hur hittar man en vettig medryttare? Går det?

Jag kanske missförstår, men tycker du att medryttaren är oengagerad för att den inte är i stallet med feber?

Det är ju en av sakerna som skiljer ägare från medryttaren. Ägaren är alltid ansvarig, medryttaren har ju inte lika stort ansvar.
Om jag är sängliggande med feber så hör jag av mig till min medryttarhästs ägare. Brukar dock fråga om hon har möjlighet att ta min dag eller om jag ska be ngn annan i stallet mocka.

Engagemang och valfrihet hänger ju dessutom ihop. Jag är absolut engagerad i min medryttarhäst, men aldrig på samma nivå som med egen häst. Som medryttare begränsas jag ju av ägarens ramar sas, och det tar iaf udden av mitt engagemang.
Man kan nog inte förvänta sig superengagerade medryttare om man inte ger dem väldigt mycket frihet.
Iaf om man söker vuxen och lite duktigare medryttare.

Väldigt bra uttryckt! Jag har sökt medryttarhäst några gånger och får ofta känslan av att ägaren vill ha en medryttare som har engagemanget som om det vore min egen häst, men med ägarens, ibland lite väl strikta, regler. Jag förstår att det är ägarens älskling men tyvärr är det lätt att som medryttare tappa lusten totalt när det börjar bli detaljstyrning och man nojjar över att exv. mockningen måste vara mer än top notch varje gång.

Jag tycker att man i mångt och mycket kan jämföra det med att anställa någon till ett jobb. Och jag tycker, såklart beroende på urvalet, att när man väl bestämt sig som ”chef” får man också försöka ha förtroende att den man valt sköter sig, utan konstant detaljstyrning. Det är inte kul att ha en hobby med de premisserna.
 
Jag, som just nu är medryttare, tycker det är självklart att åka ut även fastän jag är sjuk, sålänge jag inte är supersjuk. Men jag fick ju lov att ta hand om mina egna hästar, som jag hade förut, när jag var sjuk, så varför skulle jag inte ta hand om min medryttarhäst? Sen blir det kanske inte någon motion den dagen eller ev bara longering!
 
@spinxx jag hade inte dömt någon pga hur de svarar i telefonen faktiskt. Men det har du väl heller inte gjort tänker jag utan snarare att den aspekten vägde in i helheten ?
Sen är ju långt ifrån alla till sin rätt på telefonen....

Jag förstår dock verkligen vikten av att det ska stämma när någon ska ha hästen så mycket - 3 dagar/vecka är ju i princip nästan halva tiden . Viktigt att det funkar då både för hästens del men även för övriga i stallet . Jag kan väl dock känna att det där att klicka hundra med övriga i stallet socialt ändå måste vara sekundärt ? Prio ett måste ju vara hur denne sköter hästen ?
Eller har ni kollektiva pass så att vederbörande även behöver hantera era hästar/involvera sig med er pga det ?

Precis, min väninna var ju redan skeptisk iom att vi blev avrådda. Då blir man extra känslig/petig med petitesser som man kanske annars haft överseende med.

Självklart går hästen i första hand. Att man trivs i gänget är bara en guld-bonus. Vi har inga kollektiva pass egentligen, men alla hjälps åt om man råkar vara där i samband med en fordring t.ex. :)

Har fått kontakt med två vuxna som verkar lovande i skrift. En tredje (som min väninna hittat via kontakter) skall provrida i veckan. Det känns lovande! Och skönt att man inte har bråttom utan kan ta sig tiden att maila och skriva i första hand och hitta någon som verkar ha de tänket och de möjligheterna man söker efter.
 
Jag, som just nu är medryttare, tycker det är självklart att åka ut även fastän jag är sjuk, sålänge jag inte är supersjuk. Men jag fick ju lov att ta hand om mina egna hästar, som jag hade förut, när jag var sjuk, så varför skulle jag inte ta hand om min medryttarhäst? Sen blir det kanske inte någon motion den dagen eller ev bara longering!
Nej jag åker också ut även om jag mår dåligt. Men om jag är sjuk och tex får väga mellan att åka till stallet och troligen då också vara fortsatt sjuk nästa dag eller att ligga hemma och sova bort feber och kanske kunna jobba nästa dag så väljer jag ju jobbet.

Oavsett så är det faktiskt inte medryttaren som har det stora ansvaret. Det är ägaren.
Det kan ju faktiskt vara en sån sak som gör att en del väljer att vara medryttare istället för att köpa egen häst, dvs att inte ha det stora ansvaret.

När det gäller yngre människor så kan ju föräldrarna ha del i det här. När jag var tonåring körde min mamma mycket med att jag inte fick åka till stallet om jag hade varit hemma från skolan. Innan jag fick egen häst alltså.
 
@Liten @Lobelia @MiniLi
Jag hör er och förstår verkligen vad ni menar.

Nuvarande medryttare bor 10 min från stallet och är tyvärr krasslig väldigt ofta. I Januari var hon inte ute en enda dag av de som var planerade, utan bytte till andra dagar då hon kände sig piggare. Hon har oftast valt att stanna hemma de dagar hon är förkyld, har ont i halsen eller känner sig krasslig. Trots att det naturligtvis aldrig varit på tal om ridning de dagarna.

Jag har varit medryttare på många hästar i olika perioder i mitt liv. En del innan jag köpte min första egna häst och en del efter att jag haft egna hästar. Jag har alltid velat åka ut till stallet och dessutom tagit mitt ansvar på allvar och därför i första hand åkt ut till stallet trots att jag inte mått 100%. De gånger jag varit så sjuk att jag inte kunnat vara i skolan eller på jobbet har jag inte åkt till stallet (och haft lite obefogat dåligt samvete över det). Men detta hände ju max några dagar per år.

Min väninna är likadan, och känner likadant. Vi har haft svårt att förstå (inte att respektera) att nuvarande medis inte kan ta sig till stallet som ligger 10 min bort för att packa 4 höpåsar och mocka p.g.a. halsont för 10 gången under de senaste 5 månaderna. Då känns det som att motiveringen eller ansvarstagandet inte är på önskvärd nivå.

Det är jättesvårt att dra en gräns för hur sjuk man måste vara för att slippa stallet. Men mycket handlar om magkänsla och med den nuvarande medisen har det helt enkelt förekommit alldeles för många sjukdagar under de åren hon ridit.
Vi vill helt enkelt hitta någon som i första hand åker ut ändå, trots att man är lite hängig. Har man varit hemma från jobb/skola skall man naturligtvis inte känna sig tvingad att åka ut.

Blev ett långt svar men det är en svår och känslig fråga. :o
 
@Liten @Lobelia @MiniLi
Jag hör er och förstår verkligen vad ni menar.

Nuvarande medryttare bor 10 min från stallet och är tyvärr krasslig väldigt ofta. I Januari var hon inte ute en enda dag av de som var planerade, utan bytte till andra dagar då hon kände sig piggare. Hon har oftast valt att stanna hemma de dagar hon är förkyld, har ont i halsen eller känner sig krasslig. Trots att det naturligtvis aldrig varit på tal om ridning de dagarna.

Jag har varit medryttare på många hästar i olika perioder i mitt liv. En del innan jag köpte min första egna häst och en del efter att jag haft egna hästar. Jag har alltid velat åka ut till stallet och dessutom tagit mitt ansvar på allvar och därför i första hand åkt ut till stallet trots att jag inte mått 100%. De gånger jag varit så sjuk att jag inte kunnat vara i skolan eller på jobbet har jag inte åkt till stallet (och haft lite obefogat dåligt samvete över det). Men detta hände ju max några dagar per år.

Min väninna är likadan, och känner likadant. Vi har haft svårt att förstå (inte att respektera) att nuvarande medis inte kan ta sig till stallet som ligger 10 min bort för att packa 4 höpåsar och mocka p.g.a. halsont för 10 gången under de senaste 5 månaderna. Då känns det som att motiveringen eller ansvarstagandet inte är på önskvärd nivå.

Det är jättesvårt att dra en gräns för hur sjuk man måste vara för att slippa stallet. Men mycket handlar om magkänsla och med den nuvarande medisen har det helt enkelt förekommit alldeles för många sjukdagar under de åren hon ridit.
Vi vill helt enkelt hitta någon som i första hand åker ut ändå, trots att man är lite hängig. Har man varit hemma från jobb/skola skall man naturligtvis inte känna sig tvingad att åka ut.

