Sv: Fortsättning på hur går det för era 05
r!
Min är inriden i alla gångarter. Vi hade en kanonvecka förra veckan men efter de sista dagarna känner jag mig så jäkla värdelös. Avalon går ute dygnet runt och har fått mat 2 ggr/dag. Jag har ridit och longerat en del. Problemen började för 3 dagar sedan när vi var ute och promenerade, han bara snodde runt mig och var jättespänd. Dagen efter skulle jag rida, vilket resulterade i att han bockade av mig och jag linade sedan honom för att få bort energin och sedan kunde jag rida i alla gångarter. Igår skulle jag lina och det börjar redan gå dåligt när vi ska in från hagen, han fryser fast och står med huvudet i skyn. Jag får till slut in honom och longerar, han är spänd, rädd för allt och vi kommer inte till arbete särskilt mkt. Går in, ska spola honom och han vägrar gå in i spolspiltan, backar, går in i bransläckaren och blir aprädd, sliter sig o dundrar ner i stallgången (Nu är jag en aning irriterad). In i spolspiltan igen och han dansar runt där för att han är så uppspelt. När jag spolat klart ska han ner till boxen och äta, springer halvt över mig och jag ryter till (redan lipandes) då slår han huvudet i taket och slår upp ett sår i pannan. Jag får in honom i boxen, stänger dörren och störttjuter. Min häst som alltid varit så lätthanterlig är nu ett stort odjur som bara lever rövare. Jag är frustrerad och känner mig som världens sämsta hästmänniska. Får råd av folk att "han måste lära sig, ge honom en omgång" och jag blir ännu mer ledsen för jag vill verkligen inte slå min bästa vän men jag vet inte hur jag ska hantera hans energi.
Igår och idag har jag grubblat och grubblat över hur jag ska våga göra något igen utan att det ska bli fel igen, mitt självförtroende klarar inte ännu en dålig dag. Tog till slut kontakt med Eva som är duktig inom NH, hon frågade direkt vad han åt och tyckte att han nog inte ska ha mer foder än gräset i hagen (som nog är betydligt mer energirikt än jag trott) och säger sedan att med mindre mat (=mindre energi) och en rejäl tur fri galopp/brall i ridhuset så ska vi nog kunna jobba igen.
Man har ju varit beredd på trots, men när man inte vet hur man ska hantera det så blir jag så himla frustrerad!
När ni råkar ut för motgångar med era små, hur får ni motivation igen? Min rädsla att göra fel gör att jag idag bara gick ner till honom i hagen, ledde honom några minuter för det vet jag att vi behärskar (ingen risk att det skiter sig igen) och sedan var nöjd och lät honom vara. Jag har alltid varit snäll men bestämd mot honom och det har gått bra, men den här energin kan varken han eller jag hantera...
Lite peptalk hade varit skönt, och gärna råd om hur ni hade gjort.
(jag anser inte att vi gjort för mycket då jag ridit två gånger, han vilat en dag, jag ridit, låtit honom vila tre dagar och sedan longerat kort en dag, ridit nästa och longerat nästa dag, mest för att jag inte vill befästa en dålig gång utan få en bra kort gång och sedan lägga av)
Blä för sådanahär dagar!
