendemässigt men bestämd som en shetlandsponny. Jag tittade inte på några andra hästar, utan det blev köp direkt.

Fjärde hästen var en import av fullblodstyp från Polen. Hon hade trekhener i stamtavlan, var över 170 cm och spänd och alert. Hennes nervighet (till trots eller tack vare?) så fick vi ett fint band. Tyvärr avlivades hon på grund av en kotfraktur i hagen. Jag tittade bara på henne och föll direkt.

Jag undrar om det inte är så att man tittar på många hästar om man vill tävla? Mina hästköp har handlat om att ha en trevlig kompis. Min fjärde häst var tex bara tänkt att ha att rida på medan halvblodet växte upp.

 

[Cilva]

[QUOTE="prinsessfeminist, post: 16357195, member: 5057"Jag undrar om det inte är så att man tittar på många hästar om man vill tävla? Mina hästköp har handlat om att ha en trevlig kompis. Min fjärde häst var tex bara tänkt att ha att rida på medan halvblodet växte upp.[/QUOTE]

Jag tror att du har en poäng där. Den som medvetet söker en tävlingshäst provar nog fler olika än de av oss som främst söker en kompis. Jag har inte heller tittat på fler hästar än de jag köpt, det har till viss del faktiskt varit tillfälligheter som gjort att det alls blivit något hästköp. Den jag senast köpte hade jag faktiskt lite krav på (mer än fyra ben och svans) och jag mejlade på några annonser men tittade till sist bara på den jag faktiskt köpte. Numer efter många års hästägande känns det som att jag rätt snabbt upptäcker om en häst är något för mig eller inte, alltså behöver jag inte nödvändigtvis titta på 20 olika för att hitta en som passar. Men nästa gång kanske jag tänkt mig en tävlingshäst och då kan det ju kännas på ett annat sätt

 

[Devinshed]

Nu svarar jag här i tråden Hittade den då jag själv ville veta vad folk hade för upplevelser.

Första hästen var oinriden. Lite spänd, men världens gulligaste. Jag blev så förtjust i honom! Men han funkade inte helt 100 hos mig och därför valde jag att sälja honom - ett jättetufft beslut, men så blev det.

Nu kikar jag runt efter en ny häst. Har gått igenom hela hästnet känns det som. Mejlat på några. Majoriteten har redan varit sålda, resten har inte heltpassat. Kikade runt på uppfödares privata sidor och föll för en häst. Bilden är nåt år gammal, han är åring på bild. Kontaktade säljaren och dom har skickat video på honom. Ska åka och titta om ca 3 veckor.
Vill vara duktig och titta på iaf en till innan jag bestämmer mig... Sen är jag så himla förtjust i den här hästen jag nu ska titta på, så jag är väl egentligen redan körd :P haha. Vi får se!

 

[Liten]

Häst 1: Jag har för mig att hon var den andra hästen jag provred.
Jag fastnade för henne. Hon var inte helt lätt på provridningen (uteritt med en av hästens "hästkompisar" först) ; hoppade lite, reste sig lite halvt på bakbenen, stökade runt, trippig.. Men det kändes inte som att hon skulle fara iväg i 180 och dra till skogs med mig heller. När hon fick gå först en bit, blev hon som en helt annan häst (fortfarande lite si och så, men med en helt annan "framåt"-känsla). Osäker, inte dum, var mitt intryck.

Häst 2 (nuvarande) : Ingen - jag hade velat ha hästen sen tonåren och var säker. Hästen var inte officiellt till salu, utan jag ringde upp ägaren. Provred gjorde jag ändå, men det var mest för sakens skull (och jag ville ju såklart träffa hästen som jag tänkt på/saknat i fem år).

 

[Lavinia]

Hej!

Min första häst var den första jag tittade på- det blev ett ruskigt felköp.

Nästa gång jag köpte var han inte den första, utan kanske den 3e.

Tredje hästen kollade jag på kanske 4 stycken innan jag hittade drömhästen- jag hade redan bestämt mig för en men inte hunnit prata med dens ägare och så fick jag ett mail och föll som en fura på beskrivningen. Åkte och provred och blev kär vid första ögonkastet...

Nuvarande häst kollade jag nog bara på 1 innan jag hittade henne. Jag var väldigt kräsen i mitt urval redan i annonser och då fanns det inte så många hästar kvar att titta på/provrida.

Mitt råd skulle vara leta tills man hittar det man letar efter. Veta vad du vill ha (gärna på lista med måste och sånt som kan kompromissas med, min andra häst var valack- ruskigt svårt att ta föl på en sån...) och vad du absolut inte vill ha. Och gå på känslan, känslan på provridningen stämmer nog oftast. Nuvarande pållan var känslan "den här kan man ha kul med" och det stämmer verkligen.

/Lavinia

 

[Bri]

Min häst var den fjärde jag tittade på. Föll pladask

 

[Aionee]

Jag tror att du har en poäng där. Den som medvetet söker en tävlingshäst provar nog fler olika än de av oss som främst söker en kompis. Jag har inte heller tittat på fler hästar än de jag köpt, det har till viss del faktiskt varit tillfälligheter som gjort att det alls blivit något hästköp. Den jag senast köpte hade jag faktiskt lite krav på (mer än fyra ben och svans) och jag mejlade på några annonser men tittade till sist bara på den jag faktiskt köpte. Numer efter många års hästägande känns det som att jag rätt snabbt upptäcker om en häst är något för mig eller inte, alltså behöver jag inte nödvändigtvis titta på 20 olika för att hitta en som passar. Men nästa gång kanske jag tänkt mig en tävlingshäst och då kan det ju kännas på ett annat sätt

Nja, jag letade efter bara en kompis. Helt utan krav på några tävlingsresultat osv (fast ja, krav på att den skulle passa med mig och att jag skulle få en bra känsla av den). Vi provred 13 hästar och den 14;nde oinridna unghästen köpte vi. Visst var det 2-3 andra hästar som kändes bra men det gick inte igenom av andra skäl. Kändes som om vi åkte otroligt många mil (hästen längst bort tog det 6 timmar till bara för att upptäcka att den inte var riktigt ren), majoriteten var det minst en timme till och kortaste var det 30 min till. Vi åkte 2 timmar för att kolla på vår nuvarande häst, klappa lite och se hur han rörde sig bara för att känna att wow den här hästen vill vi ha. Och jo, visst hittade vi världens underbaraste vän.

 

[saffran]

Jag har tidigare bara fött upp mina egna hästar och tog över "aveln" från mina föräldrar, så har aldrig köpt häst. När jag bilda familj minska ja på hästantalet och tyvärr ville ödet inte som jag så fick olyckligt ta bort min sista uppfödning i somras.

Titta på miljoner annonser och filmer. Visste vad jag ville ha.
Ringde på några annonser som ratades efter samtalet.
Hitta en jag provred. Den var precis som jag förväntat mig och stämde överens med mina krav.
Så jag provred 1, men var också otroligt medveten om vad jag ville ha och inte ha.

Så mitt tips är att prova många och gärna kompisars hästar bara för att träna på att hitta vad man verkligen vill ha eller se vad man inte vill ha.

Lycka till!

 

[Aionee]

Jo, och något jag lärde mig under den tid jag hållt på med provridningar och foderhästar; Ta inte första bästa! Aldrig första bästa. Tänk inte att "jo men det här gillar jag mindre med den här hästen. Men kanske det ordnar sig hemma om jag gör si och så... Och kanske jag kan lära mig att gilla det här...". Du kommer hitta en häst som är perfekt i dina ögon så ta inte något du inte är riktigt nöjd med bara för att du är trött på att leta, vill ha din häst nu och inte senare, eller att det kanske verkar praktiskt med t.ex. transport osv. Jag har gjort det misstaget men nej, sånt kan verkligen få ditt hästintresse att gå ner. Det är inte kul att behöva tvinga sig ut i stallet bara för att du valde fel häst.

 

[fred]

senaste hästen köptes osedd från facebook oinriden 3-åring. Skulle inte alls ha någon häst men förälskade mig i hans ögon på bilden och han är precis lika underbar som jag trodde och så är han korsning mellan mina favoritraser engelskt fullblod och PRE

 

[the_connemara]

Som rubriken säger - hur många hästar tittade ni på/provred innan ni hittade er häst som ni sedan beslöt att köpa? Vad var det som gjorde att ni fastnade för just den hästen? Var ni med om nån misslyckad titt/provridning där hästen inte alls var det ni hade väntat er?

Jag är mest nyfiken. Har tänkt skaffa häst nu till sommaren, och har börjat kolla sådär smått på hästar som är till salu också. Hade varit intressant att få ta del av era erfarenheter!

Inga. Har aldrig, och kommer aldrig provrida hästar på det sättet.

Om det blir en ny så kommer den väljas på stam, ålder, kön och höjd. Hästen som individ är inte så superintressant för mig om den har rätt föräldrar, jag vill ha en liten och alla hästar blir som jag vill ha dem eftersom de hanteras så som jag vill. Enklare än så blir det ju inte Har en liten ras och en uppfödare jag vill köpa av (eller väldigt eventuellt få hjälp av om de inte har rätt häst själva) så man behöver inte vela som med halvblod och tävlingsambitoner.

Visserligen skrev jag nyss i en annan tråd att min häst är "the one and only" men det var faktiskt inte helt korrekt, hans mor är "the one and only" och tillsammans med rätt hingstar blir avkommorna lika perfekta

 

[the_connemara]

Jo, och något jag lärde mig under den tid jag hållt på med provridningar och foderhästar; Ta inte första bästa! Aldrig första bästa. Tänk inte att "jo men det här gillar jag mindre med den här hästen. Men kanske det ordnar sig hemma om jag gör si och så... Och kanske jag kan lära mig att gilla det här...". Du kommer hitta en häst som är perfekt i dina ögon så ta inte något du inte är riktigt nöjd med bara för att du är trött på att leta, vill ha din häst nu och inte senare, eller att det kanske verkar praktiskt med t.ex. transport osv. Jag har gjort det misstaget men nej, sånt kan verkligen få ditt hästintresse att gå ner. Det är inte kul att behöva tvinga sig ut i stallet bara för att du valde fel häst.

Och jag som ALDRIG valt häst kan verkligen inte fatta det. ALLA hästar (haft ett gäng på foder och ridit ett gäng till varierande regelbundet) har funkat för mig. Jag är så lågt i från ett proffs man kan komma! Jag gillar bara hästar. Jag vet två jag inte gillat i mitt liv och det var för att jag inte klarade av dem (en hingstig hingt och ett stoigt sto, jag gillar valacker ). Men det har ju o göra med vad man har för ambitioner såklart. Jag vill tex kunna tolka - även den bakskygga och alla unghästarna fixade det, jag vill kunna träna lite dressyr - vilken häst fixar inte det liksom? Jag vill kunna hoppa o hoppa terräng - en superfeg dressyrponny stannade väl visserligen många gånger men jag var lika glad för det, hon hoppade snällt hemma i skogen ju! Jag vill kunna rida barbacka och galoppera över fälten - en superhet gammal fälttävlansräv fick man väl välja tillfällen och ha en plan B för att kunna stanna men vad gjorde det när den visade mig allt på terrängbanan och lärde mig sluta dra i båda tyglarna resten av tiden? Och jag vill framförallt ha en glad häst i hagen, en som går på släpet och gillar att följa med sin matte på upptåg. Det klarar ALLA hästar med lite omtanke!

Jag är faktiskt sjukt trött på att hästägare ser så myckt begränsningar i allt. Hästar är EXTREMT anpassningsbara/träningsbara/utvecklingsbara/lyhörda och framförallt så gör de ALLT för oss om vi så bara gör hälften rätt. Något annat är bara inskränkt att påstå och säger mer om människan än om hästen.

Om man inte klarar av hästen är en femma, men annars, nej jag gillar det inte. Tänk om alla gjorde likadant med sina hundar o katter? Varför gör vi sådan skillnad på de och hästarna?

 

[the_connemara]

Sv: Hur många hästar tittade ni på innan ni köpte er häst?

Jag brukar bara titta på en och köpa den.

Lite som när man gör ett prov, det är nästan alltid den första tanken/svaret man kommer på som är rätt och börjar man fundera eller det kanske är si eller så som är rätt så blir det fort bara snurrigt, förvirrat och fel.
Min erfarenhet är att de som provridit många hästar inte heller hittar någon som är riktigt rätt, de har liksom missat den i sin jakt.

Jag är även så trist att jag inte tycker att man bör ha med sig hästkunniga kompisar, de har en förmåga att välja vad de tycker om och inte se till vad kompisen vill ha och behöver.
En orutinerad hästköpare lyssnar ofta lite för mycket på kompisen istället för att lyssna på sig själv och så blir det inte riktigt rätt iaf.

Enda som jag tycker en orutinerad kan ha hjälp av är om hästen riskerar att vara för svår, att man inte är kunnig nog att upptäcka det själv. Annars håller jag helt med!

 

[Aionee]

Och jag som ALDRIG valt häst kan verkligen inte fatta det. ALLA hästar (haft ett gäng på foder och ridit ett gäng till varierande regelbundet) har funkat för mig. Jag är så lågt i från ett proffs man kan komma! Jag gillar bara hästar. Jag vet två jag inte gillat i mitt liv och det var för att jag inte klarade av dem (en hingstig hingt och ett stoigt sto, jag gillar valacker ). Men det har ju o göra med vad man har för ambitioner såklart. Jag vill tex kunna tolka - även den bakskygga och alla unghästarna fixade det, jag vill kunna träna lite dressyr - vilken häst fixar inte det liksom? Jag vill kunna hoppa o hoppa terräng - en superfeg dressyrponny stannade väl visserligen många gånger men jag var lika glad för det, hon hoppade snällt hemma i skogen ju! Jag vill kunna rida barbacka och galoppera över fälten - en superhet gammal fälttävlansräv fick man väl välja tillfällen och ha en plan B för att kunna stanna men vad gjorde det när den visade mig allt på terrängbanan och lärde mig sluta dra i båda tyglarna resten av tiden? Och jag vill framförallt ha en glad häst i hagen, en som går på släpet och gillar att följa med sin matte på upptåg. Det klarar ALLA hästar med lite omtanke!

Jag är faktiskt sjukt trött på att hästägare ser så myckt begränsningar i allt. Hästar är EXTREMT anpassningsbara/träningsbara/utvecklingsbara/lyhörda och framförallt så gör de ALLT för oss om vi så bara gör hälften rätt. Något annat är bara inskränkt att påstå och säger mer om människan än om hästen.

Om man inte klarar av hästen är en femma, men annars, nej jag gillar det inte. Tänk om alla gjorde likadant med sina hundar o katter? Varför gör vi sådan skillnad på de och hästarna?

Nja... Jag letade efter en D-ponny när jag var 15, fick hem en maxad C-ponny på 21 år (ägaren "råkade" bara nämna att hon inte var en D-ponny) som hade hemska sto-fasoner och inte gick att lämna gården med. Långsam, seg och för liten; Ingen bra kombination. Bara för att jag hade för bråttom.
Hade jag dock haft henne idag kanske det varit annorlunda. Men med de kunskaperna jag hade då så var det inte roligt alls.

 

[Blandrastik]

Jag har köpt enligt boken!
Nu hade jag sålt min kompis var mitt absoluta mål med ny häst var att den skulle vara, svensktillverkad, större, mer elastisk och ha minst sjumässig gång. Årsmodell 2010 eller -11.
Bestämde mig för att titta på 10, oavsett vad jag tyckte om nr 2, så skulle jag titta på åtta till och så gjorde jag.
Efter 10 provridningar satte jag med ner och tog ut tre av 10 som kunde vara tänkbara, ingen av de 10 hade varit nån "pladaskhäst".
Sen fram med Blup och resultat från treårs.
Utifrån detta valde jag ut en, ringde till uppfödaren och la ett bud, detta råkade vara häst nr 1 som jag tittat på.

När jag skulle hämta hästen kom jag i sanningens namn inte riktigt ihåg hur den såg ut, utan när den klev ur släpet på kliniken var det lite: "Ja, just ja, det var den".
Besiktades Ua, lastade och åkte hem.

Nu har jag ägt den i två veckor. Det som är lite kul är att i samma stall står en holländare som är köpt på postorder, där tjejen som köpte den bara hade sett den på film. Ska inte säga att man ska göra på det ena eller andra sättet, men så gjorde jag.

 

[Nikepaj]

Jag tittade på två stycken.
Nr 1 var ett sto som var 5-6 (minns inte riktigt) men såg ut som en överbyggd 3-åring, kunde i princip ingenting och ridbanan var knögglig och hård så det gick inte att få ut så mycket. Blev inget köp.
Nr 2 var min sagohäst och fortf den vackraste ponny jag sett i hela mitt liv. Klickade på en gång och ångrar inte en dag att jag köpte den ponnyn

 

[Cilva]

Nja, jag letade efter bara en kompis. Helt utan krav på några tävlingsresultat osv (fast ja, krav på att den skulle passa med mig och att jag skulle få en bra känsla av den). Vi provred 13 hästar och den 14;nde oinridna unghästen köpte vi. Visst var det 2-3 andra hästar som kändes bra men det gick inte igenom av andra skäl. Kändes som om vi åkte otroligt många mil (hästen längst bort tog det 6 timmar till bara för att upptäcka att den inte var riktigt ren), majoriteten var det minst en timme till och kortaste var det 30 min till. Vi åkte 2 timmar för att kolla på vår nuvarande häst, klappa lite och se hur han rörde sig bara för att känna att wow den här hästen vill vi ha. Och jo, visst hittade vi världens underbaraste vän.

Fast jag tänkte mer som så att om jag ska ha en häst jag har tänkt att tävla med så vill jag helst att den ska ha vissa egenskaper. Det är helt oviktigt om den har tävlat med någon annan ryttare tidigare. Det är de egenskaperna jag i sådana fall eventuellt måste leta efter. Om jag vill tävla på rätt låg nivå så går det bra med vilken häst som helst, på den nivån kan alla hästar vara med. Men givetvis ska man vara noggrann och titta på flera hästar om det är så att man inte hittar det man söker direkt.

Däremot kan jag förstå att om man som @the_connemara mest söker efter valacker så kan man i princip ta vilken som helst, de har för det mesta ett trevligt humör och man kan få dem att ställa upp på mycket. Jag som bara har haft och har ston (har ett gammalt sto som inte kan gå med valacker och hingstar är av naturliga skäl uteslutet) vill se dem i ögat lite mer för att inte riskera att ta hem en som det blir väldigt mycket jobb med. Det är ren självbevarelsedrift, tar jag hem en häst så blir den kvar och då får jag stå ut med vad jag skaffat mig

 

[FengurLaugar]

Alla hästar jag köpt har varit den första jag kollat på Har köpt bara unghästar.

Syrran skulle däremot ha en häst och det skulle vara en vuxen, färdig. Eftersom jag hade/har mest erfarenhet fick jag vara med och provrida. Den hästen vi köpte var den tredje vi kikade på. Hon slängde av mig på provridningen men det var ändå henne jag ville vi skulle köpa och var säker på att hon skulle passa min syster. Tänk vad rätt jag hade

 

[Emmahpemma]

första hästen jag köpte var andra hästen var jag provred. Kunde inte ha haft en bättre förstahäst! Red jag kravlöst (typ ute och skrittade barbacka) så var han hur snäll som helst, och ökade jag kraven på honom så ökade han kraven på mig. Köpte är iofs. fel ordval. Hästen gick inte igenom besiktningen, så jag fick honom gratis om jag lade pengarna på att få honom fräsch. Och så blev det.
Andra hästen köpte jag osett - beställde ett russföl från Lojsta Hed.
Tredje hästen köpte jag också osett, hade sett film, besiktades och skickades med lastbil till mig. Köptes som sällskap till russet och ridponny till min lillasyster.
Båda var lyckade köp, även om dom är sålda..

Fjärde hästen fick jag av en släkting som skulle sluta med hästar. Jag har känt hästen sen hon var föl. Jag har känt hennes mamma sen hon var ung. Har fått så gott som hela min hästkunskap på släktingens gård och i hans stall.

Häst nr. fem är nr.fyras avkomma och min egna uppfödning

och snart kommer förhoppningsvis häst nr. sex som är häst nr.2

så av (snart) sex hästar har jag provridit två hästar, en av dom provridna köpte jag inte

 

[Lavinia]

Fast jag tänkte mer som så att om jag ska ha en häst jag har tänkt att tävla med så vill jag helst att den ska ha vissa egenskaper. Det är helt oviktigt om den har tävlat med någon annan ryttare tidigare. Det är de egenskaperna jag i sådana fall eventuellt måste leta efter. Om jag vill tävla på rätt låg nivå så går det bra med vilken häst som helst, på den nivån kan alla hästar vara med. Men givetvis ska man vara noggrann och titta på flera hästar om det är så att man inte hittar det man söker direkt.

Däremot kan jag förstå att om man som @the_connemara mest söker efter valacker så kan man i princip ta vilken som helst, de har för det mesta ett trevligt humör och man kan få dem att ställa upp på mycket. Jag som bara har haft och har ston (har ett gammalt sto som inte kan gå med valacker och hingstar är av naturliga skäl uteslutet) vill se dem i ögat lite mer för att inte riskera att ta hem en som det blir väldigt mycket jobb med. Det är ren självbevarelsedrift, tar jag hem en häst så blir den kvar och då får jag stå ut med vad jag skaffat mig

Tack!

Du uttryckte bra vad jag kände. För mig är känslan jag får från hästen det viktiga, jag gillar också ston men det är inte alltid så himla lätt att hitta de trevligaste damerna :-). Senast jag letade häst ville jag dessutom ha en häst som var så olika min förra som möjligt- det hade jag aldrig vetat utan att träffa hästan och provrida. Jag fick verkligen hem en motsats dessutom, som att byta en stridsvagn mot en Ferrari :-). Jag har verkligen tvingats lära mig nya saker med nya pållan- helt underbart och svårt!

/Lavinia