En sån här fråga är alltid svår att svara på här inne på buke, skriver man att man ger hästen smäll så blir man direkt en djurplågare(eller blev förr iaf).
Nu har ingen av mina hästar nånsin försökt bita. Men när de mot förmodan gör andra överträdelser o inte lyssnar på varningen så är jag inte rädd för att ge en rejäl smäll - inte "piska upp hästen" missförstå mig inte, men en armbåge vevar jag gärna upp! Simulera hur en häst hade uppfostrat en annan häst, de varnar -sen smäller det. Viktigt att notera att det är skillnad på en direkt konsekvens av beteendet och på att "skälla ut/piska upp" en häst, det sistnämnda fungerar inte.
Om en häst hade bitit mig så vet jag helt ärligt inte vad jag hade gjort, det är en enorm överträdelse!!! Men smäll det hade den fått direkt, det är ju ingen idé om man väntar för då har den glömt vad den gjort. Sen hade det blivit allmän uppfostran ett bra tag för att klargöra vem som faktiskt bestämmer i flocken.
Jag uppfostrar inte mina hästar med gulligull, jag har tydliga rättvisa regler, ett tydligt personligt utrymme och de respekterar det. Lixom jag givetvis respekterar dom. Och de är så goa glada o trevliga hästar som verkar uppskatta sin matte så det fungerar ju.
Uppfostra hästar har jag dock fått göra med jämna mellanrum. Just nu "jobbar" jag på nya inackorderingen, en totalt "tam" och respektlös 4åring. Jag hanterar henne bara lös i hagen och det är en liten utmaning iom att hon inte ens respekterade mina hästar i början. Det tog en vecka innan hon fick "vara med" för den ranghöga hästen jagade bort henne konstant tills hon uppförde sig. Det är så häftigt att se hur naturen uppfostrar! Hon sparkade hej vilt mot flockledaren, totalt respektlöst och vad skall han gör mot nån som sparkar? Jo, han utesluter henne ur flocken så klart! Hon kröp snart till korset och respekterade honom som ledare. Så mitt jobb just nu går ut på att hon skall flytta sig för mig -gör hon inte det så jagar jag bort henne. Och hon har blivit mer uppmärksam men är långt från färdig! Jag tolererar ju inte hästar som klättrar på mig, knôr och inte flyttar sig. Gjorde samma sak i vintras med en liten treåring som vuxit upp "vilt" -ranghög pissmärr som trodde hon ägde världen. Det tog ett par fodringar där jag jagade bort henne så gick hon inte på mig längre och ganska snart efter slutade hon bråka med de andra hästarna vid fodring(det är inte kul att fodra en hel flock hästar med en som sparkar o hotar hej vilt!). Sen fortsatte jag ett bra tag med att vid fodring lägga beslag på hennes hög. Det gjorde ju iofs att hon tog nån annans men det viktiga i kråksången är att jag fortsatte göra klart att jag bestämmer. Hon blev en så himla mysig och go häst sen va!
Först fram i hagen o ville mer än gärna hänga med ut, jag var visst en rolig individ i hennes värld.
Vad ville jag ha ut av den här romanen då?
Jo, uppfostran är så mycket mer än att bara ge en konsekvens av ett oönskat beteende. Hästen kommer aldrig till att bitas om man från första början gjort klart att man kräver respekt.
