Hur funkar det hemma hos er?

Ointresserad själv men stöttande, är där direkt om det ska bäras in tunga balar mm och han kommer alltid o parkerar släpet åt mig efter att jag har varit iväg, eftersom jag är usel på att backa :p

Mockar även åt nya ponnyn när jag är borta (är borta på jobb varannan vecka). Går gärna förbi hästhagarna med hunden o ger min arabfröken en morot :love:

Accepterar att det tar tid - fattas bara, som hans o sonens fotboll tar tid....

Är djurvän och kan vilja diskutera lite ibland kring något han sett på nätet om hårda metoder inom hästsporten mm.

Jag tycker det är alldeles lagom att ha det så, han stöttar o ställer upp men jag får ändå ha stallet som min "frizon".
 
Ni som har häst och sambo/pojkvän/whatever, vad har partnern för inställning till hästeriet? Positiv eller negativ? Stöttar han dig i ditt intresse eller tvärtom?

Nu har jag inte sambo i traditionell mening men väl en kille som jag bor med men som inte är min pojkvän. Han är gärna med i stallet och faktiskt den första mannen någonsin som jag inte känner mig väldigt obekväm att ha med i stallet.Tidigare har det varit "mitt" space liksom, men jag tycker om att ha med honom.
Han hjälper till så gott han kan och har lärt sig blanda mat, tvätta bettet och hjälpa till att lasta häst. Han sopar och ibland kör han skottkärran (han får inte mocka, det är mina hästar och således min skit, det ska inte han behöva ta :)). Han hjälper till att koppla släp, backa, filma, hålla häst och köpa fika. Perfekt hästskötare med andra ord :)
Min stora häst och han kommer väldigt bra överrens, och han tycker enligt egen utsago att det är roligt att vara med mig när jag har roligt samt att det är kul när jag hoppar för det är "som på tv" :D
Han rider inte och betalar inte för någonting (eller jo, vi delar bil så ibland blir det ju han som betalar för bensinen).
Han är bäst, för övrigt.
 
Han accepterar helt och hållet och tycker det är väldigt bra att jag har egna intressen, är själv ganska intresserad i bland till och med och kan köra och rida lite grann.
Bra dagar kan vi diskutera djupströbäddar, svänglar och lokselar eller kanske höanalyser ;) Hjälper helt frivilligt till att mocka, hämta hö , det ekonomiska och allt möjligt.
Jag har lyckats få honom att ändra uppfattning om (mini)shettisar och ville gärna åka med och titta på den nya förmågan (i dag ska vi hälsa på Hilda!!), som vi dessutom ska ha delad vårdnad om ;) Har en hage här hemma precis utanför huset som han har döpt till Faxes hage, efter min ponny som ska få ha den som sin vinterhage sen när vi har flyttat hit dem.

Jag hjälper å andra sidan till lika mycket med kossorna och de andra djuren vi har också.

Mer än jag hoppats på, hoppades bara att jag skulle hitta någon som inte blev irriterad på att jag gick ut i stallet åtminstone och så hittade jag någon så här bra :love: :D
 
Min man stöttar mig till fullo. Pushar mig så fort jag blir osäker, skulle aldrig gnälla och ställer alltid upp. Har två hästar hemma, en pensionär och en unghäst. Fixar ofta stallet tillsammans och får tid med varandra där.
 
Min man kallar hästen för "kräket" och det är hans inställning till hästeriet i stort.
Hästar är dyra och tar mycket tid. Detta är inte populärt!
Vi har delad ekonomi trots att vi är gifta, har två barn och hus för då behöver vi inte bråka om vad hästen kostar iaf.
Är jag dödssjuk och ingen annan kan ta stallet så fixar han det givetvis men tycker inte om det.
Han har under 18 år varit med på tre tävlingar under mycket suck och stön.
Jag har under halvdana protester skaffat medryttare lite till och från för att spendera någon kväll hemma med barnen så att dom inte alltid är i stallet.
Shettisen är däremot omtyckt.

Jag kompenseras vid födelsedag och jul med dyra hästprylar :D
 
Ni som har häst och sambo/pojkvän/whatever, vad har partnern för inställning till hästeriet? Positiv eller negativ? Stöttar han dig i ditt intresse eller tvärtom?

Pojkvännen inte särskilt intresserad av hästar, men tycker det är skönt att jag har något eget då han skruvar endel på sina maskiner ;-) men han är snäll och åker med till stallet, frågar om hästarna mår bra, bär tunga vattentunnorna och höbalar mm :-D jag får i gengäld sitta nån timme i garaget och hålla honom sällskap, så i mina ögon ett ganska bra utbyte!
 
Ni som har häst och sambo/pojkvän/whatever, vad har partnern för inställning till hästeriet? Positiv eller negativ? Stöttar han dig i ditt intresse eller tvärtom?
Hela familjen delar hästintresset och vi hjälps åt med hästarna, dock gör maken det tyngsta, släpper ut (06.00 vardag som helg) och fodrar i pricip varje dag, mockar och fixar inför kvällen, tar även in 22.00. Jag fodrar de andra tiderna på dagen, pysslar i stallet, döttrarna hjälper till med vissa fodringar etc. Min man är helt fantastisk <3
 
Min pojkvän är rätt positiv till hästeriet. Han hänger med ut ibland (bor på gård så det är ca 100 m till stallet) och gör höpåsar och fyller vattenhinkar och pysslar lite. Han åker gärna häst också, jag har en supersnäll gammal vbltravare som tycker att det är alldeles lagom ambitionsnivå att skritta små rundor med honom på ryggen :)
 
Har ingen egen häst men han följde glatt med när jag skulle vara gårdsvakt i tre veckor där hästar ingick. Dag ett var han med i stallet för att lära sig och lärde sig snabbt. Vissa dagar gjorde han stallet helt själv, med mockning och höpåsar. Han ledde hanterade hästarna dagligen och red en gång. Nu hade vi inga lämpliga skor till honom så det blev bara en gång. Men skor och hjälm ska införskaffas.

Nu håller jag på att bli medryttare på två hästar där den ena är totalt genomsnäll så ägaren ser gärna att jag lär honom rida ;)
Har bara varit där två gånger och han är väldigt positiv då han direkt märkt en positiv förändring hos mig när jag fått andas häst. Han har sen början sagt att det är klart att jag ska få hålla på med hästar om jag vill det, och han har ju sett att det tar mycket tid.

Han vill lära sig rida tillräckligt bra för att vi ska kunna rida ut ihop och lära sig sköta allt g själv så att han kan hjälpa till om det behövs när vi (ja, han säger vi) sen har tid och ekonomi till egen häst.

Han har inte ens någon egen hobby som är dyr eller tidskrävande. Möjligtvis resande, och vi har ett flertal ställen på våran bucketlist, men krasst sätt så kommer pengar till det finnas den dagen hans föräldrar inte finns med oss längre (hemsk tanke, men så är det.)

Men just nu är vi studenter båda två, så både resande och häst får vänta.
 
Min kille tycker att det är kanonbra att jag har hästar, även om han inte gärna är med i stallet hela tiden. Han hänger med om jag ber honom, men då är han mest utanför stallet och leker med min hund eller packar höpåsar :).
Det viktigaste för mig är att han förstår vilken betydelse hästarna har för mig, och det gör han. Tex så är det han som föreslog att vi skulle leta efter hästgård så att jag kan ha hästarna hemma.
 
Hästarna fanns i mitt liv långt innan vi träffades och han kom in i bilden och hade knappt klappat en häst. Ganska ointresserad men hjälper alltid till. Nu har vi hästarna hemma och jag jobbar oregelbundna tider, han jobbar vanlig kontorstid. Så ofta är det han som ger dom frukost/nattmat. Hjälper till att hämta hö, bygger och fixar i stallet. Kniper det KAN han ta in hästarna om te x hovslagaren kommer. Men han kommer aldrig bli "hästbiten" och det gör inte mig något.
 
Ni som har häst och sambo/pojkvän/whatever, vad har partnern för inställning till hästeriet? Positiv eller negativ? Stöttar han dig i ditt intresse eller tvärtom?

Min man gillar djur, men är pälsdjursallergiker. Häst och katt är värst, såklart. Han gillar båda mina hästar (Grå och Brun), men kan pga allergin inte vara med mer än han är idag. Dvs kommer ner och klapper på dem ibland, följer med som sällskap om jag ska kvällsfodra en helg och hjälper till och lastar om jag ska köra någonstans, till ridhus eller klinik. Annars får jag klara mig själv. Nu med två pållar så är även han med och bidrar något till deras uppehälle.
För pållarna är han "Den Stora Godisautomat"-guden :bow: :bow: :bow: .

Jag ska också tillägga att det är han som iallafall två gånger under 8 år har sagt att "man kan ju ha två"... Grå är konvalesent med dålig prognos, Brun är unghäst och tänkt att ersätta Grå om jag får ta bort henne. Tanken har varit att om det visar sig att Grå håller som ridhäst så får jag sälja en av dem, men vi är inte där ännu. Mannen i mitt liv har ju dock yttrat "man kan ju ha två" senast för ett par veckor sedan...
 
Min sambo är ointresserad av hästarna. Han tycker de är fina när de går i hagen. Mer än så är det inte. Han brukar aldrig fråga eller kommentera dem öht, men för ett par år sedan fick mitt sto föl och den som var med hela fölningen var just min sambo. Efter detta kommer det frågor och han följer med ut till hästarna ibland. Det är den lilla förstås som han frågar om och kommenterar. Den är lite "hans" tycker han eftersom han var med när han föddes. ;)
Annars är hästarna mitt intresse och i stallet är jag min egen boss. Jag trivs med det. Han tycker förstås att de kostar en del pengar (även om han inte har en susning om hur mycket), men han inser också vad de gör för mig och brukar säga att utan hästarna skulle jag nog vara odräglig.
 
Min sambo är inte jätteintresserad men han vet att jag måste ha mina hästar i mitt liv och han accepterar det fullt ut sen att de kan bli lite morr av att det är ganska dyrt så stöttar han mig endå fullt ut :p Han vet att jag börjar klättra på väggarna om inte jag får komma ut o rida haha :D tar ut och in dom om jag är sjuk eller vill göra det då och då för att vara snäll plus att jag har fått honom att börja sitta och rida lite smått även om han är lite smårädd hehe ;) :D
 
Jag tycker egentligen att trådstartens fråga är lite märklig. Om man är tillsammans med någon så är det väl självklart att man stöttar den personens intressen och försöker att vara i alla fall lite intresserad. För mig är det självklart att jag har så många hästar jag vill ha (eller snarare har råd och tid till) och att åka iväg med dem på diverse aktiviteter som jag tycker är roliga. Inte har min sambo några större synpunkter på det. Ibland har han visserligen åsikter om att jag borde städa upp mer runt stallet, måla något som ser lite avflagat ut eller så. Men det är mer estetiska saker och jag har ibland åsikter om antalet fordon/maskiner som står på gårdsplanen men det är mer ur estetisk synvinkel. Jag har heller aldrig någon bestämd åsikt om hur många traktorer han ska ha eller skotrar eller något annat han vill köpa.

Vi delar på gårdens kostnader (vi ville båda ha den för våra intressens skull), på ett par bilar som behövs för att ta sig till arbeten och en traktor som behövs för snöröjning och liknande. Den sistnämnda använder vi båda två till våra intressen och eftersom båda behöver den så var det ett självklart gemensamt köp. Vi hjälper varandra med det som behövs och visar lagom med intresse för den andras projekt (jag tycker att det är roligt när han lyckas med någon motorrenovering och han frågar hur många rosetter det blev på den senaste tävlingen). Jag tycker att det är trevligt att åka på skotertur under vårvintern och han åker gärna släde/vagn när det är fint väder. Jag förväntar mig inte att han ska vara intresserad av hästar mer än att jag förutsätter att han är intresserad av mig och därmed av det jag gör. Samma gäller åt andra hållet.
 
Ni som har häst och sambo/pojkvän/whatever, vad har partnern för inställning till hästeriet? Positiv eller negativ? Stöttar han dig i ditt intresse eller tvärtom?

Jag skulle aldrig ha ett langre forhallande med nagon som var negativt installd till hastarna, det skulle aldrig ga.

Min man har stottat fran borjan och han larde sig rida inom nagra manader efter att vi traffats (han tog lektioner pa lokala ridskolan och forsokte halla det hemligt men ramlade av och stukade foten sa jag var tvungen att komma och hamta honom :D). Vi har gjort manga ridresor tillsammans och ett tag hade vi varsin hast. Han gillar att rida och har forstaelse for all tid och pengar som jag lagger pa hasteriet men daremot ar han inte intresserad av att mocka och skota hastar, komma till tavlingar etc.

Han spelar golf och det tar ju ocksa lang tid sa det har funkat mycket bra - tills vi fick barn, da blev det lite pyssligare att se till att alla blev nojda!!
 
@malllle Min sambo stöttar mig och följer med till stallet hyfsat ofta, hjälper till att bygga hinder, följer med på tävlingar osv. Han tycker nog allt mer om hästarna än vad han erkänner dessutom:D. Han har även tagit jourer med insläpp när jag har jobbat och tycker det är mysigt att fixa i stallet så länge han slipper träffa folk där:p. Han stöttar mig även om han nog allt tycker att jag pratar lite för mycket häst...

Många av mina tidigare förhållanden har tagit slut pga hästarna. Aldrig att jag står ut att leva med en man som inte accepterar det liv det innebär att vara hästägare. Det är som att begära att jag sa förneka en stor bit av den jag är.
 
Ni som har häst och sambo/pojkvän/whatever, vad har partnern för inställning till hästeriet? Positiv eller negativ? Stöttar han dig i ditt intresse eller tvärtom?

Jag hade två hästar när jag träffade min sambo. Nu har jag bara en.

Han är inte helt ointresserad, han deläger fyra travare men de kan han på sin höjd klappa lite på utanför boxen när vi hälsar på hos tränaren, medan jag typ kliver in och gullar en massa med dem.

Han hjälpte till lite i stallet när jag var gravid men annars är han inte intresserad. Han klagar inte heller, men jag vet att han kan tycka att det tar en massa tid. Samtidigt har han sina intressen så vi brukar inte klaga på varandra, utan båda får göra vad de vill. Jag vill inte att han ska vara mer intresserad, stallet är min grej liksom.
 
Ni som har häst och sambo/pojkvän/whatever, vad har partnern för inställning till hästeriet? Positiv eller negativ? Stöttar han dig i ditt intresse eller tvärtom?

Han (sambon) är positiv till mitt intresse, gillar att jag "roar" mig på egen hand och att jag är "aktiv". Han har sina intressen som så tur för mig handlar mycket om att snickra och att fixa hemma på gården :) Han accepterar att det kostar mycket och har förståelse för att jag lägger mycket pengar på hästarna - och inte lika mycket på underhåll av gården. Han stöttar mig - även om han så långt det går undviker att hjälpa till med hästarna - och för mig är det helt ok. självklart skulle han ställa upp och mocka om jag bryter benet men i övrigt så får jag i första hand förlita mig till mina medryttare om jag är borta någon dag.

Mitt ex stöttade mig inte i mitt hästintresse - det är nog mycket av orsaken att han är ett ex ;)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 563
Senast: mars
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 038
Senast: Anonymisten
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Spontanansökan till arbetsprövningsplats/anställning inom information, kommunikation, kundtjänst, administrativ assistent samt...
Svar
2
· Visningar
499
Senast: IngelaH
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
2 685

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp