Sv: Hur går det för era 05r?
Jag har funderat en del på detta. Jag är noga redan när de är föl att de ska fråga innan de kommer fram. Alltså man kan inte bara utgå från att man får gå fram till människor "på en gång".
Men sedan är min lille otroligt nyfiken...och det är ju en av de bästa egenskaperna han har, det gör honom orädd och arbetsvillig.
Det handlar mycket om medvetenhet och hållning ser jag. Folk som får följa med ut i hagen som har en svag hållning och dålig medvetenhet (är rädda till exempel) är ju alltid mycket mer suspekta och då tenderar han att följa som en igel...Han håller avstånd, men kan vara lite pillrig med skosnören och fötter och är man alldeles för inbjudande så kan han faktiskt ocksa pillra runt med jackor, vantar, mössor, allt för att "Lukta in sej" på det "konstiga".
Människor som är naturliga & trygga, har en bra hållning & medvetenhet, går han fram och hälsar på (Det är artigt!) och sedan följer han, men på avstånd.
Det är inget jag "uppfostrar" bort, men jag försöker oftast vägleda människorna som hälsar på så de själva kan åstadkomma skillnaden.
Det behövs inget mer än att man till exempel visar gränsen, dvs om man inte vill att han ska dra i skosnörena så vänder man bort hans huvud eller petar med tån på nosen. Med så lite fysisk kontakt som möjligt; han är hingst och såna blir oftast bara mer triggade av en massa fysiskt "puttande" - men de har också mer respekt för "icke-fysiskt" flyttande.
Att vifta med armar eller rep, eller göra sån där "höna"-viftning med armarna - som många NH-snubbar som är lite rädda för hästar gör
- får aldrig önskad effekt på ponnyn...han lyfter bara huvudet och kikar lite frågande under lugg "Vad sysslar hon egentligen med"...Men om man bara är balanserad i sej själv och tar ett avvägt lugnt "mjukt" steg mot honom eller placerar om honom med enkelt kroppsspråk så att han går framför eller "föses framför" (han är som sagt hingst och vill gärna gå i drivande position - dvs bakom människor).
Jag gillar den egenskapen han har att hela tiden följa som en skugga när man går en vända runt hagen, han gillar närhet = positivt och är också nyfiken på vad människorna gör = positivt. Men han ska givetvis hålla sitt avstånd och inte "Knöla" sej; Han står på sina egna ben balanserat och jag står på Mina ben
Jag ÄR ganska nöjd med honom på detta, men det hänger ju en hel del på personlighet också; han är väldigt enkelt och man behöver ALDRIG driva undan honom med något extremt kroppsspråk. Till exempel om man ska ut med en annan häst, oftast krävs det inte mer än en blick eller högst ett "pekande finger" på honom så stannar han och fattar att han inte ska med. Det är ju lite av en vanesak också och han har hela tiden stått i samma hage (lösdrift) som flera arbetande hästar och alltså varje dag sedan han var föl varit med om att matte tar ut alla de andra en och en...
Vissa är mycket "Knöligare" eller "knäigare" (knähundar) och då får man upprepa sej hela tiden...Jag har haft hingstbete i sommar och har svurit i förbannelse åt de "klistriga" unghästarna som liksom inte fattar en "undandrivning". Det är STOR skillnad på unghäst mot unghäst och delvis beror det ju på personlighet men också på hur de är hanterade sedan innan. Mycket trevligare med de unghästar som nästan är åt det skygga hållet, visserligen svär man lite åt de mockså i början på sommaren då man ibland inte kan ta fast dem och smörja myggmedel - men i längden är det skönt om man till exempel kan ta ut en häst utan att ha 5-6 klistriga Busiga Småpojkar runt sej.
Särskilt som Hjärtat är såpass känslig så kan det bli lite kaos när jag har han i snöre och så kommer ett par andra unghingstar som inte riktigt fattar att de ska hålla sej undan - då blir Hjärtat skraj för mitt språk och vill helst kasta sej iväg, medan de andra liksom inte fattar alls