Blev ett långt svar men det är en svår och känslig fråga. :o
Ja men det kan jag förstå! Stor skillnad på sjuk och ”krasslig”.

Jag är inte heller hemma av sådana anledningar. De gånger jag ”avbokat” min medryttarhäst på grund av sjukdom har varit en gång när jag hade ryggskott och inte kunde röra mig och en gång när jag låg i influensa.

Gissar att det handlar mer om antal gånger än anledning egentligen?
 
Jag kanske missförstår, men tycker du att medryttaren är oengagerad för att den inte är i stallet med feber?

Om jag är sängliggande med feber så hör jag av mig till min medryttarhästs ägare. Brukar dock fråga om hon har möjlighet att ta min dag eller om jag ska be ngn annan i stallet mocka.

Man kan nog inte förvänta sig superengagerade medryttare om man inte ger dem väldigt mycket frihet.
Iaf om man söker vuxen och lite duktigare medryttare.

Jag tror ändå att vi tänker väldigt lika.

Vill man så finns alla möjligheter för den som vill ha mycket ansvar. Ridning för instruktörer är t.ex. inga problem.
Nuvarande medis fick frågan om att vara delfodervärd, och har dessutom blivit erbjuden att ta över hästen på heltid, men hon tackade nej p.g.a. satsning på annan sport.

Tidigare medisen (som flyttat utomlands) har tränat och tävlat mycket på egen hand.

-Så motivations-sänkande ramar kan jag inte påstå vara boven just i vårt fall. :D
 
@Liten @Lobelia @MiniLi
Jag hör er och förstår verkligen vad ni menar.

Nuvarande medryttare bor 10 min från stallet och är tyvärr krasslig väldigt ofta. I Januari var hon inte ute en enda dag av de som var planerade, utan bytte till andra dagar då hon kände sig piggare. Hon har oftast valt att stanna hemma de dagar hon är förkyld, har ont i halsen eller känner sig krasslig. Trots att det naturligtvis aldrig varit på tal om ridning de dagarna.

Jag har varit medryttare på många hästar i olika perioder i mitt liv. En del innan jag köpte min första egna häst och en del efter att jag haft egna hästar. Jag har alltid velat åka ut till stallet och dessutom tagit mitt ansvar på allvar och därför i första hand åkt ut till stallet trots att jag inte mått 100%. De gånger jag varit så sjuk att jag inte kunnat vara i skolan eller på jobbet har jag inte åkt till stallet (och haft lite obefogat dåligt samvete över det). Men detta hände ju max några dagar per år.

Min väninna är likadan, och känner likadant. Vi har haft svårt att förstå (inte att respektera) att nuvarande medis inte kan ta sig till stallet som ligger 10 min bort för att packa 4 höpåsar och mocka p.g.a. halsont för 10 gången under de senaste 5 månaderna. Då känns det som att motiveringen eller ansvarstagandet inte är på önskvärd nivå.

Det är jättesvårt att dra en gräns för hur sjuk man måste vara för att slippa stallet. Men mycket handlar om magkänsla och med den nuvarande medisen har det helt enkelt förekommit alldeles för många sjukdagar under de åren hon ridit.
Vi vill helt enkelt hitta någon som i första hand åker ut ändå, trots att man är lite hängig. Har man varit hemma från jobb/skola skall man naturligtvis inte känna sig tvingad att åka ut.

Blev ett långt svar men det är en svår och känslig fråga. :o
Vad är det för svårt och känsligt? Den som är sjuk avgör om denne är sjuk nog och hästägaren avgör om medryttarens allmänna hälsa är bra nog - det går liksom inte att börja kräva läkareintyg. Jag hade bett en person som krånglade och var sjuk i den omfattningen att leta efter en annan häst och själv sökt en annan medryttare.

Och som sagt, sätter hästägaren kravet att jag ska åka ut vid sjukdom då får de söka en annan medryttare. Jag skulle däremot åka ut och fixa när jag kunde ändå men det är en helt annan sak
 
Gissar att det handlar mer om antal gånger än anledning egentligen?

