Hur gör man?

Sv: Hur gör man?

Men hon skrev ju själv att de hade olika syn på abort och hon ville behålla barnet alltså var det ju ett beslut av henne att bli föräldrar.
De hade använt kondom , så från hans sida kanske det inte var självvalt att bli pappa .
Kan tilläggas att jag själv är mot abort men jag skulle aldrig ha sex med någon jag inte känner väl eftersom man vet ju hur det kan gå liksom:angel:

Sen tycker ju jag att pappan skall få en chans och jag blir lita "mörkrädd" när jag läser hela ts inlägg
/Cetzy

*Ser runt om mig om det nu står någon där som du kanske menar...*

Vi blev tillsammans i november, jag blev gravid i mars, han hade 4 dagar betänketid och sa efter det att han ville behålla barnet. Hon föddes i december och när hon var 2 dagar gammal började han bråka om att han skulle ha vårdnaden, för minapojkars faster ringde mig och gratulerade oss.... han tog dotter och åkte ifrån mig, sa att jag itne fick följa med och var borta hela dagarna, när jag bad honom att inte åka så tidigt en dag drog han igång allt tjafset om vårdnad igen, talade om hur oduglig jag var, dålig mamma, dålig människa och om någon av min familj höll henne skulle han slänga ut henne genom fönstret... Dottern är född den 5 december 2006 så från den 7 och fram till den 22 december var det en massa bråk. Den 22 skrev alla papper på, därefter var det bara bråk om hur han skulel ha henne osv ungefär fram till den 22 januari, då det bestämdes att han skulle ha henne tre kvällar i veckan mellan 16 och 20.

Därefter har det varit "problem" från hans sida, han påstådde sig vara sjuk minst en gång i veckan, han glömde ta på mössa, bar henne som en säck hundmat,kunde inte blanda välling utan hon skrek hela tiden hos honom för att han blandade den helt fel, vid ett tillfälle har jag sett att han satt fast henne i babyskyddet men inte spänt fast babyskyddet i bilen, och när jag frågade varför han inte gjort det så svarade han att det brukar han inte göra ibland.... osv osv fram till i maj, den 2 tror jag det var då han träffade henne sista gången. Sedan dess har han inte sett sitt barn. Han jobbade över i somras och nu de senaste månaderna har han inte nån bra ursäkt.

För två månader sedan sa jag att nu är det HANS tur att höra av sig om han är intresserad av sitt barn, för JAG tänker inte gör det längre. Inte ett ljud har jag hört från honom.

Jag har uder hela hennes liv ordnat barnvakt på annat håll när jag jobbat ( han skulel ha henne när jag jobbade ju), jag har blandat välling och lämnat för att hon ska få rättblandad välling, när hon började äta så fick han med burkmat, men den värmde han för mycket så hon brände sig, så då lämnade jag med gröt som man kan äta kall.....

Nu var det liksom hans tur att visa om tösen är viktig i hans liv- och det ser vi ju nu med tystnad i 21 veckor att hon inte var/är.

Chanser har han fått, information har han fått.

Han gjorde sig oanträffbar när jag ville ha en underskrift till dagis så jag kunde inte lämna in lappen. Förra veckan sökte jag dagis via hemsidan och nu står alla tre på kö där, men jag hoppas jag slipper ha hans underskrift.... OM jag kommer in på kriminologikursen jag sökt, som tyvärr inte var på distans ( vilket de andra kurserna var) så kan jag ändå inte gå den då jag inte har dagisplats, hade han skrivit under pappret när jag ville så hade jag haft barnen på dagis nu.....

Han stod för hennes försäkring, HANS val.... men nu säger försäkringsbolaget att han itne har betalt så de skickade räkningen till mig....

Nu är det liksom nog, jag ska söka enskild vårdnad för dottern. Nu har vi fått tid för att skriva de här vårdnadspapperna den 23 november och han har också fått tiden av mig- det är klart att han kommer sa han.

Tycker du fortfarande att han ska få fler chanser?
 
Sv: Hur gör man?

Öhhh, kopplingen undgår mig?:confused::confused::confused:

Läget är: här finns ett litet barn, en mamma som tar fulla ansvaret för detta barn och en pappa som av allt att döma inte bryr sig om barnet.
Ja precis, det är lång tid, 21 veckor är det nu.

Pappan har fått en massa chanser och nu handlar det alltså om att han vägrat skriva under ett papper så att barnet kan få gå på dagis. Skriver han inte under det nu, så tar mamman upp frågan om vårdnaden.
Nu har jag bestämt mig att söka vårdnaden ÄVEN om han skriver under.

Vad tycker du att hon ska göra? Gå runt med barnet och tigga, eftersom hon inte kan få dagisplats utan pappans underskrift och inte kan jobba utan dagis?
Mina FP dagar är slut, har sparat lite på dem då jag hela tiden har jobbat minst två kvällar i veckan och i somras jobbade heltid, men, jag har ingen dagisplats och ingen som kan passa henne när jag jobbar ( om jag nu jobbat heltid) så om jag inte haft omställningspensionen från min man hade jag troligtvis fått leva på socialbridrag till hon hade varit gammal nog för dagis....
Abort är liksom försent, bebisen fyller snart ett år om jag inte helt fel ute.
Japp, den 5 december, herregud vad stor min bebis är nu!:eek: Vad fort tiden liksom går!
 
Sv: Hur gör man?

Vad glad jag blir att läsa att du har blivit så säker på dig själv.
Du är jättebra och du kan och nu så gör du det.

Underbart!
Du är så klok.
Det är bara att det måste UT också så att andra ser det.

Tack!

Känns bra att veta att jag kommer klara det här nu!:)
 
Sv: Hur gör man?

yay!!!! strkt jobbat Enya!!
Blir riktigt imponerad över allt du vågat göra! :bow:

där ser du! Du är starkare än du tror!!! :)

(om jag inte skrivit förut i denna tråden, så har jag iaf läst hela, så hoppas min kmentar mottages;) )
 
Sv: Hur gör man?

yay!!!! strkt jobbat Enya!!
Blir riktigt imponerad över allt du vågat göra! :bow:

där ser du! Du är starkare än du tror!!! :)

(om jag inte skrivit förut i denna tråden, så har jag iaf läst hela, så hoppas min kmentar mottages;) )

Det gör den så klart!!:D:D

Tack för den!

Jag känner mig glad över det här, samtidigt som jag inte vågar hoppas för mycket då han ju faktiskt kan ångra sig innan den 23 :eek: Men nu har jag tagit tag i det här och kommer att fortsätta tills jag har vårdnaden helt för Elin.

Det var detta jag inte klarade av för nästan ett år sedan, himmel vad rädd jag var då, det är jag inte nu! :)
 
Sv: Hur gör man?

Kan hon vänta med gymnasiet tills hon fyller 18 tror du?:angel:

Jodå, man har rätt att gå det vanliga gymnasiet tills att man är 21.
Hon kan ju ägna sig åt att utveckla sin ridning fram till dess med pappas underhåll som ekonomiskt stöd.
Sedan så kommer han att vara tvungen att betala underhåll till dess att hon blir 21 om hon går på en gymnasial utbildning.
Så det kan vara en lysande ekonomi i att vänta ett par år.
 
Sv: Hur gör man?

Ang det med dagisplats,
Ring till kommunen (och be och få prata med dom som har hand om dagisplatser) och förklara hur läget är.
Jag är säker på att de då kommer att låta dig ha ditt barn på dagis även utan Elin´s pappas underskrift.
 
Sv: Hur gör man?

Kl

Nu har jag vårdnaden över min dotter!! :bump::bump::bump:

Det gick fullständigt smärtfritt, han skrev under utan gnäll ALLS och Det var absolut inga problem.

Här har jag gått och varit skitnervös, så nervös att jag har sovit ännu mer uruselt än vanligt och varit ett vrak hela veckan. Jag har inte varit nervös över vad han skulle göra utan för allt bråk, att behöva visa vart skåpet ska stå, höra på hans tjaffs om hur egoistisk jag är osv

Hade han vägrat skriva på i dag, eller inte dykt upp, så hade jag följt råden jag fått, drivit det hela vidare helt enkelt.

Jag är så glad och lättad nu :D

Men hon där sa att han ändå har umgängesrätt till Elin men att jag bestämmer det. Jag frågade en kompis nu och hon förklarade lite. Är det någon annan som vet något om det? Jag trodde att umgänget var samma oavsett hur man hade vårdnaden? Och vad är det JAG bestämmer med enskild vårdnad som jag inte bestämmer vid gemensam?

Nåja, nu är det fixat, nästan ett år efter det borde vara fixat, men äsch bättre sent än aldrig:angel:
 
Sv: Hur gör man?

Har läst men inte kommenterat tidigare då så många andra haft så kloka inlägg,men jag måste bara säga:

STORT VARMT GRATTIS OCH LYCKA TILL :bump:
 
Sv: Hur gör man?

Tack alla! :bow:

Det är lätt att göra mig glad tydligen för just nu känner jag mig märkligt befriad:D
 
Sv: Hur gör man?

Men det är väl inte så konstigt, du ÄR ju befriad!
Du är befriad från de bojor som har bundit dig fast, dvs Elins pappa som jobbat hårt på att sätta käppar i hjulen för Dig!
 
Sv: Hur gör man?

Åh så bra, och åh så skönt att du slapp bråka med honom!

Det här blir ju mycket tryggare för dig och Elin, och skulle pappan få för sig att han vill odla kontakten med sin dotter längre fram, så kan han ju få det men han kan inte hota dig och inte kräva att plötsligt ta henne med sig och annat.

Jättebra Enya!

Nu kan du ju på allvar börja planera jobb och utbildning och sådant också, när han inte kan krångla om dagis.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har en pomeraniantik på 6 år, som är en väldigt känslig individ. Det har tagit fram tills i år att få henne trygg nog att vara ensam...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 240
Senast: lilstar
·
Hundträning Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
2
Svar
38
· Visningar
4 181
Senast: Liran
·
Relationer För en vecka sedan fick jag ett positivt graviditetstest. Har med min tidigare partner gått igenom en barnlöshetsutredning där läkarna...
2 3
Svar
57
· Visningar
12 777
Senast: Nixehen
·
L
  • Artikel
Dagbok Jag känner och tänker allt som man inte får känna eller tänka. Eller inte ska iallafall. Tillexempel så vill jag så jävla gärna kunna ha...
3 4 5
Svar
81
· Visningar
5 866
Senast: Luff
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp