Hur hantera oönskade kontaktförsök från gammal kollega? (utbruten från Dejtingtråden nr 30!)

[Voeux]

Japp, instämmer. Har haft ett par män som ihärdigt kontaktar mig på FB, alla är gubbar. Får alltid vän-förfrågningar ifrån gubbar om jag lägger upp något osv. Och dom fattar verkligen inte hintar alls, man måste typ säga "DU GÖR MIG OBEKVÄM SLUTA KONTAKTA MIG" ett par gånger.

Jag gissar vilt utan att vara man här, men jag tror att de flesta män inte har upplevt obehag i kontaktförsök från kvinnor och därför inte heller tänker tanken att de behöver ha lite fingertoppskänsla. Många tänker nog att "hon får väl säga om hon inte är intresserad" och medan vi anser att vi gör det på ett artigt sätt, genom att inte uppmuntra till mer kontakt eller svarar kort, så går det helt förbi dem. Och visst, jag köper att vi kan vara tydligare ibland. Ingen är väl tankeläsare. Men samtidigt kan man ju tycka att det är normalt folkvett att lyssna på responsen man får i sociala sammanhang. Oavsett om jag sitter i jobbet på ett möte, pratar med vänner eller raggar så tar man väl pauser och lyssnar in hur personen man interagerar med reagerar.

 

[Sezziyanen]

Jag gissar vilt utan att vara man här, men jag tror att de flesta män inte har upplevt obehag i kontaktförsök från kvinnor och därför inte heller tänker tanken att de behöver ha lite fingertoppskänsla. Många tänker nog att "hon får väl säga om hon inte är intresserad" och medan vi anser att vi gör det på ett artigt sätt, genom att inte uppmuntra till mer kontakt eller svarar kort, så går det helt förbi dem. Och visst, jag köper att vi kan vara tydligare ibland. Ingen är väl tankeläsare. Men samtidigt kan man ju tycka att det är normalt folkvett att lyssna på responsen man får i sociala sammanhang. Oavsett om jag sitter i jobbet på ett möte, pratar med vänner eller raggar så tar man väl pauser och lyssnar in hur personen man interagerar med reagerar.

Grejen är väl lite att obehaget styrs till viss del av den generella "hotbilden", vad jag kan tänka mig iaf. Som man känner jag mig aldrig i "fara" just pga kontaktförsök från kvinnor när det har hänt, vare sig online eller IRL, och det måste ju påverka vilket obehag man känner, tänker jag.

Det är normalt folkvett att lyssna på responsen. Du verkar ju ha varit såpass tydlig man kan vara utan att säga det rakt ut, iaf. Jag fattar vinken när tjejer ghostat mig mitt i en "trevlig" konversation också där de själva varit aktiva.

Han vet att du har en fästman, och du flörtar inte med honom. Det räcker. Detta är en person som beter sig allt annat än bra. Jag rekommenderar verkligen att säga åt honom på ett rakt och tydligt sätt, så du blir kvitt detta problem. Om du själv inte känner att du vill göra det, så ta hjälp av din fästman som säkert gladeligen hjälper till? (och nej inte för att du inte kan som tjej eller dyl och måste ta hjälp av en kille osvosv som nån kanske anklagar mig nu för att säga... men för att man hjälper varann i förhållanden hela tiden.)

Trots allt orsakar sånt här en massa stress och oro, och även om du inte ska behöva vara tydligare än du varit, så är det så problemet kan lösas så du kan slippa ha kontakt med en dryg person utan folkvett.

 

[Asko]

Kanske skriv så här: "Hej, jag vill be dig om att sluta skriva till mig då det känns obehagligt. Tack på förhand /Voeux"
Artigt men tydligt. Om han inte fattat tidigare vinkar så borde det vara tillräckligt tydligt. Om det är någon envis så får man ta det då.

 

[VLMF]

Jag tror inte han har svårt att förstå hintar utan han verkar vara en sådan typ som vet precis hur han ska formulera sig för att mottagaren inte ska uppleva ett "direkt" obehag, utan till och med formulera ett svar som inte är totalt avvisande utan tillåter honom att fortsätta göra kontaktförsök med jämna mellanrum även om konversationen inte direkt är inbjudande tillbaka. Att han formulerar sig vagt och får dig att inte veta om han menar som gamla kollegor eller något mer är ytterligare ett tecken på att han vet precis hur han ska skriva.

Det bästa är att bara lyfta ut detta rakt i ljuset, ÄVEN om hans svar sedan kommer vara "Men det var inte alls SÅ jag menade! Jag menade bara som vänner/gamla kollegor/whatever!", för både du och han vet att det var visst så han menade mellan raderna. Och sedan slipper du honom.

 

[Hermelin]

Jag hade bara raderat mailet/messet och inte ägnat det någon mer tanke. Till slut lär de väl upphöra tänker jag?

 

[Voeux]

Jag tror inte han har svårt att förstå hintar utan han verkar vara en sådan typ som vet precis hur han ska formulera sig för att mottagaren inte ska uppleva ett "direkt" obehag, utan till och med formulera ett svar som inte är totalt avvisande utan tillåter honom att fortsätta göra kontaktförsök med jämna mellanrum även om konversationen inte direkt är inbjudande tillbaka. Att han formulerar sig vagt och får dig att inte veta om han menar som gamla kollegor eller något mer är ytterligare ett tecken på att han vet precis hur han ska skriva.

Det bästa är att bara lyfta ut detta rakt i ljuset, ÄVEN om hans svar sedan kommer vara "Men det var inte alls SÅ jag menade! Jag menade bara som vänner/gamla kollegor/whatever!", för både du och han vet att det var visst så han menade mellan raderna. Och sedan slipper du honom.

Ja, jag får lite den känslan. Så obehagliga typer dessa..

 

[Anders]

Har en man som hör av sig till mig med jämna mellanrum i snart 6 år nu. Vi var kollegor och hade eventuellt någon form av kemi en kort stund, men det blev inget av det. Nu skriver han med jämna mellanrum och ofta med avslutning att han tänker på mig eller saknar mig. Det är svårgripbart för det är tolkningsbart om han menar "som kollega och vän" eller på något annat sätt, men det känns orimligt att skriva med en gammal kollega i 6 år om det inte är något mer. Han vet att jag är förlovad. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det för om jag ifrågasätter är jag nästan säker på att han kommer säga att han bara menar att det var roligt att jobba ihop. Säger jag ingenting kommer han fortsätta skriva. Svarar jag inte fortsätter han skriva. Det känns just nu som att vi, i hans ögon, har någon form av digital kemi bakom ryggen på min fästman vilket känns väldigt obehagligt. Det känns också obehagligt att han är så ihärdig. Nu skrev han det kändes konstigt när jag slutade, att han kanske är lite sen på bollen men att han saknar mig och att det var roligt att jobba tillsammans. Vi arbetade ihop 6 månader, ett extrajobb. Hur hade ni gjort? En del av mig vill konfrontera honom och fråga vilken avsikt han har med sin kontakt, samtidigt så känns det obehagligt att ens lyfta "oss" till diskussion eftersom den diskussionen aldrig varit på bordet och jag vet inte om jag ens vill belysa den. Kändes onödigt att starta en egen tråd för detta så frågar här.

Det är alltså en fd arbetskamrat du mejlväxlat med i 6 år men nu vill du bryta kontakten, har jag fattat det rätt? Då är det väl bara att sluta mejla tillbaka så slutar antagligen hen att mejla dig också, det är nog det gängse sättet.

 

[Voeux]

Grejen är väl lite att obehaget styrs till viss del av den generella "hotbilden", vad jag kan tänka mig iaf. Som man känner jag mig aldrig i "fara" just pga kontaktförsök från kvinnor när det har hänt, vare sig online eller IRL, och det måste ju påverka vilket obehag man känner, tänker jag.

Så är det absolut, sedan tror jag att det där med obehag och hotbild har många nyanser. Det är ju egentligen obehagligt i sig att en person går över ens gränser för vad som är en bekväm kontakt och inte. Att någon väljer sin egen egocentriska agenda över en annans vilja och bekvämlighet. Så egentligen skulle det ju kunna stanna där och vara obehagligt nog, könlöst, och bortsett från maktförhållandet män och kvinnor emellan.

Men sedan skapar ju, som jag gissar att du menar, kvinnors erfarenheter och vetskap om hur dessa situationer kan te sig en helt annan nivå av obehag. Förhoppningsvis har de flesta kvinnor sluppit farliga män i sitt liv, men när det kommer till att kliva över gränser och göra skada finns alla varianter. Allt från övergrepp till trakasserier, stalkers, tjatsexare, tafsare, sex-hintare och män som helt enkelt bara berättar att de kan. Om de vill. Jag tror inte just denna man är farlig, alls, så känslan av obehag kommer inte från att jag tror att han skulle kunna bli det. Men han är en av alla män som jag stött på i mitt liv som tar ett kliv fram när jag tar ett bak, och det räcker för att skapa obehagskänsla.

 

[Sezziyanen]

Så är det absolut, sedan tror jag att det där med obehag och hotbild har många nyanser. Det är ju egentligen obehagligt i sig att en person går över ens gränser för vad som är en bekväm kontakt och inte. Att någon väljer sin egen egocentriska agenda över en annans vilja och bekvämlighet. Så egentligen skulle det ju kunna stanna där och vara obehagligt nog, könlöst, och bortsett från maktförhållandet män och kvinnor emellan.

Men sedan skapar ju, som jag gissar att du menar, kvinnors erfarenheter och vetskap om hur dessa situationer kan te sig en helt annan nivå av obehag. Förhoppningsvis har de flesta kvinnor sluppit farliga män i sitt liv, men när det kommer till att kliva över gränser och göra skada finns alla varianter. Allt från övergrepp till trakasserier, stalkers, tjatsexare, tafsare, sex-hintare och män som helt enkelt bara berättar att de kan. Om de vill. Jag tror inte just denna man är farlig, alls, så känslan av obehag kommer inte från att jag tror att han skulle kunna bli det. Men han är en av alla män som jag stött på i mitt liv som tar ett kliv fram när jag tar ett bak, och det räcker för att skapa obehagskänsla.

Ja, och det är ju fullt förståeligt. Oavsett så är detta en person som bevisligen inte respekterar att du är i ett förhållande och inte vill prata med personen. Bryt all kontakt och säg helst till i nån form att du inte vill ha kontakt med honom, annars kommer det fortsätta.

 

[Sleepy]

"Jaha trist för honom att ha en hang up. Sluta svara då/säg åt honom att sluta skriva om det känns jobbigt?"

 

[hastflicka]

Nar jag haft man som varit lite val efterhangsama har jag "talat och berattat om Maken" da det oftast blir tydligt nog for dem. Prova med att kort bara saga att du har sa mycket att gora med jobb och planera brollop att du inte har tid med vanner som inte star dig nara? Det borde ge honom en tydlig "hint" om var du star och du kanner dig inte som "en elak manniska" for att du ar tydlig om att du tycker att han ar jobbig.

 

[Anders]

Jag tycker inte man skall hinta och hitta på. Förstår personen inte att uteblivna svar innebär att man inte är intresserad av att ha kontakt så hade jag svarat något typ: Du, det var 6 år sedan vi jobbade ihop och jag tycker inte det finns anledning att hålla kontakten så jag bryter.

Klart, koncist och lagom hårt utan att bli otrevlig och skriva saker som att man tycker hen är obehaglig.

 

[Modest]

Jag tror inte han har svårt att förstå hintar utan han verkar vara en sådan typ som vet precis hur han ska formulera sig för att mottagaren inte ska uppleva ett "direkt" obehag, utan till och med formulera ett svar som inte är totalt avvisande utan tillåter honom att fortsätta göra kontaktförsök med jämna mellanrum även om konversationen inte direkt är inbjudande tillbaka. Att han formulerar sig vagt och får dig att inte veta om han menar som gamla kollegor eller något mer är ytterligare ett tecken på att han vet precis hur han ska skriva.

Det bästa är att bara lyfta ut detta rakt i ljuset, ÄVEN om hans svar sedan kommer vara "Men det var inte alls SÅ jag menade! Jag menade bara som vänner/gamla kollegor/whatever!", för både du och han vet att det var visst så han menade mellan raderna. Och sedan slipper du honom.

Snyggt formulerat, du sätter verkligen ord på en viss typ av beteende och känsla.

 

[Voeux]

Nar jag haft man som varit lite val efterhangsama har jag "talat och berattat om Maken" da det oftast blir tydligt nog for dem. Prova med att kort bara saga att du har sa mycket att gora med jobb och planera brollop att du inte har tid med vanner som inte star dig nara? Det borde ge honom en tydlig "hint" om var du star och du kanner dig inte som "en elak manniska" for att du ar tydlig om att du tycker att han ar jobbig.

Denna man hade själv en ring på västra ringfingret när vi jobbade ihop, och vet som sagt mycket väl att jag är förlovad. Så jag vettetusan vad han får ut av denna kontakt Jag börjar tro att det är det subtila tisseltasslandet i sig som är hans thrill.

 

[Praeterea]

Hoppar in i tråden lite från kulisserna, men situationen påminde mig om hur det blev med min fd "umgås och ligga med" (eller vad det var, lite odefinierat) när jag meddelade att jag ville gå vidare på det seriösa spåret med min numera man. Vi sa att vi såklart fortfarande är vänner och kan höras som vänner och jag försökte det en tid. Men när kontaktinitiativen från hans sida i princip alltid handlade om eller mynnade ut i "jag minns...", "jag saknar dig" och liknande så blev det obekvämt. Jag var långsam och fåordig i mina svar, men de mer eller mindre subtila påminnelserna om det som varit vi fortsatte.
Så till slut så tog jag upp att det inte funkar att höras som vänner om båda parter inte är på samma nivå och inte ser på vänskapen på samma sätt, eller vilken typ av kontakt man har. Jag fick veta att jag har ett konstigt, ja rentav felaktigt, sätt att hantera vänner, för han brukar minsann dela minnen med alla sina vänner utan att det är något problem. Med lite tillägg om att jag inte längre var den roliga och öppna person han hade lärt känna önskade han mig ett bra liv och sen har det varit tyst.

Det är ett sätt. Responsen och slutklämmen sved absolut lite, men det är på det stora hela mycket mindre energikrävande att veta att det troligtvis inte blir några fler meddelanden därifrån.

 

[Voeux]

Hoppar in i tråden lite från kulisserna, men situationen påminde mig om hur det blev med min fd "umgås och ligga med" (eller vad det var, lite odefinierat) när jag meddelade att jag ville gå vidare på det seriösa spåret med min numera man. Vi sa att vi såklart fortfarande är vänner och kan höras som vänner och jag försökte det en tid. Men när kontaktinitiativen från hans sida i princip alltid handlade om eller mynnade ut i "jag minns...", "jag saknar dig" och liknande så blev det obekvämt. Jag var långsam och fåordig i mina svar, men de mer eller mindre subtila påminnelserna om det som varit vi fortsatte.
Så till slut så tog jag upp att det inte funkar att höras som vänner om båda parter inte är på samma nivå och inte ser på vänskapen på samma sätt, eller vilken typ av kontakt man har. Jag fick veta att jag har ett konstigt, ja rentav felaktigt, sätt att hantera vänner, för han brukar minsann dela minnen med alla sina vänner utan att det är något problem. Med lite tillägg om att jag inte längre var den roliga och öppna person han hade lärt känna önskade han mig ett bra liv och sen har det varit tyst.

Det är ett sätt. Responsen och slutklämmen sved absolut lite, men det är på det stora hela mycket mindre energikrävande att veta att det troligtvis inte blir några fler meddelanden därifrån.

Men, vad fult av honom! Det där är ganska vanligt upplever jag, att gamla ligg vill prata om hur det en gång var. Det är precis samma med han som skriver nu, det är alltid gamla minnen och han minns ditten och datten. Även om vi aldrig hamnade i säng då. Jag kan känna lite, sluta sitta och minns ditt creep? Vi har inte träffats på 6 år och hade på vår höjd någon mycket vag flirt, så gå vidare med ditt liv. Du känner inte ens mig längre. Men så oerhört vanligt, särskilt bland gamla ligg som sagt, och de tycker ofta att det är så oskyldigt eftersom vi ”bara pratar” men det är inte alls oskyldigt att du sitter och tänker på mig naken just nu. Bara sluta.

 

[Elektronen]

Har inte varit med om det från någon på jobbet, men andra killar.
Att inte svara fungerar bara ibland, antagligen inte på den mannen som kontaktat dig.
Att säga att man dejtar någon/har pojkvän kan fungera och de fattar. Men jag har även varit med om att en kille efter det deklarerat att han ville kyssa mig, att jag egentligen inte hade pojkvän visste inte han...
Så ja det tydligaste är väl att säga/skriva att du inte vill kontakt med honom och att du kommer sluta svara. Det är det som fungerat bäst för mig, men killen som ville kyssa mig hörde trots det av sig efter några månader för att han "tänkte på mig".

Är bara respektlöst att inte sluta höra av sig om man ber om det.

 

[Eurydome]

Jag tror inte han har svårt att förstå hintar utan han verkar vara en sådan typ som vet precis hur han ska formulera sig för att mottagaren inte ska uppleva ett "direkt" obehag, utan till och med formulera ett svar som inte är totalt avvisande utan tillåter honom att fortsätta göra kontaktförsök med jämna mellanrum även om konversationen inte direkt är inbjudande tillbaka. Att han formulerar sig vagt och får dig att inte veta om han menar som gamla kollegor eller något mer är ytterligare ett tecken på att han vet precis hur han ska skriva.

Det bästa är att bara lyfta ut detta rakt i ljuset, ÄVEN om hans svar sedan kommer vara "Men det var inte alls SÅ jag menade! Jag menade bara som vänner/gamla kollegor/whatever!", för både du och han vet att det var visst så han menade mellan raderna. Och sedan slipper du honom.

Det här får mig att vilja radera mitt inlägg #17. Precis såhär är det. Blä.

 

[Voeux]

Såg precis denna

 

[cirkus]

Så skönt att det slutade tillslut! Jag har så svårt att förstå mig på personer som inte stämmer av om en fling en ömsesidig eller inte, det absolut första man gör. Har man sån hybris att man bara antar? Eller är det personer som har hemskt svårt att läsa signaler? Så märkligt..

Jag tror att folk läser det de vill läsa. Vill de inte ha "ointresse" signal så läser de inte den, eller läser inte IN den. De ser svar som något positivt oavsett vad det står där egentligen. Sen tror jag att avsändaren av en hint är otydlig många gånger för att inte verka otrevlig.