Hur gör man när allt är meningslöst?

[Thaliaste]

Tack

Jag ville inte åka för att jag har varit så ledsen hela veckan och var rädd att jag skulle bryta ihop och börja gråta på utställningen plus att de sista utställningarna har inte varit roliga utan mest påfrestande.

Modigt och bra gjort att åka ändå! Hur gjorde du för att övervinna rädslan och motståndet?

 

[Lyan]

Modigt och bra gjort att åka ändå! Hur gjorde du för att övervinna rädslan och motståndet?

Jag hade bestämt med en annan person att vi skulle åka ihop och både Dominiks, Såfins och Nathalies uppfödare skulle vara där och det är roligt att visa upp dem för sina uppfödare. Jag hade dessutom redan trimmat stackars Mira och om jag då inte hade åkt så hade jag haft så fruktansvärt dåligt samvete för att jag tvingat henne igenom det till ingen nytta.

 

[Lyan]

@Lyan Jag hade marsvin för många år sedan och när jag ser dina söta börjar jag fundera på att skaffa ett par igen. Men jag har inte plats att göra sådana stora, fina lådor som du har. Hur stora ska lådorna vara som minst för att marsvinen ska ha det bra, tycker du?

Det funderar jag också på, @Lyan .

Min minsta bur är 111*76cm och den tycker jag verkligen är på gränsen, men jag har för tillfället ingen annan bur som jag känner är säker för min tant för hon har haft en stroke så jag vågar inte låta henne ha tillgång till ramperna.
De vanligaste måtten på gallerburar är 100*50, 120*60 och 140*70. 100*50 skulle jag inte använda annat är i nödfall, 120*60 är trångt men funkar om de får mycket golvtid, 140*70 är okej men ju större desto bättre. Googla bokhyllebur så kommer ni få mycket inspiration!

 

[Kilauea]

Marsvin är verkligen så himla härliga djur

 

[Lyan]

Jag håller på att bli knäpp, vill bara gå och dunka huvudet i väggen. Just nu känns det som att allt bara är ett evigt väntande som jag inte kan påverka. Jag vill börja fixa i marsvinsrummet men det går inte för jag vet fortfarande inte hur och när de ska bygga nödutgången (vilken skulle vara klar förra året!), det är inte ens lönt att hänga upp helgens priser. Jag har ingen aning om hur det blir med killen, får inga svar. Han säger att han fortfarande är kär, men han vill inte träffas eller bestämma sig. Ibland skriver jag att jag saknar honom och det känns så förnedrande. Vill bara stänga av alla tankar och känslor och skita i allting men det går inte.

 

[Lyan]

Nu är det riktigt illa igen Rejäla självmordstankar, vet inte vad jag ska göra. Och v et inte v arför jag skriver här för hur ska ni kunna hjälpa mig när jag inte kan ta emot

 

[ainasoja]

Nu är det riktigt illa igen Rejäla självmordstankar, vet inte vad jag ska göra. Och v et inte v arför jag skriver här för hur ska ni kunna hjälpa mig när jag inte kan ta emot

Lyft luren och ring någon som kan komma till dig! Du måste!

 

[Lyan]

Lyft luren och ring någon som kan komma till dig! Du måste!

Finns ingen :-( Vill inte göra min familj ledsen och den enda andra jobbar

 

[Grazing]

Nu är det riktigt illa igen Rejäla självmordstankar, vet inte vad jag ska göra. Och v et inte v arför jag skriver här för hur ska ni kunna hjälpa mig när jag inte kan ta emot

På vilket sätt hade du velat ha hjälp på? Kan nästan lova dig att det finns en hel del på buke som kan hjälpa dig. Tänkte eftersom du skrev att den andra som du kan ringa jobbar så finns det ju någon slags hjälp du kan ta emot.

 

[ainasoja]

Finns ingen :-( Vill inte göra min familj ledsen och den enda andra jobbar

Du behöver hjälp! Sluta tänk på att någon blir ledsen! Du är sjuk och behöver ha någon hos dig!

 

[Lyan]

Men jag vill inte att någon ska se mig sådna här. Jag vet inte någon hjälp

 

[Lyan]

Har redan gjort killen ledsen

 

[ainasoja]

Men jag vill inte att någon ska se mig sådna här. Jag vet inte någon hjälp

Svälj stoltheten! Folk i din närhet vet redan om att du är sjuk så det är inget att dölja!

Vill du ha hjälp? Det är inte så att den kommer och ringer på dörren eller dimper ner i brevlådan bara så där!

 

[Lyan]

Jag vet inte om jag vill ha hjälp :-( Jag vet inte om det finns någon hjälp. Jag vill bara slippa ångesten. Har tagit en stesolid till

 

[ainasoja]

Jag vet inte om jag vill ha hjälp :-( Jag vet inte om det finns någon hjälp. Jag vill bara slippa ångesten. Har tagit en stesolid till

Du måste få hjälp om du ska komma ur det här, det försvinner inte med bara mediciner

Om du vill slippa ångesten så bör du få rätt verktyg att arbeta med så att du med hjälp av medicinerna får en knuff i rättt riktning.

 

[Lyan]

Men jag vet inte vad för hjälp, och så länge jag mår som jag gör så kommer ingen hjälp att hjälpa eftersom jag inte har styrkan/viljan att kämpa

 

[Grazing]

Men jag vet inte vad för hjälp, och så länge jag mår som jag gör så kommer ingen hjälp att hjälpa eftersom jag inte har styrkan/viljan att kämpa

Viljan och styrkan kommer med tiden allteftersom hjälpen börjar fungera.

Vad skulle den personen som jobbar kunna hjälpa till med då?

 

[sorbifolia]

Det är det som är grejen med att få hjälp - du själv ska inte behöva veta vad dom kan göra för dig, det måste dom ta reda på tillsammans med dig, vad som behövs för att du ska må bättre och orka kämpa.

Det enda du måste göra är att be någon hjälpa dig. Och låta dom göra det, våga lita på någon. Vad har du att förlora? Troligen mycket mindre än du har att vinna på det...?

Det blir lite som om din bil vore trasig - du behöver inte berätta på verkstaden precis vad du vill att dom ska göra, du måste bara få dit den så att dom kan ta över ansvaret för att hitta felet och laga det.

 

[Kilauea]

Hur mår du @Lyan ? Har det lugnat sig?

 

[Lyan]

Viljan och styrkan kommer med tiden allteftersom hjälpen börjar fungera.

Vad skulle den personen som jobbar kunna hjälpa till med då?

Men vad för hjälp? När medicinerna funkar så har jag vilja att bli bättre men allting är fastkört.

Hon hade nog inte kunnat hjälpa så mycket egentligen, men jag litar på henne samtidigt som hon inte är så känslomässigt inblandad som min familj.

Det är det som är grejen med att få hjälp - du själv ska inte behöva veta vad dom kan göra för dig, det måste dom ta reda på tillsammans med dig, vad som behövs för att du ska må bättre och orka kämpa.

Det enda du måste göra är att be någon hjälpa dig. Och låta dom göra det, våga lita på någon. Vad har du att förlora? Troligen mycket mindre än du har att vinna på det...?

Det blir lite som om din bil vore trasig - du behöver inte berätta på verkstaden precis vad du vill att dom ska göra, du måste bara få dit den så att dom kan ta över ansvaret för att hitta felet och laga det.

Men läkarna vet ju inte vad de ska göra, de har haft mig uppe på sina möten men inte kommit fram till något som inte är provat. Utom iktorivil och litium men iktorivil vågar inte min läkare nu och litium vet inte jag om jag vågar.

Och det där med att få hjälp känns så hopplöst. Jag har tex haft extrema problem med smärtsamma urinvägsinfektioner. Hinner bara precis sluta med antibiotika innan det är tillbaka när det är som värst. Har fått massa förslag från folk som också har haft problem men läkarna vägrar prova något alls så nu när jag får det så bara knaprar jag högsta dos smärtstillande och hoppas att det går över av sig själv.

Hur mår du @Lyan ? Har det lugnat sig?

Mm, det lugnade sig efter ett tag. Grät massor men den värsta ångesten släppte. Idag känns det bättre men jag är helt slut. Ska försöka gå en långpromenad med hundarna i solskenet