Hur är det att bo i Norrland?

Jag har bara en sak att säga. Det finns ingenting i hela världen som Blekinge skärgård. :heart
;)
Min pappa kulle hålla med dig, han var kustartillerist och låg i Karlskrona och han ville ha sommarställe där men mamma köre över så det blev Tylösand i stället. Vi seglade dit en sommar och det var vackert, han ville ha sommarställe på Almö.:heart
 
Jag är söderbottningen som flyttade norrut och norrut och norrut :D

Jag bor just nu i Tromsø vilket gör att Kiruna är ca 5 timmar söderut :angel:
Som född i Södermanland och uppvuxen i Uppland och Östergötland så var det något av en kulturkrock att flytta till Gällivare.

Det är ödsligt, men så länge man gillar friluftsliv och kan leva med att alla vet allt om alla, så är det en fantastisk plats.
Du har dundret till skidåkning och träning, det finns några ok stal,l och folket, jag älskar dem.

Har även bott kortvarigt i Boden och hu det är en sjukt tråkig liten stad, skulle aldrig bo där frivilligt. Det finns inget bra med Boden.

Bodde i Luleå i två år och det är ok, men som sagt isiga snålblåsiga vintrar, tråkig natur. Men där finns fler stall att välja på.
Inget utbud bland tränare tyvärr.
Luleå har allt man behöver men känns lite dött på något vis.

Umeå är bättre, det är en levande stad med bra hästliv.
Ska man bo vi kusten kan man lika gärna bo vid Umeå, fler jobb och fler flyg därifrån :D.

Men seriöst, det är aldrig nära till allt.
Man måste välja: håla i vacker fjällnatur eller vanligt kustlandlandskap med ok stad :o.

Det är tufft när det aldrig blir vår, när isen släpper i maj och det börjar snöa i augusti.

Men jag vill aldrig flytta söderut igen!( ja förutom de 80 mil söderut som jag flyttar om två veckor :idea: Tromsø är norrut det!)
Älskar Norrbotten och Västerbotten :love:
Tufft klimat och fantastiska människor, inte så mycket gnäll inte!

Vill man ha fjällen vid husknuten och ändå stadsliv så är det hit till Tromsø man ska.
Här kan man åka alpint, klättra, dra på valsafari och ändå hinna till middag och så teater på kvällen.;)
 
Jag har bott i norra Hälsingland - alltså inte särskilt långt norrut för att vara Norrland - i ett år. Det är ju intressant att ha det bakom sig, som en erfarenhet, men jag skulle aldrig kunna bo så. Sju mil till en någorlunda rimligt sorterad livsmedelsbutik. Snö från mitten av oktober till slutet av maj. Och då menar jag mycket snö! En morgon när jag kom ut kändes det riktigt uthärdligt och jag sa för mig själv att "nu är det nog bara tio grader kallt". Och det stämde. Alltså, vintern är inte nådig!

Städerna utmed norrlandskusten är enligt min erfarenhet rätt ok för sin storlek, vilket jag gissar beror på att var och en av dem har så stort upptagningsområde, men det är ju småstäder, det kommer man inte ifrån. Begränsat utbud av snart sagt allt det som brukar finnas i städer.

Småorter och byar kan ju i sin tur vara hur isolerade som helst.

Och så då allt detta som flera nämner med jakt, fiske och skoterkörning. Om man är främmande för sådana saker, vilket jag är, så blir man rätt udda. Jag tycker om att plocka bär, för all del, men det är ju meningslöst att plocka mer bär än man kan göra av med och det handlar ju oavsett om ganska få dagar på ett år.
 
Det var inte behagligt kan jag säga. Jag är inte förvånad över -50, det finns några rejäla köldhål i Jämtland (tex Börtnan, inte långt ifrån där jag jobbar).
Handsjön, tror jag att den här byn heter. Om det nu är en by eller en fd by, det vet jag inte.

Men minus 50 grader. Hur skyddar man sig mot det? Håller man barnen hemma, ungefär som vid extrem storm?
 
Jag gick i skolan i Björna och eftersom det där samhället ligger lågt så var det ännu kallare där än hemma. -50 var det aldrig, minus -43 är det kallaste jag minns. Men då det är så kallt är det vindstilla så det kan faktiskt vara farligare att gå ut då det är hälften så kallt, men blåser. Då det var jättekallt så fick vi inte gå ut på rasterna och vi fick vänta på skolskjutsen inne. Men aldrig skoldag inställd pga kyla!
 
Familjen har sommarstuga i södra Norrland, Hallen. Det är ca 2,5 mil från Östersund, fågelvägen.

Vi har Oviksfjällen och Bydalen nära, samt Åre och allt annat fantastiskt.

När jag tänker på Norrland och vad naturen gör med min själ däruppe så blir jag tårögd och full av saknad. Nästan sorgsen att jag inte kan vara där jämt. När det gäller min själ så är det Norrland jag vill bo. Ingen tvekan alls.
Jag är introvert men social ibland och jag är naturmänniska ut i fingerspetsarna, även om jag ibland kan få torgskräck om jag är i områden jag inte känner till helt och vädret är "hotande".

Däremot är jag inte helt säker på att jag skulle klara de mörka vintrarna när jag knappt klarar av dem här nere.
Vi är födda här runt Stockholm och har våra egna företag här så det får bli vårat SPA istället för att flytta dit.
 
Handsjön, tror jag att den här byn heter. Om det nu är en by eller en fd by, det vet jag inte.

Men minus 50 grader. Hur skyddar man sig mot det? Håller man barnen hemma, ungefär som vid extrem storm?

När jag var liten så stängde skolorna om det blev kallare än 32-33 minus (tror inte det fanns någon exakt gräns, 30 minus och blåst ger ju en brutal kyleffekt). Väldigt många barn åkte skolskjuts och det gick helt enkelt inte att lita på bussarna när det blev så kallt. Vi blev stående en gång när det var en bit under 30 minus, det var ren tur att det var nära ett hus (annars hade det lätt kunnat vara ett par kilometer till närmsta kåk och det här var före mobiltelefonernas tid) så vi kunde hålla värmen medan skjuts hem fixades. Nån gång minns jag att det hade varit runt 30 minus i nästan en vecka och då havererade värmesystem på löpande band, bland annat skolans.
 
Uppvuxen i Piteå och flyttade tillbaka efter att bott några år i Växjö.
Har aldrig varit med så mörk vinter som i Växjö. Någon plusgrad och grådisigt hela tiden. Såg inte solen på månader. Föredrar riktig vinter. Vad gäller insekter har vi inte så där hysteriskt med knott som det kunde vara där nere. Vid kusten är det inte så illa även om det finns mygg.

Hatar vintern i Västerås. Det regnar, är blött, lerigt, mörkt, fuktigt, blåsigt och rått.

Dom vintrarna som vi haft -10 och uppåt samt snö har varit bra men jag tror att det är typ 6 vintrar av 17 som det hänt.

Alla tror att det är bäcksvart hela vintrarna där uppe, jag har ridit utan pannlampa kl 22 på kvällarna under vintern där uppe.

Är det fullmåne och molnfritt är det magiskt ljus på vintrarna :love:
 
När jag var liten så stängde skolorna om det blev kallare än 32-33 minus (tror inte det fanns någon exakt gräns, 30 minus och blåst ger ju en brutal kyleffekt). Väldigt många barn åkte skolskjuts och det gick helt enkelt inte att lita på bussarna när det blev så kallt. Vi blev stående en gång när det var en bit under 30 minus, det var ren tur att det var nära ett hus (annars hade det lätt kunnat vara ett par kilometer till närmsta kåk och det här var före mobiltelefonernas tid) så vi kunde hålla värmen medan skjuts hem fixades. Nån gång minns jag att det hade varit runt 30 minus i nästan en vecka och då havererade värmesystem på löpande band, bland annat skolans.

Vilket lyx!

Våran skola ansåg att eleverna kunde använda sig av täckjacka inomhus med :angel:

När de5 var kallare än -28 slapp vi gå ut på rasterna :o

Var det kallare än -15 så slapp vi ha utegympa! Vi hade utegympa 1 gång i veckan året runt :wtf:
 
Jag är söderbottningen som flyttade norrut och norrut och norrut :D

Jag bor just nu i Tromsø vilket gör att Kiruna är ca 5 timmar söderut :angel:
Som född i Södermanland och uppvuxen i Uppland och Östergötland så var det något av en kulturkrock att flytta till Gällivare.

Det är ödsligt, men så länge man gillar friluftsliv och kan leva med att alla vet allt om alla, så är det en fantastisk plats.
Du har dundret till skidåkning och träning, det finns några ok stal,l och folket, jag älskar dem.

Har även bott kortvarigt i Boden och hu det är en sjukt tråkig liten stad, skulle aldrig bo där frivilligt. Det finns inget bra med Boden.

Bodde i Luleå i två år och det är ok, men som sagt isiga snålblåsiga vintrar, tråkig natur. Men där finns fler stall att välja på.
Inget utbud bland tränare tyvärr.
Luleå har allt man behöver men känns lite dött på något vis.

Umeå är bättre, det är en levande stad med bra hästliv.
Ska man bo vi kusten kan man lika gärna bo vid Umeå, fler jobb och fler flyg därifrån :D.

Men seriöst, det är aldrig nära till allt.
Man måste välja: håla i vacker fjällnatur eller vanligt kustlandlandskap med ok stad :o.

Det är tufft när det aldrig blir vår, när isen släpper i maj och det börjar snöa i augusti.

Men jag vill aldrig flytta söderut igen!( ja förutom de 80 mil söderut som jag flyttar om två veckor :idea: Tromsø är norrut det!)
Älskar Norrbotten och Västerbotten :love:
Tufft klimat och fantastiska människor, inte så mycket gnäll inte!

Vill man ha fjällen vid husknuten och ändå stadsliv så är det hit till Tromsø man ska.
Här kan man åka alpint, klättra, dra på valsafari och ändå hinna till middag och så teater på kvällen.;)

Jag skulle vilja besöka Tromsö någon gång. Men vill nog inte flytta dit :D Kommer nog förbli Värmlänning :p
 
Pluggade ett år i nordvik, helt underbart och hade lätt flyttat dit om jag bara kunde avstå närheten till mitt intresse för hästhoppning, är ju bortskämd med vad som erbjuds runt Kungsbacka:o.

Saknar höga kusten så det gör ont ibland fast var lite besviken med att det inte var mer snö i nordvik men det löste sig när jag åkte till Kramfors:D.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp