Hur funkar det hemma hos er?

När vi blev tillsammans för snart 9 år sen bestämde vi direkt att vi skulle söka ett ställe där man kunde ha häst. Min man hade ingen erfarenhet alls,men var helt med på det. Hittade ett hus, han byggde vårt stall.

Sen dess har vi levt med hästarna, jag med huvudansvaret men mannen med på allt. Han kommer med och motionerar,hämtar hö,hjälper till och matar,släpper ut på morgonen så jag får sova.

Nu är jag gravid och mår inte alls bra så min man har sgs övertagit ansvaret. Måste säga att jag har haft en jäkla tur som hittade denna man.
 
Min man är helt underbar. Han klagar aldrig, följer med på tävlingar, mockar när jag jobbar och ställer alltid upp.
I helgen kommer han köra 50 mil och hämta min nya transport medans jag är hemma och rider.

Vi har helt gemensam ekonomi och det är aldrig något gnäll.
 
Min man är helt underbar. Han klagar aldrig, följer med på tävlingar, mockar när jag jobbar och ställer alltid upp.
I helgen kommer han köra 50 mil och hämta min nya transport medans jag är hemma och rider.

Vi har helt gemensam ekonomi och det är aldrig något gnäll.

Jag startade tråden eftersom jag har en sambo som är negativt inställd till hästägandet och är lite nyfiken på om det är någon mer som har det så. Det är till och med så att jag känner att han förstört mitt intresse litegrann. Har tidigare haft pojkvänner som stöttat mig till 100% så detta känns lite konstigt. Jag skulle aldrig kräva att han betalar för hästen eller flyttar till en hästgård för min skull, det finns inte ens på kartan i hans värld. Men önskar så att han åtminstone kunde förstå mitt intresse.
 
Min man är helt underbar. Han klagar aldrig, följer med på tävlingar, mockar när jag jobbar och ställer alltid upp.
I helgen kommer han köra 50 mil och hämta min nya transport medans jag är hemma och rider.

Vi har helt gemensam ekonomi och det är aldrig något gnäll.
Jag startade tråden eftersom jag har en sambo som är negativt inställd till hästägandet och är lite nyfiken på om det är någon mer som har det så. Det är till och med så att jag känner att han förstört mitt intresse litegrann. Har tidigare haft pojkvänner som stöttat mig till 100% så detta känns lite konstigt. Jag skulle aldrig kräva att han betalar för hästen eller flyttar till en hästgård för min skull, det finns inte ens på kartan i hans värld. Men önskar så att han åtminstone kunde förstå mitt intresse.

Jag skulle aldrig kunna leva med någon som är så.
Vi är ett team, vi ställer upp för varandra och hjälper varandra, det går åt bägge håll.
Förståelse och respekt är grundstenar i ett bra förhållande.
 
Mitt ex var negativt inställd. Visst han hängde med nån gång men det var mycket suck å stön över att det tog tid och att det var kallt. Han hade ingen förståelse eller intresse alls, frågade i princip inte ens hur det har gått när jag vart iväg. Snarare "varför tog det sån tid?!". Skönt att slippa det nu. Skulle vilja önska att nästa kille hade förståelse och kunde visa intresse över hur jag haft det/hur det gått osv, kräver inte att han ska vara delaktig men att få sällskap ut och att ha nån att få prata om sin dag med hade ju vart trevligt :p
 
Min sambo har väl inte något emot själva hästarna egentligen och vill ibland att min häst ska vara med på något. Men samtidigt tycker han att det tar för mycket tid, kostar för mycket och att hästbajs är skitäckligt.
Vi har en liten gård vilket gör att han får hjälpa mig att ta emot höleveranser och att dra ut en ny rundbal i hagen ibland och det kan det gnällas lite på men oftast går det bra om han får köra fyrhjuling :)
Vi har delad ekonomi men han hade velat att jag hade mer pengar över till familjen istället då vi snart har två barn. Så jag kommer förmodligen sälja min häst under våren och bli medryttare istället då det känns mer lagom för tillfället.
 
Jag skulle inte kunna ha ett förhållande med någon som jag uppfattade hade en negativ inställning till hästeriet eller något annat jag håller på med. För mig finns det inget som skulle uppväga detta punkt slut.
Min sambo förstår mig och mitt intresse helt och utan att vara minsta intresserad själv så ställer han upp och hjälper till när det behövs, hämtar foder, hjälper till att lasta kusen, följer med på tävling om ingen annan mer intresserad kan osv.
Vi har delad ekonomi men drömmer om att köpa till mer mark och bygga eget stall mm.
 
Min man är helt ointresserad av hästarna. Vi bor på en hästgård, han hjälper till med att ta in hösilagebalar när jag säger till, sätter stolp och liknande saker, men han gör inget av eget intresse som har med hästarna att göra, och det dagliga sköter jag själv. Han ställer också alltid upp om det är riktig kris, han har hjälpt till att dra ut föl som suttit hårt och lastat skadad häst, trots att han egentligen är rädd, men blir det kris så är han pålitlig! Han har annars sina egna intressen. Visst hade det varit roligt om han hade ett hästintresse också, men han har så många andra goda sidor, så jag tänker inte så mycket på det.
 
Ni som har häst och sambo/pojkvän/whatever, vad har partnern för inställning till hästeriet? Positiv eller negativ? Stöttar han dig i ditt intresse eller tvärtom?


Min man har alltid velat haft egen häst innan han träffade mig men inte haft kunskap, sen träffades vi och han var inte sen med att hänga med ut till stallet och lära sig rida, vi red ut jätte mycket tillsammans under tiden jag var medryttare i ett stall, nu letar vi egen häst och när vi köper vår hästgård ska han givetvis ha en egen :)
 
Min sambo är sjökapten och han jobbar 5 veckor på båten och sedan är ha hemma lika länge. Han är glad över att jag har häst då han vet hur mycket stallet och hästen betyder för mig! Praktiskt att ha ett fritidsintresse som ar mycket tid när man blir ensam hemma under längre perioder. Han följer gärna med till stallet och hjälper till med lite enklare sysslor :)
 
Jag startade tråden eftersom jag har en sambo som är negativt inställd till hästägandet och är lite nyfiken på om det är någon mer som har det så. Det är till och med så att jag känner att han förstört mitt intresse litegrann. Har tidigare haft pojkvänner som stöttat mig till 100% så detta känns lite konstigt. Jag skulle aldrig kräva att han betalar för hästen eller flyttar till en hästgård för min skull, det finns inte ens på kartan i hans värld. Men önskar så att han åtminstone kunde förstå mitt intresse.
Mitt ex var sådan. Ex.

Min nuvarande sambo är inte jätteintresserad, men behöver jag hjälp så fixar han det. Han är inte ens rädd för hästarna ;)
 
Min sambo (just nu särbo, men inte pga hästarna! ;)) hade en negativ inställning till att hjälpa till eller bli med till en början, men förstod ganska snabbt att det inte går att ha ihop det med mig om man inte ser djuren som (min/vår) familj! Dem får man på köpet.
Från att ha varit livrädd o vägrat allt så har han varit med ute o ridit ett flertal ggr, hjälper till med det jag behöver hjälp med o tar ut hästarna när jag försovit mig.. (a) Han har inte riktigt kommit till den punkten att han sätter djuren före sig själv "dagligen" (bortsett från hundarna som han av självklara skäl umgås mest med), men han är inte långt undan. Stödfodrar hästarna på eget bevåg, fyller vatten o fixar kaninerna. Men ber jag om något är det inga problem att få hjälp, skulle det krisa så fixar han nog rubbet med (ev) lite guidning! :D Men han är med mig i princip dagligen o gör alla sysslor, en guldklimp på det sättet. Många är ex just för att de inte accepterat att komma i andra (snarare i fjärde?) hand.. Men min karl har rättat sig i ledet, sen att han bara är bäst o gör det han gör varje dag... :love:! Långritt planerad på söndag! :bow:
 
Jag startade tråden eftersom jag har en sambo som är negativt inställd till hästägandet och är lite nyfiken på om det är någon mer som har det så. Det är till och med så att jag känner att han förstört mitt intresse litegrann. Har tidigare haft pojkvänner som stöttat mig till 100% så detta känns lite konstigt. Jag skulle aldrig kräva att han betalar för hästen eller flyttar till en hästgård för min skull, det finns inte ens på kartan i hans värld. Men önskar så att han åtminstone kunde förstå mitt intresse.

Säger som @lady_vip , endel är numera ex av en anledning. En kille gav mig ultimatumet efter några månader med egna hästar, han eller hästarna... Hejdå! Blir så arg när jag tänker på att jag waistade 3år med honom o försökte engagera mig i HANS intresse för datorspel o "skärmen". :devil:
 
Min fästman är uppvuxen med hästar och hade en hyfsat framgångsrik karriär på ponny. Efter det la han hästarna på hyllan men tog upp intresset igen när vi träffades (trots dyra ord om att han minsann aldrig skulle ha en hästtjej efter att ha vuxit upp i en väldigt aktiv familj). Han rider i snitt någon dag/vecka och kan göra allt som hör hästarna till självgående. Hjälper mig i stallet när jag behöver hjälp, åker dit själv om jag inte har tid någon dag och ställer upp. Kan även följa med bara för att gosa om han inte träffat hästarna på ett tag. Åker med på tävlingar under säsongen.

Nu finns det bara en häst i familjen men den framtida planen är egen gård och varsin ridhäst vilket skulle ge honom möjligheten att ta upp intresset och träningen helt igen.
 
Min sambo har inget eget hästintresse men är väldigt stöttande i mitt. Nu har jag precis börjat rida på ridskola igen efter ett hästuppehåll men innan var jag medryttare och var då i stallet 2-3 dagar i veckan. Han följde med ganska ofta och hjälpte mig alltid att packa höpåsar medans jag mockade och slänga ner halm (halmen finns på loftet ovanför boxarna och varje box har en lucka över sig i det stallet). När jag under en period hade svårt att rida ut på hästen för att hon blev rädd för allt möjligt så följde han med och gick bredvid. När hästen fick lite draghjälp av honom gick det alltid bra. Han tog även, på eget initiativ, reda på hur man tar en bra hästbild för att kunna fotografera mig när jag red. Alltså tex när i steget man helst vill ha bilder.

Jag hade aldrig velat vara tillsammans med någon som inte accepterar hästarna. Särskilt inte om jag hade haft egen häst.
 
Jag skulle inte kunna ha ett förhållande med någon som jag uppfattade hade en negativ inställning till hästeriet eller något annat jag håller på med. För mig finns det inget som skulle uppväga detta punkt slut.
Min sambo förstår mig och mitt intresse helt och utan att vara minsta intresserad själv så ställer han upp och hjälper till när det behövs, hämtar foder, hjälper till att lasta kusen, följer med på tävling om ingen annan mer intresserad kan osv.
Vi har delad ekonomi men drömmer om att köpa till mer mark och bygga eget stall mm.

Min häst skadade sig så jag fick ta bort honom i höstas, så just nu är jag hästlös. Nu är ju allt frid och fröjd hemma när jag inte är i stallet alls, men jag står i valet och kvalet om jag ska ha en ny eller inte. Grejen är att jag till viss del faktiskt kan förstå honom, det är kanske inte så roligt att jag kommer hem kl 22 fem dagar i veckan. Eftersom jag ofta jobbar mer än heltid på dagtid så blir det tyvärr så, vilket innebär att vi aldrig hinner ses. Ni andra som jobbar mycket, hur löser ni det tidsmässigt?
 
Min sambo är totalt ointresserad och uttrycker högt sitt missnöje när han "tvingas" till stallet de få gånger jag är så sjuk att jag inte klarar det själv eller i våras när boxen skulle mockas ut, jag var höggravid och ischiasen kom och gick... Men han hjälper mig åtminstone. Han betalar inget för hästen, men han betalar bensinen och får ta en större del av våra gemensamma kostnader istället. I början av vårt förhållande var han mer intresserad och red t o m några ggr men sen vi flyttade ihop tvärdog det. Sen har vi på andra hållet, jag är totalt ointresserad av resor och att åka utomlands (får hemlängtan direkt) medan han knorrar att han inte varit på nån resa sen vi åkte tsm 2009 så vi är väl lika goa båda två :p
Tillägg: Hästen fanns innan min sambo så han visste ju mycket väl vad han gav sig in på. Då hade jag och syrran dessutom "eget stall" så vi skötte allt själva. Idag står jag i ett stall där jag har en helg på 11 veckor- det spar mycket tid.
 
Han jublar väll inte,men accepterar det utan gnissel. Han brukar följa med ibland och är inte rädd alls,mockar,leder,borstar,byter täcken osv är inget problem,rider gör han ibland. Det enda han tycker är att jag kunde haft en medryttarhäst istället för egen,för i hans värld är det lite korkat att betala så mycket pengar för en egen när man kan rida gratis,men han visar full förståelse att jag har en egen. Han betalar inte en krona på min häst och skulle inte göra det heller. Dock kan han köpa godis ,knäcke,morötter osv bara så där åt hästen,och han vill gärna mata dom.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
Svar
17
· Visningar
725
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
Svar
8
· Visningar
1 465
Senast: Modest
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Spontanansökan till arbetsprövningsplats/anställning inom information, kommunikation, kundtjänst, administrativ assistent samt...
Svar
2
· Visningar
489
Senast: IngelaH
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
14 720
Senast: Juli0a
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp