Hur få anhörig förstå behovet av hjälp ochvård?

[Alexandra_W]

@iNHALE I detta fall fanns tidigare en person boendes i huset. Den sjuka personen vägrade även då vård, och den boende fick vänta tills den sjuke var närmast medvetslös och inte kunde protestera när ambulansen kom. Dock var ju det sanitära och kosten bättre då eftersom det sköttes av den friska personen som bodde där. Men själva söka vård i tid-problematiken var densamma ;/

 

[iNHALE]

@iNHALE I detta fall fanns tidigare en person boendes i huset. Den sjuka personen vägrade även då vård, och den boende fick vänta tills den sjuke var närmast medvetslös och inte kunde protestera när ambulansen kom. Dock var ju det sanitära och kosten bättre då eftersom det sköttes av den friska personen som bodde där. Men själva söka vård i tid-problematiken var densamma ;/

Vad trist. Nu har min morsa alltid varit "högsta hönset" i huset och farsan varit ganska hunsad så att få in honom till sjukhuset i tid utan att behöva ambulans har ändå lyckats, med mer eller mindre tuffa övertalningsmetoder. Men det har alltid varit så i huset under alla år så det är inget nytt egentligen att morsan styr skutan. Kan tänka mig att det är svårare att försöka "domdera" över en person som är van att kunna göra som den vill i alla lägen.

 

[BernT]

Det är inte utrett men om hem bara äter, dricker och låter bli att få svåra infektioner och blodförgiftning är hen helt klar i huvudet, rapp och knivskarp och helt kompetent att klara av ett kvalificerat arbete. Så jag är helt övertygad om att det inte finns någon demenssjukdom eller liknande. Det är fysisk sjukdom som gör att hen inte orkar ta hand om sig, vilket leder till infektioner mm samt uttorkning och att gen av det blir snurrig.

När hen sist åkte in på sjukhus var hen totalt förvirrad och sviktande i medvetande. Hem var uttorkad och hade en mycket allvarlig infektion som spritt sig. När hen kom hem från sjukhuset var hen helt klar och som vanligt. Sen har hen inte tagit sin antibiotika, inte ätit ordentligt och troligen även druckit dåligt. Hen har sakta blivit sämre men vägrat erkänns det eller söka vård. Hen är nu åter mycket förvirrad och borta och som sagt är det troligen några dagar innan det är ambulansläge. Det är troligen bristen på mat och näring samt infektionen som blossat upp som gör att hen åter uppträder förvirratosv.

Tillägg: hn slarvar inte med mediciner osv så länge hem inte är förvirrad. Men när hem inte äter etc så blir hen svag osv och bara sover och glömmer då av mediciner osv. Det blir en ond cirkel.

Tar hand om hem och hygien gör dock hen inte även när hen är klar. Hen har gissar jag en depression och har haft det länge men det vill hem absolut inte höra talas om.

Låter exakt som min anhörig. Det är hemskt att se på :/ min anhörig åkte ut och in på sjukhus hela tiden. Jag var säkert jobbig men jag ringde sjukhuset varje gång, berättade om oro, att hen levde i extrem misär, att jag tror hen är deprimerad, inte äter och dricker (bara alkohol...), är sängliggande, förvirrad osv. Ingen respons en enda gång, hen låg inne tills hens värden var okej, då blev hen hemskickad. Så gick det nån vecka och sen började allt om.

Hen åt också bara om någon annan fixade mat och typ ställde framför henom. Annars fanns ingen ork. Jag upplevde allt detta som hemskt frustrerande, och för min anhörig funkade det att peka med hela handen till slut, men det funkar säkert inte för andra. Jag känner ju min anhörig och anade att det skulle funka, och du känner din anhörig bäst och vet vad som kanske skulle funka. Men det är skitjobbigt att se på från sidan.

 

[Raderad medlem 94602]

Det är inte utrett men om hem bara äter, dricker och låter bli att få svåra infektioner och blodförgiftning är hen helt klar i huvudet, rapp och knivskarp och helt kompetent att klara av ett kvalificerat arbete. Så jag är helt övertygad om att det inte finns någon demenssjukdom eller liknande. Det är fysisk sjukdom som gör att hen inte orkar ta hand om sig, vilket leder till infektioner mm samt uttorkning och att gen av det blir snurrig.

När hen sist åkte in på sjukhus var hen totalt förvirrad och sviktande i medvetande. Hem var uttorkad och hade en mycket allvarlig infektion som spritt sig. När hen kom hem från sjukhuset var hen helt klar och som vanligt. Sen har hen inte tagit sin antibiotika, inte ätit ordentligt och troligen även druckit dåligt. Hen har sakta blivit sämre men vägrat erkänns det eller söka vård. Hen är nu åter mycket förvirrad och borta och som sagt är det troligen några dagar innan det är ambulansläge. Det är troligen bristen på mat och näring samt infektionen som blossat upp som gör att hen åter uppträder förvirratosv.

Tillägg: hn slarvar inte med mediciner osv så länge hem inte är förvirrad. Men när hem inte äter etc så blir hen svag osv och bara sover och glömmer då av mediciner osv. Det blir en ond cirkel.

Tar hand om hem och hygien gör dock hen inte även när hen är klar. Hen har gissar jag en depression och har haft det länge men det vill hem absolut inte höra talas om.

Och hen skulle inte gå med på att äta hemma med hemtjänst närvarande över en kopp kaffe? Den typen av "sällskaptjänst" är vanlig. Likaså att medicin tas överkakat.

 

[Kivina]

Efter att ha läst igenom tråden, funderar jag på nån övertalningskampanj till att ta emot mer hjälp i hemmet är på sin plats.
Personen har själv uttalat en vilja om att bli "frisk", nyttja det till att få denne att ta emot mer hjälp. Hemtjänstinsatser i form av städ, mat och medicingivning vore på sin plats. Om inte annat, få personen att gå med på det tillfälligt, tills hen är "frisk". Biståndshandläggaren kan även skriva i beslutet att om patienten själv avbokar besök, så ska de göra ett besök iallafall med ett "jaha, hade du avbokat? Den informationen hade jag inte fått, men nu när jag ändå är här...".

 

[BernT]

Efter att ha läst igenom tråden, funderar jag på nån övertalningskampanj till att ta emot mer hjälp i hemmet är på sin plats.
Personen har själv uttalat en vilja om att bli "frisk", nyttja det till att få denne att ta emot mer hjälp. Hemtjänstinsatser i form av städ, mat och medicingivning vore på sin plats. Om inte annat, få personen att gå med på det tillfälligt, tills hen är "frisk". Biståndshandläggaren kan även skriva i beslutet att om patienten själv avbokar besök, så ska de göra ett besök iallafall med ett "jaha, hade du avbokat? Den informationen hade jag inte fått, men nu när jag ändå är här...".

Får biståndshandläggaren verkligen göra så?

 

[Raderad medlem 94602]

Får biståndshandläggaren verkligen göra så?

Nej. Man får inte gå emot någons önskan om hjälp i hemmet.

 

[BernT]

Nej. Man får inte gå emot någons önskan om hjälp i hemmet.

Nä tänkte väl det. Min sambos pappa har skrivit en framtidsfullmakt (en advokat-vän har skrivit dokumentet så att det är korrekt), innebär det att min sambo skulle kunna ”tvinga” sin pappa ta emot hjälp när han blir dålig och inte inser det själv? Det står typ ”om jag inte är vid mina sinnes fulla bruk pga tex sjukdom blablabla” så kan fullmakten användas.

 

[mandalaki]

Nä tänkte väl det. Min sambos pappa har skrivit en framtidsfullmakt (en advokat-vän har skrivit dokumentet så att det är korrekt), innebär det att min sambo skulle kunna ”tvinga” sin pappa ta emot hjälp när han blir dålig och inte inser det själv? Det står typ ”om jag inte är vid mina sinnes fulla bruk pga tex sjukdom blablabla” så kan fullmakten användas.

Handlar det inte främst om ekonomiska grejer? Jag har ett par anhöriga som skrivit en framtidsfullmakt men jag fattade det som att det handlade om saker som att den ena blir dement och får för sig att skänka bort en massa pengar.

 

[Hyacinth]

@iNHALE I detta fall fanns tidigare en person boendes i huset. Den sjuka personen vägrade även då vård, och den boende fick vänta tills den sjuke var närmast medvetslös och inte kunde protestera när ambulansen kom. Dock var ju det sanitära och kosten bättre då eftersom det sköttes av den friska personen som bodde där. Men själva söka vård i tid-problematiken var densamma ;/

Man kan ju tyvärr inte göra så mycket.
Jobbet borde reagera, och koppla in företagshälsovård och HR. Man kan ju peka på att personen luktar om så är fallet och att hemmet är smutsigt, men annars får man invänta botten och att personen uppenbart inte klarar sig själv.
Gör man för mycket drar man bara ut på processen, men vem vill se en person gå ner sig totalt?

 

[Alexandra_W]

Låter exakt som min anhörig. Det är hemskt att se på :/ min anhörig åkte ut och in på sjukhus hela tiden. Jag var säkert jobbig men jag ringde sjukhuset varje gång, berättade om oro, att hen levde i extrem misär, att jag tror hen är deprimerad, inte äter och dricker (bara alkohol...), är sängliggande, förvirrad osv. Ingen respons en enda gång, hen låg inne tills hens värden var okej, då blev hen hemskickad. Så gick det nån vecka och sen började allt om.

Hen åt också bara om någon annan fixade mat och typ ställde framför henom. Annars fanns ingen ork. Jag upplevde allt detta som hemskt frustrerande, och för min anhörig funkade det att peka med hela handen till slut, men det funkar säkert inte för andra. Jag känner ju min anhörig och anade att det skulle funka, och du känner din anhörig bäst och vet vad som kanske skulle funka. Men det är skitjobbigt att se på från sidan.

Här har anhörig också ringt sjukhuset varje gång och berättat om oron situationen och problemen att klara sig. Men hittills enbart resulterat i att sjukhuset frågat personen. Som målar upp en helt annan bild med lagade måltider och inga som helst problem.

Lite förvånande vården inte reagerar på att personen upprepat kommer in i ett skick som enkelt skulle kunnat undvikas, och inte reagerar på att personen inte sökt vård tidigare etc. Eller de gånger personen kommit in uttorkad och undernärd men sagt hen ätit och druckit.

Eller så reagerat de men utan att agera. Men någon borde ju kunna ställa frågan att om hem äter, varför är hen undernärd? Om hen dricker varför är hen uttorkad? Eller helst faktiskt bara syna bluffen och säga att de vet att hem ljuger när hem säger sig laga kött och potatis varje dag för man blir inte undernärd då.

 

[BernT]

Handlar det inte främst om ekonomiska grejer? Jag har ett par anhöriga som skrivit en framtidsfullmakt men jag fattade det som att det handlade om saker som att den ena blir dement och får för sig att skänka bort en massa pengar.

Tror det, tänkte om man kunde nyttja det även när personen uppenbart behöver hjälp men funkar säkert inte så.

Min personliga upplevelse av att ha en nära anhörig som levt i total misär och förnekelse är att det känns som att väldigt mycket faller mellan stolarna och att jag vet inte, det borde finnas hjälp att få som anhörig som inte bara är ”ah nej tyvärr är ju all vård frivilligt, hen kanske faktiskt VILL bo med bajs smetat över kök, väggar, golv och möbler så vi KAN ju inte vårda mot hens vilja”.

Liksom ofta är det ju uppenbart att personen behöver hjälp, och andas personen ens att hen är minsta tveksam till hjälp/vård så är iaf min upplevelse att vården glatt och snabbt släpper det.

 

[Alexandra_W]

Man kan ju tyvärr inte göra så mycket.
Jobbet borde reagera, och koppla in företagshälsovård och HR. Man kan ju peka på att personen luktar om så är fallet och att hemmet är smutsigt, men annars får man invänta botten och att personen uppenbart inte klarar sig själv.
Gör man för mycket drar man bara ut på processen, men vem vill se en person gå ner sig totalt?

Det känns som gå ner sig är redan gjort. Nu handlar det om riskera att dö nästa vända. Och att fortsätta försöka få in personen att själv känna att flytta vore en bra idé. Eller att mer hjälp skulle underlätta. Var just ur aspekten kanske få tips av andra som upplevt samma hur man kan försöka lirka med och få personen förstå behovet? Men verkar ganska kört av svaren att döma

Säga till att hen luktar mm hjälper inte. Hen svarar då att hem tänkt duscha den dagen men inte hunnit än. Hen verkar inte skämmas eller egentligen "ta illa vid sid" av det. Tidigare duschade hen inför tex vårdbesök men inte längre. Antagligen är hen så van vid lukten att hen inte märker den. Och ska ju mycket till innan någon i vården tex påpekar att en patient luktar illa gissar jag. Så hen kan nog tycka att det bara är anhöriga som är känsliga.

Just att ha helt släppt att ta hand om sig och personlig hygien är en av de svåraste sakerna för anhöriga att se..

 

[BernT]

Här har anhörig också ringt sjukhuset varje gång och berättat om oron situationen och problemen att klara sig. Men hittills enbart resulterat i att sjukhuset frågat personen. Som målar upp en helt annan bild med lagade måltider och inga som helst problem.

Lite förvånande vården inte reagerar på att personen upprepat kommer in i ett skick som enkelt skulle kunnat undvikas, och inte reagerar på att personen inte sökt vård tidigare etc. Eller de gånger personen kommit in uttorkad och undernärd men sagt hen ätit och druckit.

Eller så reagerat de men utan att agera. Men någon borde ju kunna ställa frågan att om hem äter, varför är hen undernärd? Om hen dricker varför är hen uttorkad? Eller helst faktiskt bara syna bluffen och säga att de vet att hem ljuger när hem säger sig laga kött och potatis varje dag för man blir inte undernärd då.

Samma här, ”hen säger att hen äter, jättemycket” jaha okej då kommer hen bli miljonär när hen säljer sina kostråd eftersom hen gått ner typ 40 kg på att ”äta jättemycket”

Det är så hemskt att se en människa gå från skarp, rolig och sitt vanliga jag till total misär och sängliggande, helt personlighetsförändrad.

Min anhörig åkte ambulans 40 gånger på ett år. Ändå reagerar INGEN. Helt sjukt

 

[mandalaki]

Det känns som gå ner sig är redan gjort. Nu handlar det om riskera att dö nästa vända. Och att fortsätta försöka få in personen att själv känna att flytta vore en bra idé. Eller att mer hjälp skulle underlätta. Var just ur aspekten kanske få tips av andra som upplevt samma hur man kan försöka lirka med och få personen förstå behovet? Men verkar ganska kört av svaren att döma

Säga till att hen luktar mm hjälper inte. Hen svarar då att hem tänkt duscha den dagen men inte hunnit än. Hen verkar inte skämmas eller egentligen "ta illa vid sid" av det. Tidigare duschade hen inför tex vårdbesök men inte längre. Antagligen är hen så van vid lukten att hen inte märker den. Och ska ju mycket till innan någon i vården tex påpekar att en patient luktar illa gissar jag. Så hen kan nog tycka att det bara är anhöriga som är känsliga.

Just att ha helt släppt att ta hand om sig och personlig hygien är en av de svåraste sakerna för anhöriga att se..

Är du HELT säker på att det inte ligger demenssjukdom bakom?

 

[Hyacinth]

Det känns som gå ner sig är redan gjort. Nu handlar det om riskera att dö nästa vända. Och att fortsätta försöka få in personen att själv känna att flytta vore en bra idé. Eller att mer hjälp skulle underlätta. Var just ur aspekten kanske få tips av andra som upplevt samma hur man kan försöka lirka med och få personen förstå behovet? Men verkar ganska kört av svaren att döma

Säga till att hen luktar mm hjälper inte. Hen svarar då att hem tänkt duscha den dagen men inte hunnit än. Hen verkar inte skämmas eller egentligen "ta illa vid sid" av det. Tidigare duschade hen inför tex vårdbesök men inte längre. Antagligen är hen så van vid lukten att hen inte märker den. Och ska ju mycket till innan någon i vården tex påpekar att en patient luktar illa gissar jag. Så hen kan nog tycka att det bara är anhöriga som är känsliga.

Just att ha helt släppt att ta hand om sig och personlig hygien är en av de svåraste sakerna för anhöriga att se..

Märkligt att jobbet bara låter personen ta ut lön utan att leverera. Kan man ha en ingång där?

 

[Alexandra_W]

Och hen skulle inte gå med på att äta hemma med hemtjänst närvarande över en kopp kaffe? Den typen av "sällskaptjänst" är vanlig. Likaså att medicin tas överkakat.

Hen anser sig inte behöva hjälp med mediciner och vill inte ens ha apodos. Hen "vill inte behöva äta på fasta tider utan när det passar och hen är hungrig".

Hen har mat ett par dagar per vecka från hemtjänsten, som kommer med lådor. Gen vill inte ha fler dagar. Om någon frågar varför hem inte ätit upp gårdagens låda säger hen att hen åt annan mat den dagen istället och ska ta lådan imorgon.

Hen har städ, tvätt, disk, plock, social samvaro/promenad samt trygghetslarm beviljat. Hen avbokar de flesta gångerna.

Hen vet nog innerst inne att hen inte äter som hen ska, och vill därför dölja det.

 

[Alexandra_W]

Är du HELT säker på att det inte ligger demenssjukdom bakom?

Ja, såvitt jag som icke vårdpersonale kan det. Hen har ett mycket högkvalicerat arbete som hen klarar problemfritt så länge hen äter osv. Hen är normalt helt klar, mycket kvick, minns saker bättre än mig osv.

Men när det börjar slira, så erkänner hen det inte och söker vård. Vilket blir en ond cirkel och eskalerat i allmäntillståndet rasar och gen av uttorkning/infektion/blodförgiftning etc blir kognitivt påverkad. DÅ framstår personen som fullkomligt dement dock, vet inte vilken dag det är, kan inte föra ett samtal etc. Så snart infektionen/vätskebalansen etc behandlats blir hen klar igen. Då kan man väl inte vara dement?

 

[mandalaki]

Ja, såvitt jag som icke vårdpersonale kan det. Hen har ett mycket högkvalicerat arbete som hen klarar problemfritt så länge hen äter osv. Hen är normalt helt klar, mycket kvick, minns saker bättre än mig osv.

Men när det börjar slira, så erkänner hen det inte och söker vård. Vilket blir en ond cirkel och eskalerat i allmäntillståndet rasar och gen av uttorkning/infektion/blodförgiftning etc blir kognitivt påverkad. DÅ framstår personen som fullkomligt dement dock, vet inte vilken dag det är, kan inte föra ett samtal etc. Så snart infektionen/vätskebalansen etc behandlats blir hen klar igen. Då kan man väl inte vara dement?

Fast varför äter och dricker hen inte? VET hen att hen inte gör det?

 

[Alexandra_W]

Märkligt att jobbet bara låter personen ta ut lön utan att leverera. Kan man ha en ingång där?

Nej. Anhöriga försökte för flera år sen tala med arbetet om att det inte hjälper hen att vara förstående osv. Och att hen hamnat på sjukhus för att hem inte tagit hand om sig. Det gjorde ingen skillnad. Hen är över pensionsåldern så om arbetet ville slippa hen hade de haft en gyllene utväg. De ville gärna hen skulle arbeta kvar som pensionär och erbjöd extra pengar för det.

Hen gör ett väldigt bra arbete när yen är klar och kry och är mycket uppskattad.

Fast varför äter och dricker hen inte? VET hen att hen inte gör det?

Hem äter generellt dåligt, tar en yoghurt eller en smörgås istället för mat. Det beror nog inte på annat än att det är enklast och snabbast.

Sen startar det med att hen blir krasslig av någon anledning. Hen orkar då inte ens gå upp och ta macka eller yoghurt så ofta. Sen blir hen svagare, och äter inte alls och sover mer och missar då att ta mediciner, orkar inte gå upp och hämta dryck osv. Det blir en ond cirkel. Skulle hen inte blivit krasslig skulle hen inte ha slutat äta.

Tänk om du blir förkyld. Man har ingen aptit, tar lite yoghurt och sover. Febern stiger och man mår sämre. Sen är det några dagar man mest sover och knappt äter och eg inte dricker riktigt okej. Men i grunden friska människor klarat det. Efter några dagar - en vecka blir man friskare och börjar äta mm. Eller inser man måste ha hjälp och söker vård. Den här personen har nedsatt motståndskraft från början, och söker inte hjälp utan är kvar febrig och sjuk och utan att kunna äta och dricka. Hem blir mer och mer medtagen och klarar sämre och sämre ta hand om sig tills hem är uttorkad, har lunginflammation och börjar tappa medvetandet.

Hen vet att hen äter dåligt eller inte äter men vill inte erkänna det riktigt, men det är (tyvärr) inte så att hen glömt äta och tror hen ätit.

Hen fick en blodpropp som gjorde att hen pga smärtor i benet inte kunde gå. Hen väntade 6 veckor på att söka vård trots tjat och böner.

När anhöriga här sist ringde ambulans försökte de få personen söka vård själv men hen skulle "vänta tills imorgon" hela tiden.

Om hen sökt vård I tid som "normala" personer skulle hen aldrig blivit så dålig och behövt ambulans osv.