Precis. Tyvärr.

Och min väninna som prioriterar jobb och plugg just nu, och dessutom reser mycket blir sönderstressad av att klippa ihop vardagen med medis som avbokar och inte upplevs ställa upp vid minsta hinder. :(
 
Jag hade bett en person som krånglade och var sjuk i den omfattningen att leta efter en annan häst och själv sökt en annan medryttare.

- Exakt, ;) Därav mitt instick i tråden.

Varför det är svårt och känsligt är ju precis som du skriver - Man kan ju inte kräva sjukintyg. Och heller inte sätta en gräns för max frånvaro-dagar.
Man kan inte skriva "skall åka ut även vid sjukdom" i medryttaravtalet men man bör kanske lyfta problematiken med för hög frånvaro i ett tidigt skede för att minska risken för framtida problem.
 
- Exakt, ;) Därav mitt instick i tråden.

Varför det är svårt och känsligt är ju precis som du skriver - Man kan ju inte kräva sjukintyg. Och heller inte sätta en gräns för max frånvaro-dagar.
Man kan inte skriva "skall åka ut även vid sjukdom" i medryttaravtalet men man bör kanske lyfta problematiken med för hög frånvaro i ett tidigt skede för att minska risken för framtida problem.
Jag förstår inte problemet. Klart det kan vara jobbigt att säga upp någon men känsligt? Nej, det är bara att konstatera att samarbetet inte funkar och visst kan man sätta upp ett fixt antal sjukdagar om man så önskar.

Om någon hade tagit upp att det var önskvärt att jag åkte till stallet om jag hade feber så hade jag rivit kontraktet och dragit typ. Hade någon sagt att de hade problem med förra medryttaren som var sjuk jämnt och ständigt och man därför avslutat samarbetet och hoppats att jag hade bättre hälsa hade det varit helt okej. Det beror på hur man lägger upp det.
 
Min väninna är likadan, och känner likadant. Vi har haft svårt att förstå (inte att respektera) att nuvarande medis inte kan ta sig till stallet som ligger 10 min bort för att packa 4 höpåsar och mocka p.g.a. halsont för 10 gången under de senaste 5 månaderna. Då känns det som att motiveringen eller ansvarstagandet inte är på önskvärd nivå.

Eller att hon kanske inte riktigt trivs i stallet eller med hästen? :)
 
Det går, annonserat flera gånger på internet och genom åren hittat flera riktigt bra - men även en del mindre bra som fått sluta. så det gäller att ha tur och även att formulera annonsen så man får napp av rätt människor. Har bekanta som lagt in alldeles för mycket "krav" i sina annonser till för hög betalning osv som jag själv kan se skrämmer bort - är det stor konkurrens i området eller finns färre så gäller det nästan att sälja in sig lite ;)
 
Eller att hon kanske inte riktigt trivs i stallet eller med hästen? :)

Exakt! Men vi har varit väldigt måna om att fråga och att inkludera henne både i det föregående stallet och det nya. När man frågar henne om hon trivs så har hon alltid svarat ja. Och både hon och hennes föräldrar menar på att hon verkligen trivs med både häst och stall. Även om i synnerhet jag tycker att hennes beteende visar på motsatsen är det svårt om hon inte vågar vara ärlig.
 
Exakt! Men vi har varit väldigt måna om att fråga och att inkludera henne både i det föregående stallet och det nya. När man frågar henne om hon trivs så har hon alltid svarat ja. Och både hon och hennes föräldrar menar på att hon verkligen trivs med både häst och stall. Även om i synnerhet jag tycker att hennes beteende visar på motsatsen är det svårt om hon inte vågar vara ärlig.

Hon kanske inte mår så bra, annat än att hon är lite krasslig? Det kan ju ibland vara svårt att tala om. :)

Blev lite osäker, letar ni en ny medryttare eller en till?
 
Nej jag åker också ut även om jag mår dåligt. Men om jag är sjuk och tex får väga mellan att åka till stallet och troligen då också vara fortsatt sjuk nästa dag eller att ligga hemma och sova bort feber och kanske kunna jobba nästa dag så väljer jag ju jobbet.

Oavsett så är det faktiskt inte medryttaren som har det stora ansvaret. Det är ägaren.
Det kan ju faktiskt vara en sån sak som gör att en del väljer att vara medryttare istället för att köpa egen häst, dvs att inte ha det stora ansvaret.

När det gäller yngre människor så kan ju föräldrarna ha del i det här. När jag var tonåring körde min mamma mycket med att jag inte fick åka till stallet om jag hade varit hemma från skolan. Innan jag fick egen häst alltså.

Jag fick inte rida om jag var hemma från skolan, men vi åkte alltid och tog hand om hästen även om jag var sjuk. Dock är min mamma hyffsat hästintresserad, så vi fixade ofta stallet ihop om jag var sjuk och kollade till hästen som jag var medryttare åt, så det ger ju förstås andra förutsättningar. Mamma har till och med varit med mig på jobbet, när jag jobbat i stall, när jag varit sjuk, så att vi hjälps åt och blir färdiga snabbare, eftersom det inte är jättelätt att få tag i vikarier sådär hux flux :)
 
Hur fasiken hittar man en vettig medryttare ? Jag har annonserat i flera olika former, får en hel del svar men inget napp än. Eller det är en sanning med modifikation, två personer har visat sig intresserade och vi har stämt träff i stallet.
Den första dök inte upp, gick inte att få tag på heller.
Den andra kom till stallet, träffade hästarna. Sen jagade jag hovslagare och jul och nyår kom, när jag väl hittade hovslagare och fick hästen skodd, hörde jag av mig till medryttaraspiranten för att höra om intresset fanns kvar. Absolut fanns det intresse för mina hästar och vi bestämde en tid. Dock fick personen förhinder men skulle höra av sig under eftermiddagen med ny tid. Det är en vecka sedan nu.

Är det så svårt att hitta en medryttare nu? Måste jag omvärdera och kunna acceptera en medryttare under 18år?
Eller är ridhus på gården ett måste för att det ska vara möjligt att hitta medryttare?
Min annons beskriver både hästarna och vad jag söker för person (myndig, någorlunda hästvan person. Medryttaren får välja dagar själv, även antalet dagar. Mängden ridning och pyssel väljer medryttaren också själv, jag vill bara ha avlastning..

Att vara medryttare utan ridhus är ju då ett måste att hästen är totalt trafiksäker och att vägarna är käcka och trygga.

1km till stallet är inga problem på sommaren men extremt långt på vintern/hösten pga blåst och regn.

Du borde annonsera om en skogsmulle som vill ut och upptäcka nya ridstigar och galoppera på härliga stigar och att ha körkort och bil är mycket önskvärt då det är 1km till stallet.
Lämpliga dagar 2-5 i veckan? Vi bestämmer vecka för vecka eller månad för månad vad som fungerar för dig, medryttare.

Ärlighet, ödmjukhet och att inte försköna är A&O när man både söker och letar medryttare.
 
Hur man hittar en vettig medryttare; man ger alla en chans. Låter flummigt men funkar.
Jag har varit medryttare flera gånger och ser mig själv som en bra medryttare, respekterar ägarensvilja, håller koll på hästen precis som om det vore min egen, samma med utrustning.


Men på mail och telefon(dessutom hemsk telefonskräck) låter jag nog minst sagt oseriös, träffar man mig dock face to face så har jag många frågor och undrar massor av saker om häst, ägaren, stallet och omgivningen. På telefonen vill jag bara att helvetesstressen ska ta slut.
Mail har jag en tendens att skriva väldigt mycket för långt.

Men det har blivit bra när jag och ägare mötts:)

Hjälpt vän att hitta medryttare och då blev en av de vi var mest skeptiska mot perfekta matchen.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
14
· Visningar
1 587
Senast: Mia_R
·
Hästmänniskan Jag har letat efter en lämplig medryttare en tid nu. Verkar helt omöjligt. Då har jag ändå två välridna, normalvakna och helt...
Svar
16
· Visningar
2 033
Senast: Unafraid
·
Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 109
Senast: alazzi
·
Hästvård Hejsan, Kommer med stor sannolikhet att kunna köpa min första häst ganska snart, och allteftersom det stundande köpet blir alltmer...
Svar
7
· Visningar
1 652
Senast: Reville
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp